med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö
BÄTTRE EN ÅKER I TANKEN -- ÄN EN TANKER
I ÅKERN
Jordbruket ska utnyttjas som en kraft i miljöarbetet.
Genom att använda den svenska åkermarken till
produktion av energioch industriråvaror kan samhället
ledas in mot biosamhället -- ett samhälle byggt på
recirkulation. Det är endast genom att använda de
förnybara resurserna mer och de icke-förnybara mindre
som de stora globala miljöproblemen kan lösas.
Regeringen anför angående jordbruket att det har en
stor betydelse för kulturlandskap och för
variationsrikedomen hos växt- och djurarter. Regeringen
nämner dock inte med en rad den viktiga roll jordbruket bör
ha för att producera nya råvaror till industri- och
energiändamål.
Tekniken finns
Den tekniska användningen av vegetabiliska oljor är inte
något nytt, men mineraloljan har idag ersatt vegetabiloljan
i många tillämpningar. Nu börjar ett intresse för växtrikets
oljor åter vakna.
Utmärkande för de vegetabiliska oljorna är att de är:
är biologiskt nedbrytbaraär ofarliga att användahar
hög smörjförmågatillverkas av förnyelsebara råvaror
är nationalekonomiskt fördelaktigaåterför odlingsareal
till svenskt jordbruk
Kanada är föregångslandet för rapsanvändning. 1955
introduceras rapsen till landet och 1990 har de en inhemsk
odling på 3 miljoner ha. Expansionen beror främst på
målmedveten marknadsföring genom ett unikt
branschsamarbete i Canola Council of Canada där odlare,
industri och handel arbetar tillsammans.
Även i Sverige är rapsen på uppgång och sedan 1975 har
konsumtionen ökat med 80% inom livsmedelssektorn.
Sverige måste också målmedvetet marknadsföra rapsens
betydelse som livsmedelsråvara, både ur hälsosynpunkt och
ur de nationalekonomiska aspekterna.
Utvecklingen för de vegetabiliska oljorna för tekniskt
bruk går trögt och marknaden ökar endast marginellt.
Trögheten beror mycket på att man måste introducera ett
nytänkande, men framför allt på det avsevärt högre priset.
Det finns dock områden där priset inte har en avgörande
effekt, områden där de vegetabiliska oljorna ger en
betydligt förbättrad arbetsmiljö. Det gäller främst
skogsindustrin, men också verkstads- och
byggnadsindustrin, jordbruk, tvättmedeloch
tryckeribranschen.
Inom alla dessa branscher används redan vegetabiliska
oljor till viss del. I skogsindustrin börjar sågkedjeoljan och
hydrauloljan sakta få fäste. Vegetabilisk sågkedjeolja har
redan tagit 15--20% av svenska marknaden. Hydrauloljan
ökar ej drastiskt men de potentiella marknadsvolymerna är
betydande. Skäroljor och vätskor har också ca 10--15% av
svenska marknaden.
Byggindustrin har börjat ersätta formsläppningsolja från
mineraloljor till vegetabiliska oljor. Inom detta område rör
det sig om betydande volymer.
Jordbruket vill byta ut mineraloljor som bärare vid
spridning av bekämpningsmedel. Karlshamns AB har en
vegetabiliskt baserad olja för ändamålet.
Man har också tittat på användning av vegetabiliska
oljor som dammdämpare i foderfabriker.
ÖCB har tillsammans med Karlshamns AB och
Nordtend tillverkat tensider och tvålfetter av vegetabiliska
oljor för tillverkning av tvättmedel. Hittills har
tillverkningen skett i beredskapssyfte.
Inom tryckeribranschen är det klart intressant att
utnyttja vegetabiliska oljor för både tryckfärg och som
vaskmedel. Vegetabiliska oljor ger klarare tryck och när det
används till vaskmedel hålls gummivalsarna mjuka betydligt
längre.
Man har gjort många studier på användning av
vegetabiliska oljor som ersättning för främst diesel.
Kallpressad rapsolja fungerar mycket bra i den s k
Elsbettmotorn och i förkammar- och virvelkammardieslar.
De andra typerna av motorer koksar efter endast kort
körning på rapsolja. Man kan dock förestra rapsoljan till
metylester vilket har i stort sett samma funktionalitet som
dieseloljan.
I dagens läge är det i stort ekonomiskt omöjligt att få till
stånd en marknad med rapsolja som bränsle. Rapsoljan är
fortfarande ca 4 ggr dyrare än diesel och endast kraftiga
miljöavgifter och förbud kan ändra situationen i nuläget.
Slutsats
Rapsoljan för tekniskt bruk har kommit för att stanna.
Massiva åtgärder måste till för att lansera befintliga
produkter och utveckla nya.
Miljödebatten gör att vi måste vara beredda att kunna
ersätta mineraloljorna med vegetabiliska oljor, att tillämpa
substitutionsprincipen.
I en motion till riksdagen med anledning av
budgetpropositionen föreslog centern inrättande av en
bioråvarukommission med uppgift att utarbeta en plan för
hur Sverige nationellt och internationellt kan arbeta för att
öka användningen och produktionen av material som har
biologiskt ursprung.
Bioråvarukommissionen skall lämna underlag till
forskningsprogram, ekonomiska styrmedel och andra
åtgärder som behövs för att stimulera en övergång till
vegetabiliska råvaror.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärdsprogram för att stimulera övergång från
mineraloljor till miljövänliga vegetabiliska oljor.
Stockholm den 11 mars 1991
Lennart Brunander (c)
Karin Starrin (c)