Med nuvarande jaktregler bedrivs jakten i Sverige efter
ejder enligt vår uppfattning på felaktiga grunder. I dag
skjuts vid den tillåtna höstjakten nästan bara honfåglar och
årsungar. Populationen beskattas i vårt land med en mycket
sned könsfördelning. Från alla tänkbara synpunkter är
detta en felaktig vård av ejderbeståndet. Inga andra
djurarter utsätts för ett så skevt jakttryck.
Förr bedrevs ejderjakten under biologiskt mer riktiga
former, då jakttrycket riktades lika mycket mot hanfåglar.
Nuvarande jakttider omöjliggör emellertid en sådan
biologiskt riktig jakt.
Ejdern anländer från övervintringsområden bl.a. i södra
Östersjön till skärgården vid islossningen. Viss avskjutning
har då redan skett i övervintringsområdet. Hanfåglarna
stannar ungefär fram tills dess att ungarna är kläckta. Sedan
samlas de långt ute till havs och när hösten och jakttiden
kommer finns enbart honorna och ungarna kvar. Det är
alltså dessa som jagas.
Hanfåglarna, som under senvintern uppträder i stora
mängder i skärgården, konkurrerar om födan --
blåmusslorna -- med honor och ungar. Flockar med
tusentals ejderhanar ligger inne mellan skären.
Den s.k. vårjakten, som togs bort under 1950-talet,
riktades endast mot hanfågel och byggde på kunskap och
erfarenheter om en biologiskt riktig beskattning.
Skärgårdsborna var måna om att sköta sin förnyelsebara
resurs.
Under en veckas jakt, enbart efter hanfågel, skulle den
nu mycket sneda könsfördelningen kunna påverkas en del.
Den som kan något om fåglar vet att det är mycket lätt att
skilja på hanfåglar och honfåglar och att någon risk för
förväxling inte finns.
Även om principen för jakt och naturvård skall vara att
våra djurarter skall vara fredade under yngelperioden
måste hanfågel av ejdern få utgöra ett undantag.
Förutsättningarna för en riktig beståndsvård kräver detta.
I utbyte mot några dagars jakt på senvintern skulle man
kunna senarelägga höstens jaktstart med lika många dagar.
På så sätt påverkas inte det totala jakttrycket utan enbart
fördelningen.
Finland har behållit denna typ av jakt efter ejder och där
fungerar det alldeles utmärkt. Vi anser att man också i
Sverige bör ta itu med denna ekologiskt viktiga fråga.
Endast skärgårdens fast boende befolkning bör ges
möjlighet till jakt på hanfågel av ejder under en kortare tid
på senvintern.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om senvinterjakt på sjöfågel.
Stockholm den 24 januari 1991
Carl G Nilsson (m)
Sören Norrby (fp)
Lennart Brunander (c)