I årets budgetproposition (bil 15) anges att polisens insatser när det gäller spaning och utredning särskilt bör inriktas på våldsbrott, narkotikabrott, ekonomisk brottslighet och miljöbrottslighet. Inga konkreta förslag läggs fram om hur det skall gå till att återuppta den kamp mot den ekonomiska brottsligheten som nu praktiskt taget ligger nere.
Överåklagare Uno Hagelberg i Stockholm konstaterar i en skrivelse till riksåklagaren att flertalet av de grova ekonomiska brott som är polisanmälda i Stockholm aldrig kommer att utredas. Det innebär enligt överåklagaren att ett stort antal personer som ägnat sig åt planlagd ekonomisk brottslighet kan gå fria på grund av bristande resurser.
Chefen för rikskriminalens ekorotel, kommissarie Rolf Nilsson, har i en skrivelse till rikspolisstyrelsen slagit larm om det katastrofala läget för ekobrottsbekämpningen. För att få fram utredningsmän till utredningen av härvan kring finansbolaget Nyckeln måste flera utredningar om grova ekobrott i Östergötland avbrytas.
Överåklagare Solveig Riberdahl i Stockholms län har i en intervju i Svenska Dagbladet den 17.1.1991 bl.a. framhållit att ett antal medelstora ekobrottsutredningar blir liggande utan att det finns någon möjlighet att utreda dem.
Om det inte vidtas snabba och kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med dessa förhållanden kommer medborgarnas moral- och rättsuppfattning vad gäller skattebrottslighet och annan ekonomisk brottslighet att bli alltmer uppluckrad. Till sist kommer de grundvärderingar om solidaritet på vilka ett demokratiskt samhälle bygger att undermineras.
Snabba insatser är nödvändiga. I nuläget åtalsanmäler länsskattemyndigheterna sällan misstänkta skattebrott. Ett helt oacceptabelt förhållande utgörs av de beloppsgränser vid åtal för skattebrottslighet som riksåklagaren och riksskatteverket överenskommit. De får starkt moralupplösande effekter på företagare och på allmänheten.
Det är mycket anmärkningsvärt att det ännu inte införts någon form av körkort för företagare. Det borde vara självklart att företagare måste uppvisa tillräckliga kunskaper beträffande t.ex. skattelagstiftning och arbetsrättslig lagstiftning.
På området konkurser råder en katastrofsituation. En Brå-undersökning för några år sedan visade att i tre fjärdedelar av alla konkurser föreligger misstanke om brott. Polis och åklagare saknar nästan helt resurser att utreda dessa. Advokat Rolf Åbjörnsson, som är ordförande för konkursförvaltarorganisationen, är starkt oroad över att konkursförvaltarnas anmälningar om misstänkta brott vanligen resulterar i ett avskrivningsbeslut på två till fem rader efter tre till fem år. Detta trots att konkursförvaltarna numera anlitar kvalificerad ekonomisk expertis och inte anmäler något som inte är brott.
En annan Brå-undersökning visar att det årligen sannolikt begås flera hundra tusen brott mot varusmugglingslagen vid import till Sverige. Endast ett fåtal domar meddelas varje år på detta område.
Ekoroteln i Stockholms polisdistrikt har praktiskt taget halverats. Detsamma gäller rikskriminalens ekorotel. I många polisdistrikt har ekorotlarna lagts ned. I många fall har de nya principerna om fri resursanvändning inom polisdistrikten lett till att pengar som statsmakterna anslagit för att bekämpa ekobrott inte använts för avsett ändamål.
Det är nödvändigt att en utredning tillsätts med uppgift att se över vilka behov av förändringar av lagstiftningen som erfordras för att försvåra ekonomisk brottslighet.
Rikspolisstyrelsen bör tillföras ytterligare 8 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit för att förstärka utredningsresurserna vid rikskriminalens ekorotel.
Åklagarmyndigheten bör tillföras ytterligare 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit för att möjliggöra särskilda satsningar på utredning av ekobrottslighet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå förändringar i gällande lagstiftning för att försvåra ekonomisk brottslighet,
2. att riksdagen till rikspolisstyrelsen för budgetåret 1991/92 anslår 8
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen till åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anslår 5
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Stockholm den 23 januari 1991 Lars Werner (v) Berith Eriksson (v) Lars-Ove Hagberg (v) Bo Hammar (v) Margó Ingvardsson (v) Ylva Johansson (v) Bertil Måbrink (v)