med anledning av prop. 1990/91:60 Offentlighet, integritet och ADB
För att stärka den enskildes integritet och säkerhet bör
enligt centerpartiets uppfattning riksdagen kontinuerligt
följa utvecklingen och vidta de åtgärder som erfordras för
att upprätthålla ett starkt skydd.
Datatekniken är ett utmärkt hjälpmedel i produktion,
administration och kommunikation. Tekniken bör
användas i ökad omfattning. Den ökade användningen av
datorer inom skilda sektorer och för nya uppgifter ställer
krav på anpassning av de regler som skall skydda de
enskilda. Allt fler uppgifter samlas in, bearbetas och lagras
om enskilda personer.
Datalagen
I proposition 1990/91:60 redovisas den översyn av
datalagen som pågår och att det fortsatta arbetet skall ske
under parlamentarisk medverkan.
Från centerpartiets sida har vi under flera år hävdat att
några nya stora datasystem med omfattande
personuppgifter inte bör inrättas i avvaktan på åtgärder som
förstärker den enskildes integritet. Inför den fortsatta
översynen av datalagen föreslår centerpartiet att bl.a.
följande områden särskilt bör beaktas i detta
utredningsarbete.En restriktiv praxis måste
upprätthållas för tillståndsgivningen till register med stora
informationsmängder eller känsliga uppgifter.
Tillsynsverksamheten förstärks.Uppgifter insamlade för
ett ändamål får inte användas för andra ändamål.
Samkörning bör i princip inte tillåtas.Den enskilde måste
få större möjlighet att påverka uppgifternas hantering i ett
datasystem.Informationen från datasystemen förbättras
och den enskildes rätt att ta del av innehållet i olika system
måste vara oinskränkt.Regler om sekretess, rättelse och
gallringsinstruktioner ses över och utformas till stöd för den
enskilde.Försäljning av offentliga uppgifter och adresser
från personregister begränsas och i vissa fall förbjuds
helt.Forskning med hjälp av registerdata bör grundas på
samtycke från den enskilde eller regleras i särskild
lagstiftning.
Detta bör ges regeringen till känna.
Tryckfrihetsförordningens handlingsbegrepp
Tyvärr har varken data- och offentlighetskommittén eller
regeringen kunnat precisera handlingsbegreppet. Vissa
åtgärder måste därför vidtas för att begränsa både insamling
av uppgifter och minskning av myndigheternas
försäljningsverksamhet utöver de förslag som regeringen nu
föreslår i sin proposition. Centerpartiet har sedan länge
krävt att uppgifter inte skall vara tillgängliga utöver vad som
är tillgängligt för myndigheterna eller registerhållarna
själva. Detta innebär att s.k. potentiella handlingar inte kan
tas ut genom av enskilda utformade dataprogram.
När det gäller elektronisk post, ordbehandling och
kontorsinformationssystem i övrigt så lämnar regeringen
dessa frågor till myndigheterna att tänka igenom systemen
ur offentlighetssynpunkt. På ett område har frågan varit
aktuell i lagstiftningshänseende och det gäller tullagen.
Konstitutionsutskottet uttalade då att det är angeläget
att frågan om en reglering av elektroniska dokument i
förvaltningsförfarandet får en generell lösning. Detta behov
kvarstår inte minst mot bakgrund av att den tekniska
utvecklingen går vidare. Fler tillämpningar av elektroniska
media kommer när systemen också sprids till
hushållssektorn. Överföring mellan pappersburen och
elektronisk information utvecklas.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma
till riksdagen med förslag om reglering av elektroniska
dokument.
Försäljning av uppgifter från dataregister
Utlämnande av uppgifter från offentliga register skall
primärt grundas på informations- och kontrollbehovet hos
allmänheten. Sekundärt är frågan om utlämnande av
uppgifter för kommersiell användning.
De i propositionen föreslagna åtgärderna är inte
tillfyllest. Uppgifterna skall lämnas ut om den enskilde
medgett det, lagstöd finns eller regeringen särskilt beslutat.
Försäljning av uppgifter borde i princip grundas på den
enskildes ställningstagande. Utlämnandet med stöd av
lagstiftning blir också av begränsad betydelse eftersom
regeringen skjuter frågan om särskilda registerlagar på
framtiden. Inte minst debatten om försäkringskassornas
register -- FAS 90 -- borde leda till slutsatsen att frågan bör
behandlas snabbt.
Andra frågor som aktualiseras i samband med FAS 90
behandlas i en annan motion från centerpartiet.
Enligt centerpartiets uppfattning bör offentliga register
som innehåller stora informationsmängder regleras i
särskilda registerlagar. Regeringen skjuter nu denna fråga
på framtiden och anger bara vilka register som bör regleras
på sikt.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att snarast
återkomma till riksdagen med förslag om registerlagar när
det gäller register hos stat, kommun och landsting.
Begränsning av personnummeranvändningen
Efter motionsförslag från centerpartiet utarbetade DOK
förslag till grundlagsreglering av den personliga integriteten
i samband med automatisk databehandling. Grundlagen
har också tillförts nämnda regel i 2 kap. 3 §. De enskildas
oro för intrång i den personliga integriteten har i stor
utsträckning knutits till användningen av personnummer.
DOK föreslog två vägar för att strama upp
användningen av personnummer, dels en särskild lag om
personnummeranvändning, dels ett tillägg till datalagen.
Regeringen har valt att använda den enkla metoden med
komplettering av datalagen. DOKs förslag har därutöver
tunnats ut i lagtexten så det kan befaras att den restriktivitet
som avses inte kommer att uppnås.
Redan i samband med DOKs betänkande uttrycktes i ett
särskilt yttrande från bl.a. centerpartiets representant att
den särskilda lagen förordades. Bland flera skäl angavs som
det främsta att det s.k. kompletteringsförslaget av
datalagen inte skulle ge den radikala förändring som är
befogad. Personnummeranvändningen är så utbredd i
samhället att det är nödvändigt med en rejäl begränsning.
Endast alternativet med en särskild lag innebär
förändringar av den omfattning vi anser påkallad.
En avgörande förändring kan enligt vår uppfattning
komma till stånd med en särskild lag om begränsning av
personnummeranvändningen. Utskottet bör låta lagrådet
pröva DOKs förslag till lag om användning av
personnummer med tillhörande specialmotivering. Denna
bör, efter de modifieringar som kan föranledas med
anledning av lagrådets granskning, antas av riksdagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om datalagsutredningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reglering av elektroniska
dokument,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om registerlagar,
4. att riksdagen antar bilagda förslag till lag om
användning av personnummer.
Stockholm den 14 januari 1991
Bengt Kindbom (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Martin Olsson (c)
Stina Eliasson (c)
Ingbritt Irhammar (c)
Anders Svärd (c)
Birger Andersson (c)
Rosa Östh (c)
Hugo Andersson (c)
Kjell Ericsson (c)
Gunilla André (c)
Bilaga
1. Förslag till
Lag om användning av personnummer
Härigenom föreskrivs följande
1 § I denna lag avses med
personuppgift: upplysning som avser enskild person
personregister: register, förteckning eller andra
anteckningar som förs med hjälp av automatisk
databehandling och som innehåller personuppgift som kan
hänföras till den som avses med uppgiften.
personnummer: identitetsbeteckning som avses i 7 §
folkbokföringslagen (1967:198).
2 § Personnummer får inte användas så att risk för
otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet
uppkommer.
3 § Personnummer får inte, utan den registrerades
samtycke, användas i personregister.
Förbudet gäller inte
1. användning av personnummer i personregister som
har medgivits i lag eller förordning,
2. erforderlig användning av personnummer i register
som förs inom en verksamhet från vilket det enligt lag eller
förordning finns skyldighet att lämna personuppgifter till
register enligt punkt 1.
4 § Föreligger särskilda skäl får datainspektionen medge
undantag från bestämmelsen i 3 § för register som
uteslutande skall användas för forskning eller framställning
av statistik.
5 § Personnummer får inte registreras i personregister
utan särskild kontroll av uppgiftens riktighet.
6 § Personnummer får inte utan särskilda skäl placeras
synligt på postförsändelser eller på handlingar som skall
spridas till annan än den som personnumret avser.
7 § Enskild behöver inte lämna uppgift om sitt
personnummer i annat fall än när det är föreskrivet i lag
eller förordning.
8 § Om personnummer används i strid mot 2 eller 6 § får
datainspektionen förelägga vite.
9 § Datainspektionens beslut enligt denna lag får
överklagas hos regeringen. Justitiekanslern får föra talan
för att tillvarata allmänna intressen.
Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft ...
2. Bestämmelserna i 3 § gäller fram till den 1 januari
1992 endast personregister som har inrättats efter det att
denna lag har trätt i kraft.