Under början och mitten av 1980-talet genomdrevs i riksdagen ett antal lagar som tog sikte på att bekämpa ekonomisk brottslighet. Från många håll -- bl.a. från centern -- riktades kritik mot de allvarliga brister som förelåg i det material som låg till grund för riksdagens beslutsfattande.
Kritiken sköt in sig på flera områden. Ett exempel var den bristande respekten för rättssäkerheten som demonstrerades både från Eko-kommissionens och den socialdemokratiska regeringens sida. Vidare utgick förslagen till nya lagar alltför mycket från obevisade teser, medan den empiriska grunden nästan helt lyste med sin frånvaro. De avgränsningar som gjordes mellan ekonomisk och annan brottslighet var också föremål för ifrågasättanden.
Ett särskilt allvarligt förhållande i samband med de aktuella lagarnas tillkomst var den stora oenigheten kring lagförslaget, som dock genomfördes av riksdagens socialistiska majoritet. Det var lätt för allmänheten att få en känsla av att det mer handlade om politisk strid för dess egen skull än om seriösa strävanden att komma tillrätta med brottslig verksamhet. Detta påverkade negativt respekten både för lagar och lagstiftare.
Brottsförebyggande rådet har gett ut en forskningsrapport, ''Eko-brott, Eko-lagar och Eko- domstolar'', som ett led i en rättspolitisk utvärdering av lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet. Rapporten innehåller på punkt efter punkt bekräftelser på den kritik och de ifrågasättanden som förekom i samband med lagarnas tillkomst.
All brottslighet skall bekämpas. Om någon tillskansar sig andras pengar genom stöld eller genom att begå ekobrott har egentligen ingen avgörande betydelse. I båda fallen är det viktigt -- inte minst för den allmänna laglydnadens skull -- att samhället reagerar snabbt, effektivt och tydligt.
Tveklöst är det så att formerna för brottslig verksamhet har utvecklats. Datorn har kommit att öppna nya möjligheter för den som saknar egna hindrande värderingar mot att begå brott. I stället för kofot kan dagens tjuv använda ''sin'' dator och sina datakunskaper.
Oftast är databrottslingen en s.k. insider. Han/hon stjäl från sin arbetsgivare med datorn som arbetsverktyg. Uppgifter från undersökningar som genomförts av BRÅ visar att hela 80 procent av denna typ av brott begås av insiders. Ungefär lika många kvinnor som män uppträder som databrottslingar vilket också avviker från det normala mönstret där män alltid varit kraftigt överrepresenterade.
Försäkringsbedrägeri är en brottsform som har ökat kraftigt i omfattning. BRÅ-statistik visar att var tionde skadeanmälan är en bluff. På detta sätt drabbas försäkringsbolagen av kostnader på en miljard, kostnader som givetvis i sista hand drabbar försäkringstagarna. Sätten att lura till sig försäkringspengar varierar, men en grundläggande förutsättning är den avsaknad av normer och respekt för andras egendom som breder ut sig.
Statsåklagare Bengt Strömberg säger i en tidningsintervju: ''EKO-brott lönar sig -- skärp straffen.'' Statsåklagaren påstår bl.a. i intervjun att myndigheter är naiva och släpphänta och att det krävs bättre lagstiftning, strängare straff och större resurser till polis och åklagare för att komma åt brottslingarna, men han pekar också på det personliga ansvaret som en viktig faktor. Alltså ytterligare ett belägg för normernas betydelse för en effektiv och konsekvent brottsbekämpning.
Enligt centerpartiets uppfattning är tiden nu mogen för en översyn av de lagar som tillkom under 80-talet och som hade sin inriktning mot den ekonomiska brottsligheten. Frågor som bör belysas är t.ex. rättssäkerhetens tillvaratagande, effekter -- positiva och negativa -- av avgränsningen mellan ekobrott och andra brott och de olika nya lagarnas relevans i dagens situation. Ett särskilt studium bör också ägnas åt frågan om de aktuella lagarna har ökat eller minskat det allmänna rättsmedvetandet.
De områden som enligt centerns uppfattning behöver granskas är av en sådan vikt och omfattning att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommmitté för att fullgöra uppdraget. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att göra en översyn av de speciella ekobrottslagar som tillkom under 1980-talet.
Stockholm den 21 januari 1991 Anders Svärd (c) Bertil Fiskesjö (c) Bengt Kindbom (c) Martin Olsson (c) Stina Eliasson (c) Ingbritt Irhammar (c) Birger Andersson (c) Rosa Östh (c) Hugo Andersson (c) Kjell Ericsson (c)