Sedan 1950 har antalet anmälda brott mer än
femdubblats. Mörkertalet är därtill högt, eftersom många
brott -- de flesta -- inte anmäls till polisen.
Bakom dessa förhållanden återfinns mycket mänskligt
lidande och många tragedier. Brottsoffren tillfogas
kroppsliga skador, psykiskt lidande och får också vidkännas
ekonomiska förluster. Tragiska är också de öden som många
av de unga gärningsmännen går till mötes.
Många människor känner i dag stor oro över
brottsutvecklingen. Resultatet blir att många äldre
människor känner fruktan för att vistas utomhus efter
mörkrets inbrott och att de inte känner sig säkra ens när de
vistas inom det egna hemmets väggar.
Många av dessa brott begås av unga människor. Bland
de misstänkta var för något år sedan ca 40 procent i åldrarna
15-24 år. Speciellt är det de unga som står för
tillgreppsbrotten. Vad beträffar bilstölder var 65 procent av
brottslingarna mellan 15 och 24 år.
Alltför länge har man i vårt land undervärderat
föräldrarnas, förskolans och skolans betydelse och ansvar
för att de små barnen och ungdomarna lär sig känna respekt
för andra människors liv och egendom, integritet och rätt
till respekt.
Under en lång period av år har vi utbildat för få poliser,
ett faktum som vi idag lider av när vakanser på grund av
pension eller avhopp av annan anledning blir allt
märkbarare.
I ett rättssamhälle skall alla -- oavsett ålder, kön eller
fysisk eller psykisk status -- kunna känna trygghet, inte bara
i det egna hemmet utan även på gator och torg.
Moderata samlingspartiet har kontinuerligt kritiserat
den kriminalpolitik för vilken socialdemokraterna bär ett
stort och tungt ansvar. Vi har framför allt velat betona
ansvaret för familjen. Det är i den som det lilla barnet finner
sin första trygghet och som formar hans/hennes respekt för
medmänniskan.
Likaså har vi med stor tydlighet understrukit skolans
betydelse. Skolan bör genom samarbete med den lokala
polismyndigheten ta ansvar för elevernas respekt för våra
lagar och förordningar.
Ofta -- ja kanske t.o.m. oftast -- reagerar samhället för
sent när en ung människa har gett sig in på en brottslig bana.
Gång på gång kan vederbörande begå brott utan att känna
den solidaritet från samhället som innebär att man säger:
''Stopp, Du är inne på en farlig väg! Det här accepterar vi
inte -- främst för Din egen framtids skull, men även för
samhällets!'' Att stämma i ån och inte först i bäcken är bevis
på medmänsklighet och solidaritet mot den unga människan
i ordets djupaste mening.
Narkotikamissbruket har ökat. Inte heller här har polis
och sociala myndigheter givits de medel som är nödvändiga
för att komma till rätta med detta vår tids gissel. I flera år
har jag exempelvis motionerat om möjligheten att döma till
fängelse för innehav av narkotika även för eget bruk. Om
detta gällde skulle det betyda -- inte att man måste döma till
fängelse men att urin- och blodprov tillåts tas för att
möjliggöra att den unge missbrukaren kunde erhålla
nödvändig rehabiliterande vård. Vårt förslag har dock
tyvärr ständigt avslagits. Till stort men för möjligheten att
ge unga nya missbrukare chansen att bli fria från sitt
beroende. Narkotikakonsumtion måste kriminaliseras!
Under kortare perioder och i flera kommuner har man
lokalt inrättat ''kvarterspoliser''. Enigheten om nyttan av
kvarterspoliser, som verkar i relativt små och överblickbara
distrikt, är stor. Trots detta synes det vara så att man när
resurserna tryter är beredd att dra in just resursen
kvarterspolis.
I Norrköping, men även i Helsingborg, finns en effektiv
kvarterspolisverksamhet. I det följande håller jag mig till
den i Norrköping, där man drivit verksamheten sedan 1974.
Av de tolv kommundelsområdena finns idag kvarterspolis i
elva. Brottsredovisningen följer kommundelarnas gränser,
vilket innebär att brottsfrekvensen lättare kan följas i
respektive område. Kvarterspolisen är ansvarig för den
undervisning i skolorna som är avtalad mellan
rikspolisstyrelsen och skolstyrelsen.
Trafikundervisning ges i årsklasserna 1,3 och 5.
Undervisning i lag och rätt i årsklasserna 4, 7 och 9. En
speciell del är mopedskolan. Den bedrivs i samarbete
mellan kommunen och ett försäkringsbolag. Eleverna i
klass 8 får en halv dags undervisning i bestämmelser kring
mopeden varefter de en halv dag får övningsköra inom
inhägnat område, avlägga skriftligt prov, varefter de får
diplom om de klarar undervisningen. Man tror sig ha
reducerat trafikolyckorna, och från utlandets sida har stort
intresse visats.
Ungdomarna i kvarterspolisens område blir icke
anonyma, kan inte använda sin anonymitet som
skyddsmantel och med stor sannolikhet har detta en
brottsförebyggande effekt.
I stället för att uppfatta de enskilda polismännen som
sina ''motståndare'' blir polisen här en källa till trygghet,
någon man ser kanske dagligen, som man hälsar på, talar
med, möter på ''dagis'' eller i skolan, tar råd av etc.
Vad som så framgångsrikt bedrivits i Norrköping, borde
kunna drivas på många håll i landet. Vunna erfarenheter
här -- och i Helsingborg -- bör användas i informationssyfte
till landets kommunstyrelser och polisstyrelser.
En utbyggd och kontinuerlig kvarterspolisverksamhet
skulle med stor säkerhet bidra till mindre social oro, lägre
brottsfrekvens, bättre anpassade unga människor och
lugnare gamla i samhället.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen vidtar sådana åtgärder
att de positiva effekterna av kvarterspolisinstitutioner enligt
modell Norrköping kan tillämpas på flera håll i landet.
Stockholm den 25 januari 1991
Elisabeth Fleetwood (m)