Åtgärdsprogram mot vägtrafikbuller
Buller från vägtrafik sänker i väsentlig grad livskvalitén för åtskilliga människor.
Antalet ''exponerade'' definierat som personer vars permanentbostäder utomhus har en bullernivå överstigande 55 dB(A) är för närvarande i Sverige drygt tre miljoner (Enligt Kommunikationsdep Dsk 1987:5 Trafik, luftföroreningar och buller). Av dessa antas drygt en miljon betrakta sig som störda av trafikbuller.
I den allmänna debatten om trafikbuller har man koncentrerat sig på förhållandena vid bostäderna. Det vore en fördel om även allmänna ytor, skolor, arbetsplatser och speciellt rekreationsområden även beaktades. Den beräknade kostnaden och därmed intresset för att ta itu med problemet skulle i så fall öka.
Ett förhållande som är viktigt i sammanhanget och som kan påverka värderingen av vägtrafikbuller är att människan har olika acceptans i olika miljöer. Således är 55 dB(A) normalt acceptabelt i tätorter medan nivån bör ligga på högst 45--50 dB(A) på landsbygden och max 40 dB(A) i områden typ större friluftsområden.
Målsättning
Statens Naturvårdsverk har tagit fram riktvärden som förefaller rimliga med hänsyn till ovanstående. Dessa är därför en god målsättning för det framtida bullersaneringsarbetet.
Buller från vägtrafik skall i största möjliga utsträckning understiga nedanstående riktvärden enligt förslag från Statens Naturvårdsverk (Buller från vägtrafik -- allmänna råd, ''BRÅD'').
Riktvärden för miljökvalitet
Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent Maximal ljud-
ljudnivå i dB(A) nivå i dB(A),
för dygn kl 19-07
Utomhus (frifältsvärden) Vid permanentbostäder, vårdlokaler och undervisningslokaler 551,2 --
Vid arbetslokaler 651 -- Rekreationsytor i tätbebyggelse 55 -- Friluftsområden 40 -- Inomhus Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler 30 45 Undervisningslokaler 30 -- Arbetslokaler 40 --
1
Riktvärden avser frifältsvärden (= värden utan reflex från husfasad) utanför fönster. De avser även uteplatser, lekplatser och balkonger etc invid permanentbostäder och undervisningslokaler.
2
I bostadsområden med låg bakgrundsnivå (t ex områden med gles småhusbebyggelse eller med fritidsbostäder) är riktvärdet 45--50 dB(A).
Handlingsplan
Riksdagen har begärt ett program för åtgärder mot buller (Jo 1990/91:17). Trafikbullret är inget omedelbart hot mot mänsklighetens överlevnad, men miljökostnaderna är så stora att det motiverar en handlingsplan, som bör innehålla följande konkreta åtgärder.
Sänkt tempo i trafiken ca 20%
Tempot i trafiken är i dag högre än vad som är optimalt med hänsyn till tidsvinst kontra fordonskostnad, drivmedelsförbrukning och olyckskostnad.
Sänkt tempo minskar bullret endast i farter över 50 km/tim. Under denna hastighet dominerar som regel motorljudet. Kostnaderna för ovanstående åtgärder är överkomliga.
Tystare däck
Genom övergång till tystare däck kan bullret från dessa sänkas med 4-7 dB(A).
a.
Välj de tystaste däcken bland befintliga däckstyper, vilket sänker däcksbullret med 1--2 dB(A).
b.
Viss nykonstruktion av däcken sänker bullret ytterligare 1--2 dB(A).
c.
Höj minsta mönsterdjupet från 1 mm till 3 mm. Åtgärden höjer trafiksäkerheten och minskar bullret närmare 1 dB(A).
Om man tar bort dubbdäcken får man dessutom effekten att bilisterna väljer mjukare däck med mera naturgummi och större mönsterdjup för att behålla väggreppet, vilket minskar bullret ytterligare.
Punkt a och b kan knappast genomföras utan något slags incitament. En möjlighet är att däcken delas in i olika bullerklasser och att bilägare som kör på däck av bästa bullerklass får en premie i storleksordningen 2 000 kronor per år för en personbil och 15 000 kronor per år för en tung lastbil. Premien finansieras lämpligen med ett höjt drivmedelspris. Eventuellt kan man vända på det och ta ut en miljöavgift i samma storleksordning för de bullrigaste fordonen.
Tystare vägbana
Däck-vägbaneljudet kan även minskas med tysta vägbeläggningar typ dränasfalt. Dränasfalten används redan i dag med positiva effekter emedan bullersänkning genom val av tystare däck av olika skäl inte har genomförts.
Gummibeläggning har prövats och befunnits ha goda bullerdämpande egenskaper. Potentialen är 8--12 dB(A) beträffande däcksbullret jämfört med normal beläggning. Dessutom dämpar gummibeläggningen i viss mån även motorbullret. Utprovningen av gummibeläggning är inte klar och man vet därför inte om den håller. Eftersom gummibeläggning är avsevärt dyrare än vanlig beläggning kan den endast bli aktuell på hårt trafikerade leder.
Tystare motorer
Om förutnämnda åtgärder blir genomförda kommer motorljuden att vara dominerande vid alla förekommande hastigheter, speciellt för lastbilar och i ännu större grad för motorcyklar. Därför måste motorbullret sänkas för att ytterligare effekt skall erhållas.
Den tekniska och ekonomiska bullersänkningspotentialen för motorljud är för närvarande 5--10 dB(A). Utvecklingen styrs av gradvis skärpta myndighetskrav, men skulle kunna påskyndas med hjälp av premier till tysta fordon.
Befintlig fordonspark har ofta defekta ljuddämpare. Dessutom är avgassystem som bytts ut ofta sämre än originalsystemet.
Bullerskärmar
I de fall åtgärder vid källan inte är tillfyllest krävs någon form av bullerskärmar. Den erhållna dämpningen blir mellan 5--10 dB(A) beroende på förhållandena. I vissa fall kan dubbla skärmar ge dubbel effekt dvs 10--20 dB(A).
Fönsterbyten
I de fall bullerskärmar är olämpliga eller inte tillräckliga är fönsterbyten ett sätt att sänka bullernivån inomhus. En sänkning med 5--10 dB(A) är möjligt att erhålla jämfört med vanliga tvåglasfönster.
Kringfarter
Ett sätt att minska bullerproblemen i städer och samhällen är att bygga kringfarter. Härvid bör observeras de bullerproblem och barriäreffekter som uppstår med den nya trafikleden.
Ekonomi
Samhällets nytta av att minska vägtrafikbullret är som tidigare nämnts svårt att kvantifiera. Med hänsyn till de beräkningar som är gjorda på kostnaden för bullerstörningar enbart utanför bostaden och man därtill fogar kostnaden för bullerstörningar på allmänna platser och under fritidssysselsättning utanför hemmet samt under vistelse på arbetsplatsen hamnade vi i intervallet 3--30 miljarder per år.
Vägtrafikbullret behöver minska med mellan 10 och 20 dB(A) för att merparten av befolkningen skall få en god miljö med avseende på vägtrafikbuller.
Antag att bullret behöver sänkas med 15 dB(A) och att nyttan av detta kan värderas till 15 miljarder per år. Nyttan av sänkt buller 1 dB(A) kan då mycket grovt beräknas till 1 miljard per år.
Sänkt hastighet och tystare däck förefaller således vara mycket lönsamma åtgärder för samhället under förutsättning att de administrativa problemen inte blir för stora.
Tystare motorer innebär givetvis en kostnad, men torde vara lönsamt upp till det s k 80 dB(A)-målet, d v s inget fordon (inkl tunga lastbilar) får bullra mer än denna nivå.
Tystare vägbana, bullerskärmar, fönsterbyten och kringfarter är åtgärder vars kostnadseffektivitet får bedömas från fall till fall.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av ett åtgärdsprogram mot bullerskador från vägtrafiken.
Stockholm den 11 mars 1991 Lennart Brunander (c) Karin Starrin (c)