Den s.k. dialysolyckan har aktualiserat många
frågetecken i svensk lagstiftning, om ansvarsregler för
sjukvårdspersonalen, om praxis och om Socialstyrelsens
senfärdighet (som också kritiserats av JO). Här skall jag ta
upp frågan om regler om åklagares sakkunniga (jävsregler).
I rättegången mot sjuksköterskan var chefen för den
medicintekniska avdelningen på det sjukhus där olyckan
inträffade regionåklagarens tekniska biträde-sakkunnig.
Den person som ytterst bar ansvaret för utrustningen på
dialysavdelningen hade alltså möjlighet att tala i egen sak i
målet som åklagarens sakkunnige.
Regionåklagarens ''private'' sakkunnige är inte föremål
för en formell lagfäst sakkunnigprövning (rättegångsbalken
23 kap. 14) vilket däremot sker om domstolen förordnar
offentlig sakkunnig (Rb 40 kap. 2).
Sjuksköterskans försvarare vände sig till RÅ
(Riksåklagaren) efter Socialstyrelsens klander och begärde
ny förundersökning av ansvariga tekniker m.fl. RÅ
skickade ärendet till regionåklagaren, dvs. den åklagare
som ansvarade för den ursprungliga förundersökningen.
Eftersom det är samma person, så är han nöjd med det
arbete han tidigare lagt ner på förundersökningen och
meddelar det till RÅ. I detta fall var därmed RÅ också
nöjd.
Eftersom rättegångsbalken saknar en uttrycklig
bestämmelse när det gäller sakkunnig som utses av åklagare
underförstås att under tjänstetid kan en åklagare aldrig göra
något jävigt. Jävsregler finns eftersom man inte kan utgå
ifrån att alla är omutligt hederliga och har en
hundraprocents perfekt känsla för rättrådighet och perfekt
omdöme.
Jag menar att det finns all anledning att uttryckligen
föreskriva i lagen att åklagaren endast får anlita opartiska
sakkunniga. I dialysmålet hade sådana regler troligtvis lett
åklagaren till att välja att anlita andra sakkunniga.
Lagregler som är otydliga och som kan ifrågasättas utifrån
en allmän rättskänsla bör förtydligas.
Med anledning av det jag beskrivit önskar jag att
riksdagen återigen tar upp frågan och omprövar sitt tidigare
ställningstagande. Sakkunnigreglerna för åklagare i
rättegångsbalken bör ses över på det att misstankar om jäv
ej skall uppstå i framtiden i liknande situationer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
jävsreglerna i rättegångsbalken vad gäller åklagares
möjlighet att utse sakkunniga.
Stockholm den 16 januari 1991
Margitta Edgren (fp)