Sedan 1982 gäller ett generellt förbud att anordna
pornografiska föreställningar i syfte att förhindra
prostitution. Undersökningar visar att steget från sexklubb
till prostitution inte är långt. Förbudet avser också att
motverka den kriminalitet och det asociala levnadssätt som
främjas av den särskilda miljön vid sexklubbarna. Men
tyvärr tvingas vi konstatera att gällande lagstiftning inte har
haft avsedd effekt.
Prostitutionsgruppen vid Göteborgs socialförvaltning
har i olika rapporter redovisat förfärliga interiörer från
sexklubbar. Där försiggår t ex privat posering fast det inte är
tillåtet i lag. När förbudet mot pornografiska föreställningar
antogs, hoppades man att sexklubbarnas antal på
marknaden skulle minska. Men så har inte varit fallet.
Sexklubbsverksamheten minskar åtminstone inte i
Göteborgsregionen p.g.a. den hos olika instanser så
generösa tillämpningen av lagen, resursbristen och
underlåtenhet att handla. Enligt uppgifter från
polisledningen i Göteborg är det meningslöst att beordra
spaning och utredning av verksamheten på sexklubbarna
dels för att tillstånd för sexklubbsverksamheten inte längre
erfordras, dels för att straffvärdet för brott mot t.ex.
allmänna ordningsstadgans § 10 är så lågt. Man prioriterar
således brott med högre straffvärde. Därför har man från
polisledningens sida föreslagit en översyn av straffsatserna i
detta avseende.
Utöver sociala insatser som naturligtvis är nödvändiga,
måste lagstiftningen skärpas för att få bort otillåtna
pornografiska föreställningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
allmänna ordningsstadgan i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 21 januari 1991
Ingela Mårtensson (fp)