Den grundläggande förutsättningen för ett expansivt
näringsliv är möjligheterna för enskilda individer att starta
företag. Utan nya företag som erbjuder redan existerande
företag konkurrens riskerar de senare att minska
utvecklingstakten vilket lätt får till följd en försämrad
konkurrensförmåga. Därtill minskar konsumenternas
valfrihet. Betydelsen av den fria etableringsrätten
understryks också med skärpa i kommittédirektiven till
utredningen ''Förstärkt konkurrenspolitik'' (Dir 1989:12).
Det finns i dag flera hot mot den icke grundlagsfästa
näringsfriheten. S.k. vandelsprövning har införts inom
restaurang- och transportbranscherna innebärande att
myndigheterna gör en förhandsbedömning om
vederbörande är lämplig som företagare. Det senaste
inslaget i försöken att stoppa nya företag är
Målareförbundets aktivitet för att införa s.k.
företagarintyg.
Motiven för att avskaffa det i princip fria tillträdet till
marknaden varierar från rent sysselsättningspolitiska (nya
företag hotar gamla arbetsplatser) till att förhindra s.k.
ekonomisk brottslighet.
Grunden för en marknadsekonomi är emellertid att
företag fritt får startas. Utan detta fria tillträde hotas både
näringslivets dynamik och sysselsättningstillfällen.
Ett avgörande steg för att öka blivande företagares och
övriga investerares tilltro till statsmakternas vilja att även
fortsättningsvis satsa på ett marknadsekonomiskt system
vore att i grundlagen skydda rätten att starta och driva
företag.
Vi menar att yrkes- och näringsfriheten bör betraktas
som ett grundläggande element i själva rättighetssystemet.
Utan regler i detta hänseende är detta system ofullständigt.
Kravet på regler om skydd för yrkes- och näringsfriheten
har inte sin grund i något speciellt behov som skall
dokumenteras under viss tid. Det bottnar i stället i det
förhållandet att den logiska uppbyggnaden av vårt
rättighetssystem förutsätter en regel om yrkes- och
näringsfrihet.
Någon ytterligare utredning behövs ej. Så ej heller
ytterligare erfarenheter av reformerna på fri- och
rättighetsområdet. Det av författningsutredningen 1963
framlagda förslaget till grundlagstext kan efter mindre
justeringar användas i föreliggande skick. Några bärkraftiga
invändningar mot regeln framkom inte heller under
remissbehandlingen.
En regel för yrkes- och näringsfriheten bör få följande
lydelse och tas in i 2 kap. RF: ''Svensk medborgare äger i
riket driva näring och utöva yrke såvida annat inte är
föreskrivet i lag eller förordning.''
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till
grundlagsskyddad närings- och yrkesfrihet i enlighet med
vad som anförts i motionen.
Stockholm den 22 januari 1991
Kenth Skårvik (fp)
Britta Bjelle (fp)
Anders G Högmark (m)
Erik Holmkvist (m)
Ulf Melin (m)
Hugo Bergdahl (fp)
Bengt Rosén (fp)
Bengt Harding Olson (fp)
Stig Bertilsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Rune Backlund (c)
Gudrun Norberg (fp)
Charlotte Cederschöld (m)
Filip Fridolfsson (m)