Buller är ett stort och växande miljöproblem. För
närvarande ökar bullernivån med 1 dB (A) per år, vilket
innebär en fördubbling på tio år.
I dag lever ca 3 miljoner svenskar under dagtid i en miljö
som har en bullernivå som överskrider
Världshälsoorganisationens gränsvärde.
De källor som bidrar mest till dagens samhällsbuller är
väg-, tåg- och flygtrafiken, industrin samt byggnadsarbeten.
Även buller i lägenheter utgör en stor störningskälla pga av
de ventilationssystem, tvättmaskiner, centrifuger och olika
hushållsmaskiner som används.
Aktionsplan mot samhällsbuller
Med hänsyn till det stora antal människor som dagligen
utsätts för störande buller bör en nationell aktionsplan mot
buller tas fram på samma sätt som tidigare gjorts
beträffande havs- och luftföroreningar.
Miljöpartiet krävde i sin kommittémotion om buller förra
året att naturvårdsverket får i uppdrag av regeringen att
arbeta fram en aktionsplan mot samhällsbuller.
Jordbruksutskottet biföll kravet, och riksdagen
tillkännagav regeringen att en samlad aktionsplan mot
buller ska tas fram. De krav vi för fram i den här motionen
bör beaktas i arbetet med aktionsplanen.
Gränsvärden
Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att minska bullret.
För att detta mål ska kunna nås måste man ha någon
plattform att utgå från. I dag finns riktvärden på
bullernivåer för olika bullerkällor. För en del källor, som t ex
tågtrafik, finns inga bullerriktvärden framtagna.
Vi kräver att gränsvärden för bulleremissioner från olika
bullerkällor i samhället ska fastställas. Dessa gränsvärden
ska sättas så lågt att miljö- och hälsoskador kan undvikas.
Kommunalplanering
Bulleraspekterna måste beaktas vid samhällsplanering. I
plan- och bygglagen (1987:10) framgår att kommun är
skyldig att upprätta en detaljplan vid ny sammanhållen
bebyggelse. Lagen reglerar vad detaljplanen ska innehålla.
Dessutom finns regler som talar om vad detaljplanen får
innehålla utöver de obligatoriska kraven.
Det är viktigt att även bullerfrågorna beaktas då
kommun upprättar detalj- och översiktsplaner. Dessa
planer har visserligen ingen rättsverkan men de kan fungera
som en del i beslutsunderlag vid framtida planering.
Trafik
Målet för trafikplaneringen måste vara att individer ska
kunna bo och vistas i en miljö som är acceptabel ur
medicinsk och social synpunkt.
För att detta mål ska nås fordras att
bullerskyddsfrågorna ur trafiksynpunkt beaktas vid
samhällsplaneringen.
Inom tätorter, utmed järnvägar och längs större vägar
bör trafikbullersituationen kartläggas.
Vi anser att kommunerna inom 2 år ska ha upprättat
bullersaneringsprogram för att komma till rätta med
trafikbullret.
Miljöpartiet kräver dessutom att
miljöskyddsförordningen ändras så att större järnvägar,
vägar och trafikleder blir tillståndspliktiga enligt ML.
När det gäller normer för fordonsbuller måste större
hänsyn tas till däcksbuller, dvs det ljud som uppkommer av
att däcken rullar på vägbanan. Incitament måste skapas för
att utveckla och tillverka mindre bullrande däck.
Naturvårdsverket bör, i samråd med trafiksäkerhetsverket,
i sitt arbete med aktionsprogram mot buller särskilt beakta
detta problem.
Arbetsfordon m.m.
Även arbetsfordon, mopeder, gräsklippare m.m. bör
utsättas för ökade bullerdämpade krav. Även detta tas med
i den aktionsplan som förbereds.
Flyg
Flygtrafikens intensiva utveckling har lett till allt större
bullerproblem. Särskilt drabbade är de som bor eller vistas
i områden som ligger nära flygplatserna.
Miljöpartiet kräver att striktare bullergränser måste
fastställas och tillämpas på ett mer konsekvent sätt i
flygplatsernas närområden.
Fritidsbåtar
Fritidsbåtar blir allt vanligare, och den senaste tidens
utveckling mot motorstarka båtar som går fort och bullrar
mycket har gett upphov till betydande störningar för såväl
miljön som för många människors livskvalité.
Ur såväl buller- som säkerhetssynpunkt kräver vi att
hastighetsbegränsningen inom skärgården begränsas till
max 15 knop.
Boende- och arbetsmiljö
I dag finns inga bullergränser för inomhusmiljön. Vi
anser att riksdagen beslutar att gränsvärden för buller ska
införas före 1993 års utgång med 30 dB (A) i bostäder. Med
detta menas att det genomsnittsliga värdet per dygn inte får
överstiga 30 dB (A). Detta bör kompletteras med
riktvärden för maximalt buller (bullertoppar) och mindre
buller nattetid.
Gränsvärdet på arbetsplatser vilka inte i sig klassats som
särskilt bullriga bör fastställas till 35 dB (A) och införas före
1994 års utgång. Här avses det genomsnittliga värdet under
arbetstid. Även detta bör kompletteras med riktvärden för
bullertoppar.
Buller utöver gränsvärdena ska klassas som sanitär
olägenhet.
Utomhusmiljö
Gränsvärde för buller saknas även för utomhusmiljön.
Miljöpartiet anser att ett gränsvärde på 55 dB (A) ska
gälla utomhus och införas före 1994 års utgång. Här avses
dygnsmedelvärde.
Bullerbegränsning
Buller, såväl som andra emissioner, bör begränsas redan
vid källan. Exempel på sådan åtgärd vad gäller
fordonstrafik är att konstruera tystare motorer, däck och
vägar samt att förbättra avgasdämpningen.
Eventuella tekniska möjligheter att på elektronisk väg
''skugga'' buller är ingen ursäkt för att inte kraftfullt
bekämpa bullret vid källan.
Myndighetsansvaret
Idag behandlas bullerfrågor av ett antal olika
myndigheter. Sålunda är det trafiksäkerhetsverket som
handhar trafikbuller, men det är naturvårdsverket som har
det övergripande ansvaret för buller som miljöfråga. Vi
anser att föreskriftansvaret även för trafikbuller bör
överföras till naturvårdsverket. Därigenom kan en mer
samlad och konsekvent myndighetsutövning utvecklas på
området.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att de krav som anförts i motionen ska beaktas i
naturvårdsverkets arbete med ett aktionsprogram mot
buller,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att naturvårdsverket ska ha det
samlade föreskriftansvaret för buller i den yttre miljön.
Stockholm den 25 januari 1991
Roy Ottosson (mp)
Åsa Domeij (mp)