Den ekonomiska vetenskapen har genomgått en snabb
och intressant utveckling. Idag tillämpas ekonomisk analys
på en rad områden där ekonomer bara för ett par decennier
sedan inte hade något att anföra. Detta gäller kanske
framförallt inom ''rättsekonomin'', dvs. det delområde
inom nationalekonomin som analyserar rättsordningen.
Sedan ett par decennier tillbaka finns det en rik
rättsekonomisk litteratur som behandlar praktiskt taget alla
rättsområden, t.ex. statsrätten, skadeståndsrätten,
associationsrätten, processrätten och straffrätten. Tidigare
var den ekonomiska analysen av rätten främst inriktad på
skatter, vilket delvis berodde på att nationalekonomin som
ämne växt fram ur finansvetenskapen vid juridisk fakultet.
Denna begränsning än nu bruten.
År 1960 utkom första numret av ''The Journal av Law
and Economics''. Tidsskriftens namn gav upphov till
rättsekonomins anglo-saxiska benämning ''Law and
Economics''. Numera är rättsekonomin väl förankrad vid en
rad av de mest inflytelserika universiteten i USA, t.ex.
Chicago University, Yale, Stanford, Berkeley och Harvard.
Vid dessa universitet är ''Law and Economics'' en
integrerad del i den ekonomiska, lika väl som den juridiska
utbildningen och forskningen. Många ekonomiska och
juridiska facktidskrifter publicerar rättsekonomiska
resultat. Rättsekonomisk argumentering har fått genomslag
i de amerikanska rättssalarna och i den vetenskapliga och
politiska debatten.
Intresset för rättsekonomi spred sig till Europa under
1970-talet. Under 1980-talet har rättsekonomin fått en
omfattande spridning i Centraleuropa. Intresset är stort,
speciellt i Västtyskland och Spanien men också i Benelux,
Frankrike, Österrike och Italien. År 1984 bildades
European Association of Law and Economics som har ca
200 europeiska forskare som medlemmar ur alla politiska
läger. Den europeiska rättsekonomin är mångsidig. Den
sammanhållande länken mellan forskarna i Europa är det
gemensamma forskningsintresset, den speciella rättsliga
situationen i Europa samt institutionella hinder som det
finns ett gemensamt intresse att överbrygga.
Rättsekonomin kommer ofta i kläm mellan
samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteter som vill
hävda sina intressen var för sig.
Sverige var mycket tidigt framme i den europeiska
rättsekonomiska forskningen. Den första avhandlingen
lades fram redan 1973. Rättsekonomiska seminarier
anordnades under 1970-talet i samarbete mellan
nationalekonomiska institutionen och juridiska
institutionen i Lund. European Association of Law and
Economics bildades i Lund 1984. HSFR och
Riksbanksfonden har finansierat flera forksningsprojekt.
Ännu är den rättsekonomiska forskningen inte fast
förankrad vid något svenskt universitet och verksamheten
har varit relativt undanskymd. Trots det har rättsekonomin
av allt att döma haft inflytande. Rättsekonomin har bidragit
till ökad förståelse för marknadsekonomin och då speciellt
äganderättens, inklusive kontraktsrättens och
skadeståndsrättens betydelse för den decentraliserade
ekonomins funktionssätt. Debatten om enskilt ägande och
mänskliga rättigheter, men också argumenten för utökat
miljöoch produktansvar, är inspirerad av rättsekonomisk
forskning. Draghjälp i den svenska debatten har erhållits
utifrån, speciellt från USA.
Rättsekonomins och den samhällsekonomiska
kostnadsintäktsanalysens utveckling är en anledning till att
det internationellt blivit vanligare med krav på ekonomiska
analyser som grund för lagstiftning. Det borde också gälla
ett land som Sverige där den snabba lagstiftningstakten
ställer utomordentliga krav på kunskap. Resultatet av
regeringskansliets arbete för bättre konsekvensanalyser är
inte imponerande. Samtidigt finns rättsekonomisk
kompetens att tillgå inom landet. Denna resurs borde
ianspråktagas för att åstadkomma förbättringar av
analysarbetet. Så kan lämpligen ske genom startandet av ett
brett upplagt rättsekonomiskt projekt på vetenskaplig
grund med praktisk inriktning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om startande av ett projekt rörande
rättsekonomisk kostnads-/intäktsanalys vid lagstiftning.
Stockholm den 18 januari 1991
Bengt Harding Olson (fp)