Under början och mitten av 1980-talet genomdrevs i
riksdagen ett antal lagar som tog sikte på att bekämpa
ekonomisk brottslighet. Från många håll -- bl.a. från
centern -- riktades kritik mot de allvarliga brister som
förelåg i det material som låg till grund för riksdagens
beslutsfattande.
Kritiken sköt in sig på flera områden. Ett exempel var
den bristande respekten för rättssäkerheten som
demonstrerades både från Eko-kommissionens och den
socialdemokratiska regeringens sida. Vidare utgick
förslagen till nya lagar alltför mycket från obevisade teser,
medan den empiriska grunden nästan helt lyste med sin
frånvaro. De avgränsningar som gjordes mellan ekonomisk
och annan brottslighet var också föremål för
ifrågasättanden.
Ett särskilt allvarligt förhållande i samband med de
aktuella lagarnas tillkomst var den stora oenigheten kring
lagförslaget, som dock genomfördes av riksdagens
socialistiska majoritet. Det var lätt för allmänheten att få en
känsla av att det mer handlade om politisk strid för dess
egen skull än om seriösa strävanden att komma tillrätta med
brottslig verksamhet. Detta påverkade negativt respekten
både för lagar och lagstiftare.
Brottsförebyggande rådet har gett ut en
forskningsrapport, ''Eko-brott, Eko-lagar och Eko-
domstolar'', som ett led i en rättspolitisk utvärdering av
lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet. Rapporten
innehåller på punkt efter punkt bekräftelser på den kritik
och de ifrågasättanden som förekom i samband med
lagarnas tillkomst.
All brottslighet skall bekämpas. Om någon tillskansar
sig andras pengar genom stöld eller genom att begå
ekobrott har egentligen ingen avgörande betydelse. I båda
fallen är det viktigt -- inte minst för den allmänna
laglydnadens skull -- att samhället reagerar snabbt, effektivt
och tydligt.
Tveklöst är det så att formerna för brottslig verksamhet
har utvecklats. Datorn har kommit att öppna nya
möjligheter för den som saknar egna hindrande värderingar
mot att begå brott. I stället för kofot kan dagens tjuv
använda ''sin'' dator och sina datakunskaper.
Oftast är databrottslingen en s.k. insider. Han/hon stjäl
från sin arbetsgivare med datorn som arbetsverktyg.
Uppgifter från undersökningar som genomförts av BRÅ
visar att hela 80 procent av denna typ av brott begås av
insiders. Ungefär lika många kvinnor som män uppträder
som databrottslingar vilket också avviker från det normala
mönstret där män alltid varit kraftigt överrepresenterade.
Försäkringsbedrägeri är en brottsform som har ökat
kraftigt i omfattning. BRÅ-statistik visar att var tionde
skadeanmälan är en bluff. På detta sätt drabbas
försäkringsbolagen av kostnader på en miljard, kostnader
som givetvis i sista hand drabbar försäkringstagarna. Sätten
att lura till sig försäkringspengar varierar, men en
grundläggande förutsättning är den avsaknad av normer
och respekt för andras egendom som breder ut sig.
Statsåklagare Bengt Strömberg säger i en
tidningsintervju: ''EKO-brott lönar sig -- skärp straffen.''
Statsåklagaren påstår bl.a. i intervjun att myndigheter är
naiva och släpphänta och att det krävs bättre lagstiftning,
strängare straff och större resurser till polis och åklagare för
att komma åt brottslingarna, men han pekar också på det
personliga ansvaret som en viktig faktor. Alltså ytterligare
ett belägg för normernas betydelse för en effektiv och
konsekvent brottsbekämpning.
Enligt centerpartiets uppfattning är tiden nu mogen för
en översyn av de lagar som tillkom under 80-talet och som
hade sin inriktning mot den ekonomiska brottsligheten.
Frågor som bör belysas är t.ex. rättssäkerhetens
tillvaratagande, effekter -- positiva och negativa -- av
avgränsningen mellan ekobrott och andra brott och de olika
nya lagarnas relevans i dagens situation. Ett särskilt studium
bör också ägnas åt frågan om de aktuella lagarna har ökat
eller minskat det allmänna rättsmedvetandet.
De områden som enligt centerns uppfattning behöver
granskas är av en sådan vikt och omfattning att regeringen
bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommmitté för
att fullgöra uppdraget. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att göra en översyn av de
speciella ekobrottslagar som tillkom under 1980-talet.
Stockholm den 21 januari 1991
Anders Svärd (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Bengt Kindbom (c)
Martin Olsson (c)
Stina Eliasson (c)
Ingbritt Irhammar (c)
Birger Andersson (c)
Rosa Östh (c)
Hugo Andersson (c)
Kjell Ericsson (c)