Grundlagsreglering av svenska medborgares rösträtt
Rösträtten är en grundläggande demokratisk rättighet.
Skyddet för denna rösträtt är av allra största vikt. Svenska
medborgares rösträtt vid val till riksdagen skall vara
garanterad i grundlag. Detta skall gälla för alla medborgare.
Så är det inte i vårt land. En grupp medborgare,
utlandssvenskarna, tillerkänns rösträtt enbart genom
bestämmelser i vallagen. Det innebär att deras rösträtt kan
begränsas eller avskaffas genom ett enda beslut med enkel
majoritet i riksdagen.
Vi anser att detta inte är en acceptabel ordning. Vi har
därför vid upprepade tillfällen föreslagit att grundlagen
ändras så att även utlandssvenskarnas rösträtt kommer att
omfattas av grundlagens skydd.
Svenska medborgare som vistades utomlands var
länge -- på grund av de regler som gällde för
mantalsskrivning och röstlängd -- helt berövade rätten att
utöva den rösträtt som medborgarskapet formellt
berättigade dem till.
I etapper har dessa medborgare sedermera tillerkänts
rätten att utöva sin rösträtt. Sålunda beslöt riksdagen 1967
att den som någon gång under de senaste fem åren varit
kyrkobokförd i Sverige efter ansökan skulle uppföras i
röstlängd.
1975 utsträcktes kvalifikationstiden till sju år. Två år
senare, 1977, beslöt riksdagens dåvarande majoritet --
socialdemokrater och kommunister röstade emot -- att
tidsgränsen helt skulle slopas.
Motiveringen var principiell: Svenska medborgare skall
inte av tekniska skäl frånkännas en medborgerlig rättighet
av grundläggande demokratisk betydelse. Det var dessutom
för de som drabbades av den tidigare tidsgränsen av
naturliga skäl svårt att förstå, att den rösträtt de kunnat
utöva i ett val gick förlorad i nästa.
Det sätt på vilket dessa gruppers rösträtt reglerats är
dock -- som vi framhållit ovan -- högst otillfredsställande.
Det ger inte ett tillräckligt skydd mot att bestämmelserna
ändras genom ett enda riksdagsbeslut med enkel majoritet.
Frågan är ingalunda av enbart teoretiskt intresse. Det
visar bl.a. det förslag som i enlighet med den
socialdemokratiska regeringens direktiv lades fram av 1983
års rösträttskommitté -- (SOU 1984:11). Kommittén föreslog
nämligen att utlandssvenskarnas rösträtt skulle inskränkas.
De som vistats utomlands mer än tio år skulle fråntas
rösträtten.
Bakom detta förslag stod de socialdemokratiska och
kommunistiska ledamöterna. Samtidigt föreslog
utredningsmajoriteten att utländska medborgare skulle ges
rösträtt också i riksdagsval.
Dessa förslag har ännu inte framlagts i riksdagen.
Resonemang av likartat slag har dock senare förts i den s.k.
medborgarskapskommitténs betänkanden, d.v.s. att
bosättningen och inte medborgarskapet skall vara
avgörande för rösträtten. Den viljeinriktning som den
socialistiska majoriteten således angett är djupt oroande
och visar hur angeläget det är att skyddet för de svenska
medborgarnas rösträtt förstärks.
En riksdagsmajoritet skall inte under en löpande
mandatperiod -- av valtaktiska eller andra skäl -- kunna
ändra på de grundläggande rösträttsvillkoren. Förslag om
sådana ändringar måste åtminstone kunna underställas
folket i val. För att detta skall kunna garanteras krävs det
att rösträtten är grundlagsskyddad.
Vi har som nämnts inledningsvis krävt detta vid varje
riksmöte sedan flera år tillbaka. Detta krav har avvisats av
den socialistiska majoriteten, till vilken även miljöpartiet
anslöt sig vid det senaste beslutstillfället.
Någon annan förklaring till detta än att man fortfarande
har för avsikt att vid lämpligt tillfälle inskränka
utlandssvenskarnas rösträtt är svår att finna och har heller
inte getts i de debatter som förts i riksdagen.
Vi återkommer därför med vårt krav. Vi föreslår således
att den särbestämmelse som nu finns i regeringsformen 3
kap 2 § och som möjliggör förändringar av
utlandssvenskarnas rösträtt genom ändring av vallagen
utgår. Därmed blir det klart fastlagt att rösträtten vid
riksdagsval för alla svenska medborgare enligt grundlagen
är knuten till medborgarskapet. Vi framlägger förslag till
den lagändring som krävs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § regeringsformen skall
ha följande lydelse:
Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk
medborgare som är eller någon gång varit bosatt i riket.
Den som icke har uppnått aderton års ålder har ej rösträtt.
Stockholm den 16 januari 1991
Bertil Fiskesjö (c)
Bengt Kindbom (c)
Martin Olsson (c)
Stina Eliasson (c)
Ingbritt Irhammar (c)
Anders Svärd (c)
Birger Andersson (c)
Rosa Östh (c)
Hugo Andersson (c)
Kjell Ericsson (c)