Vänsterpartiet anser att det övergripande målet för
polisverksamheten skall vara att skapa trygghet för
samhällsmedborgarna. Polisen har både en serviceroll och
en brottsbekämpningsroll i samhället.
Den mätbara brottsligheten är till stor del beroende av
polisarbetets inriktning. Vänsterpartiet anser inte att
Sverige utsatts för terroristaktiviteter som föranleder att vi
behöver inrätta en specialstyrka för terroristbekämpning.
De brott av terroristkaraktär som förekommit har
uppklarats med säkerhetspolisens hjälp. Däremot har vi t
ex en stor och växande ekonomisk brottslighet som hotar
stora samhällsvärden. Vi vill omfördela pengar från
specialstyrka till ekorotlar och åklagare. Lönekostnaden för
specialstyrkan beräknas vara ca 13 miljoner kronor. Vi vill
använda dessa medel till att dels förstärka rikskriminalens
ekorotel med 8 miljoner kronor, dels förstärka
åklagarmyndigheten med 5 miljoner kronor för
ekobrottsbekämpning.
Från statsmakterna, polisbefäl och från allmänhetens
sida ställs stora krav på polispersonalen. Den konflikt som
kan finnas i att förena dessa båda roller service och
brottsbekämpning kan elimineras genom att relationerna
mellan polisen och allmänheten är goda. Fotpatrullering av
''kvarterspoliser'' måste ges hög status och vara meriterande
vid befordran.
För att skapa förtroende och samarbete så krävs det att
personal i olika verksamheter träffas och att polismän
kommer i kontakt med allmänheten i andra sammanhang än
vid polisingripanden. Civilministern uttalar att det är viktigt
med samarbete mellan olika verksamheter och vikten av att
i brottsförebyggande syfte polisen har kontakt med barn
och ungdom. Det räcker inte med att civilministern uttalar
att dessa saker är viktiga, polisdistrikten bör få i uppdrag
att till rikspolisstyrelsen redovisa hur man avser att konkret
genomföra samarbete och brottsförebyggande arbete ute i
distrikten.
Polisutbildning
Polisutbildningen är alltför isolerad från annan
utbildning och bör så långt som möjligt samordnas med det
övriga utbildningsväsendet. Det innebär att polisskolan och
polishögskolan bör avskaffas och i stället bör olika
polislinjer inrättas vid gymnasieskolor och högskolor.
Lokalt inflytande i polisverksamheten
Den decentralisering som inletts även inom
polisväsendet är bra och måste fortsätta. Det lokala
inflytandet bör öka dels på så sätt att man lokalt i större
utsträckning kan bestämma hur resurserna skall användas,
dels så att det blir möjligt att lägga interpellationer och
motioner från kommunfullmäktige till polisstyrelse eller
polisnämnd. Polischef eller biträdande polischef bör inte
vara ledamot i styrelsen eller nämnden utan delta som
sakkunnig, som fallet är med andra förvaltningschefer i
kommunala nämnder.
Valbar till polisstyrelse eller polisnämnd skall den vara
som har rösträtt i kommunal- och landstingsval, således
även utländsk medborgare.
Insyn och öppenhet
Förtroendet för polisen är också beroende av insyn. Vi
anser inte det är lämpligt att brott som begåtts av poliser
utreds av poliser. Vi anser därför att utredningsansvaret
skall ligga på en opartisk myndighet.
Det är fel om polisen uppfattas som det sista bålverket
mellan medborgarna och brottsligheten. Eller som att ett
verkligt polisarbete bara består av heroisk bovjakt efter
förebilder som skildras i amerikanska TV-serier. Det är
också fel när paralleller dras till totalitära staters polismakt.
För att dessa båda schabloner inte skall få näring krävs det
att de spaningsmetoder som polisen använder inte strider
mot grundlagsskyddade rättigheter. Det krävs också att
säkerhetspolisens material som utgör regeringens underlag
för sina ställningstaganden i terroristärenden kan bli
föremål för domstolsprövning och att den misstänkte får ta
del av de anklagelser som ligger till grund för regeringens
åtgärder.
Säkerhetspolisen får i årets budgetproposition en
uppräkning av sitt anslag med 20 procent. Någon förklaring
till denna uppbudgetering har inte gått att få på grund av
sekretesskäl. Vi finner det orimligt att godta
budgetförslaget utan att få information om varför anslaget
ökat så markant från fjolårets och yrkar därför att
uppräkningen även i år skall vara 10 procent, alltså 30
miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 13
000
000 kr. under anslaget E 4, Lokala polisorganisationen,
skall omfördelas till bekämpning av ekobrott,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tjänstgöring som
kvarterspolis skall vara meriterande för andra tjänster inom
polisen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att rikspolisstyrelsen skall sköta
uppföljningen av polisdistriktens brottsförebyggande
arbete,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
möjligheten att inrätta polislinjer vid gymnasieskolor och
högskolor,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagändring enligt vad i motionen anförts om ökat
kommunalt inflytande över den lokala polismyndigheten,
6. att riksdagen hos regeringen begär ändringar i
polislagen enligt vad i motionen anförts om att polischef
skall vara sakkunnig och inte ledamot i polisstyrelse och
polisnämnd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att utländska medborgare som är valbara till
förtroendeuppdrag i kommuner och landsting även skall
vara valbara i polisnämnd och polisstyrelse,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av misstanke om brott
av poliser,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om brottsmisstänktas möjlighet att i
vissa fall få ta del av säkerhetspolisens uppgifter,
10. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till
säkerhetspolisen anslår 20
000
000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit, således
totalt 340
000
000 kr.
Stockholm den 25 januari 1991
Lars Werner (v)
Berith Eriksson (v)
Lars-Ove Hagberg (v)
Bo Hammar (v)
Margó Ingvardsson (v)
Ylva Johansson (v)
Bertil Måbrink (v)