Som riksdagsledamot har jag mött dem, de skriver och
ringer till mig och andra som tros kunna hjälpa dem, JO,
JK, KU, regeringen, enskilda statsråd, andra
riksdagsledamöter, partikanslier, medier m fl. Ofta vill de
också göra personliga besök för att lägga fram sin sak. Det
är en i högsta grad närvarande men ändå bortglömd grupp
i samhället.
De brukar kallas rättshaverister. Nästan alla tycks var
män, medelålders eller äldre.
Någonstans gick det snett för dem. De drabbades, såsom
de uppfattar det, av en stor orättvisa eller rättsförlust.
Deras sak kan emellertid på grund av tiden och de många
turerna i ärendet te sig svårbegriplig för en utomstående.
Att i efterhand fastställa om de haft rätt eller fel från början
är tidsödande och förenat med stora svårigheter.
Sannolikt är det dock fråga om ett inte obetydligt antal
som blivit missförstådda eller behandlade av myndigheter,
företag eller andra organisationer på ett inte helt rättsenligt
eller moraliskt sätt. Hur det än må vara med den saken så
är det ingen av dem som tvivlar på den egna uppfattningen,
nämligen att ha rätt men inte fått rätt. De menar alla att de
kämpar för en god sak.
Rättshaveristerna tar med ett slags självklarhet andras
tid i anspråk. Deras ärenden är tidsödande.
De flesta tycks vilja ha upprättelse. Somliga vill ha
ersättning. Andra är mest angelägna om att inte andra skall
råka illa ut och ser sitt problem som en del i ett större
samhällseller rättssäkerhetsproblem. En del är bara
obegripliga.
Rättshaveristerna skulle lika gärna kunna kallas
rättssökande -- de som söker sin rätt men inte tycks få den.
Rättshaveristerna, rättssökanden, kan vara människor
som är speciella till sina natur -- ett slags avvikare. Men det
kan också var så att det är fråga om fullt normala människor
som bara råkat illa ut. De synliga rättshaveristerna är
uppskattningsvis några tusen i hela landet, men det kan vara
fråga om betydligt fler, kanske hundratusentals. Det kan
vara fråga om en stor utsatt grupp i samhället.
Jag har hos riksdagens utredningstjänst sökt material
som kan belysa rättshaveriproblemet. Utredningstjänsten
som samrått med riksdagsbiblioteket har sökt efter böcker,
tidnings- och tidskriftsartiklar och nyhetstelegram utan att
finna något material i ämnet. Det är naturligtvis
otillfredsställande att inte kunna finna material om
problemet. Men än mer otillfredsställande är att samhället
inte sökt utreda och finna någon lösning på problemet med
inriktning på att förbättra rättshaveristernas situation och
rättsställning men också att förebygga att någon havererar i
rättssystemet.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de
s.k. rättshaveristernas situation i syfte att klarlägga
problemets art och omfattning samt föreslå åtgärder.