Jakt och viltvård är en ur miljösynpunkt mycket viktig
verksamhet. Människans stora ingrepp i de naturliga
ekosystemet gör det nödvändigt med en aktiv viltvård,
inklusive jakt, för att upprätthålla en balans inom och
mellan djurstammarna, och mellan djur och natur.
Samtidigt är det mycket viktigt att jakten bedrivs på ett ur
etisk och ekologisk synpunkt riktigt sett.
Svenska Jägareförbundet (SJF) har fått
planeringsansvaret för det praktiska jakt- och
viltvårdsarbetet i Sverige. Däri ingår att föreslå jakttider
och vilka arter som skall vara tillåtna för jakt. Det är i och
för sig egendomligt att denna uppgift tilldelats en
intresseorganisation, i synnerhet som det också finns en
annan rikstäckande jägareorganisation i landet. För att
bereda ärendena har SJF tillsatt en arbetsgrupp om l6
ledamöter, kallad jakttidsberedningen. I denna beredning
har bl.a. Svenska Naturskyddsföreningen och Sveriges
Ornitologiska förening inbjudits att delta. Bland de övriga
l4 ledamöterna finns 8 jägare, l representant för LRF samt
5 företrädare för statliga institutioner (Kungl.
Vetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och
Lantbruksakademien, statens veterinärmedicinska anstalt,
naturvetenskapliga forskningsrådet samt Sveriges
lantbruksuniversitet).
Av beredningens l6 ledamöter är alltså hälften jägare,
däribland ordföranden som också har utslagsröst.
Beredningens förslag skall innan det sänds till statens
naturvårdsverk (SNV) godkännas av SJF:s styrelse och
överstyrelse. SNV sänder förslag på remiss till olika
organisationer. Av natur- och djurskyddsorganisationer är
endast de två som redan är representerade i beredningen
remissinstanser.
SNV:s organisation för jaktärenden ingår i enheten för
faunavård och jakt. På denna enhet arbetar ll personer, 2,5
tjänster är avsatta för rena jaktfrågor. Dessutom finns en
forskningskommitté med 7 medlemmar, som i princip
beslutar om utdelning av forskningsanslag med anknytning
till vilt- och jaktfrågor. Dessa anslag uppgår för närvarande
till 7,2 milj.kr. Pengarna kommer från jaktvårds- och
viltskaderegleringsfonderna, vilka utgör en del av de
avgifter som jägarna erlägger i samband med
jaktlicenslösen.
Den nuvarande utformningen av organisationen gör att
många natur- och djurskyddsorganisationer ställs utanför,
och miljö- och naturvårdshänsynen riskerar att komma i
bakgrunden.
Svenska Jägareförbundets ställning både som
partsföreträdare och myndighet för jakttiderna är inte
lycklig. Risk finns för oklara roller. Det vore därför rimligt
att myndighetsfunktionen övertogs av ett fristående organ.
Det har i debatten framförts förslag om en ny
organisation, förslagsvis kallad statens faunaråd. Denna
organisation skulle vara fristående från SJF och bestå av en
tredjedel av vardera jägare, djur- och
naturskyddsorganisationer och oberoende experter. Vidare
borde en del av SNV:s enhet för faunavård och jakt ingå i
den nya organisationen för att ett helhetsgrepp skulle kunna
tas. Rådet skulle arbeta självständigt och ha en opartisk
ordförande, exempelvis från jordbruksdiskutera jakttider
utan också ägna en del av sitt arbete åt att ingående pröva
vilka arter som borde få jagas, varför och på vilket sätt.
SNV:s viltforskningskommitté borde överföras till
faunarådet och rådets arbete bekostas ur viltmedel
(jaktvårds- och viltskaderegleringsfonderna). Jag anser att
detta förslag till omorganisation av viltvården bör allvarligt
prövas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
organisationen av viltvården i enlighet med vad som anförts
i motionen.