Miljöinriktat ekonomiskt beslutsunderlag...
För att befrämja arbetet på en god livsmiljö är det viktigt att ha goda beslutsunderlag som belyser de miljömässiga konsekvenserna av olika handlingsalternativ på ett fullödigt sätt. Inte minst är det viktigt att knyta ihop data om ekonomisk utveckling med konsekvenser för miljö och naturresurser. Idag saknas mycket i detta avseende. Frågan berörs bara perifert i regeringens proposition.
...på lång sikt
Miljöpartiet har låtit ta fram en rapport med förslag till kravspecifikation på ett nationellt ''grönt'' ekonomiskt beslutsunderlag. Rapporten har skrivits av Torbjörn Linderson, som själv svarar för rapporten. Rapporten medföljer som bilaga till denna motion.
Ett utvecklat miljöinriktat/ekonomiskt beslutsunderlag måste syfta till att överbrygga en del av de kommunikationssvårigheter som idag föreligger både mellan experter inom olika forskningsområden, mellan experter och beslutsfattare, mellan politiker och tjänstemän och gentemot allmänheten.
För att överbrygga dessa kommunikationsproblem bör bl a följande kriterier för ett vidgat samhällsekonomiskt och miljöinriktat beslutsunderlag uppställas: Beslutsunderlaget skall kunna fungera som en minsta gemensam nämnare för olika aktörer i samhällsdebatten Fritt från bindningar till snävt definierade metodologier VärdeoberoendeEkologiskt perspektiv Antropocentriskt perspektivRespekt för kulturella värden och traditionerLång planeringshorisontHög statistisk kvalitet
Beslutsunderlaget bör visa såväl ekologiska och mänskliga (välfärd/välbefinnande, fördelning) som finansiella aspekter på utvecklingen. Det skall ge tydliga varningssignaler och visa på möjliga trender, peka på osäkerheter och hjälpa till vid värdering av dessa samt ge informativa nyckeltal med långa tidsserier.
Det är en fördel om beslutsunderlaget kan användas av en mångfald aktörer, dels som demokratiskt dialoginstrument, men också för kommunalbokföring, länsstyrelsernas miljöarbete och utökade räkenskaper ute på företagen.
...och på kort
Att bygga upp ett sådant omfattande beslutsunderlag tar naturligtvis tid och måste ske successivt. Ett lämpligt allra första steg kunde vara att komplettera finansplanen och nationalbudgeten med viktiga nyckeltal av miljö- och hälsofaktorer och också i nationalbudgeten översiktligt beskriva utvecklingstendenserna inom dessa områden. Exempel på hur detta skulle kunna utformas finns i den bifogade rapporten.
Ett fungerande index som också skulle kunna presenteras är UNDP:s (United Nations Development Program) Human Development Index, som förutom BNP även väger in faktorer som läskunnighet och livslängd och också planerar att ta in miljöfaktorer.
Med hänvisning till bifogade rapport och vad i motionen anförs hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöinriktade ekonomiska beslutsunderlag utarbetas i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att som ett första steg finansplanen och nationalbudgeten kompletteras med miljö- och hälsofaktorer i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 8 mars 1991 Claes Roxbergh (mp) Inger Schörling (mp) Åsa Domeij (mp) Carl Frick (mp) Gösta Lyngå (mp) Roy Ottosson (mp) Bilaga