Kraftiga insatser behövs för att komma till rätta med
dagens och framtidens miljöproblem. Det fortsatta
miljövårdsarbetet måste bedrivas på bred front med
insatser av många olika slag. Ökade kunskaper om
tillståndet i miljön behövs, liksom kunskaper om olika
miljöproblem och metoder att komma till rätta med dem.
Särskilda åtgärdsprogram måste sättas in för att lösa
akuta miljöproblem, såsom t.ex. försurningen och
havsföroreningarna.
Många av våra kustvatten och havsområden har på ett
oroande sätt under de senaste åren drabbats p.g.a. olika
slag av föroreningar. Syrebrist uppträder tidvis, vilket leder
till att fisken flyr och massdöd av bottenlevande djur
inträffar. Havskräftors död i Kattegatt och angränsande
vattenområden liksom massutveckling av giftiga alger längs
västkusten med åtföljande förbud att saluföra musslor, är
tidigare oroande exempel på problemen. Områden med
svavelvätedöda bottnar i Laholmsbukten, Skälderviken
m.fl. vatten är idag en brutal verklighet.
Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år
behandlat frågor om havsföroreningarna och uttalat sig om
vikten av att kraftfulla åtgärder vidtas för att minska dessa
föroreningar. Behandlingen av regeringens prop 1988/89:10
angående särskilda åtgärder med anledning av algblomning
och säldöd kan tas som exempel. Riksdagen fattade då
beslut om en särskild satsning på det marina miljöarbetet
(JoU6, rskr. 6). De i propositionen föreslagna riktlinjerna
för arbetet med att öka kunskaperna om problemen med
havsföroreningarna -- prov- och datainsamling,
dokumentation samt forskning -- godkändes.
Regeringen har även tidigare talat om kartläggning och
angelägna åtgärdsprogram samt kunskapsbyggnad på olika
problemområden. Detta är givetvis bra, men vi saknar även
i årets budgetproposition förslag om direkta försöks- och
forskningsinsatser i samband med akutåtgärder mot t.ex.
döda havsbottnar. Vi finner det angeläget att det tillskapas
möjlighet att bedriva målinriktad forskning av såväl
havsbiologisk som teknisk art i samband med nämnda
akutinsatser.
Det gäller nu att inte bara tala om åtgärder och program
mot utsläpp och föroreningar. De akuta problemen måste
angripas direkt på de svavelvätedöda bottnarna. Idéer och
teknik finns för att göra insatser som går ut på att med luft
syresätta skadade havsbottnar.
Ett försöks- eller s.k. pilotprojekt bör snarast startas i
detta syfte. En mycket viktig del skulle då vara
forskningsinsatsen då det gäller såväl tekniken som den
havsbiologiska delen. Forskare såväl på det tekniska som på
det marinbiologiska och maringeologiska området måste
engageras.
Utvecklingen måste dokumenteras genom inventering
och uppföljande studier under projektets genomförande.
Viktiga erfarenheter kan uppnås, då man därigenom kan
följa när livet återvänder på bottnarna.
Intresse finns hos företag ute i samhället för att göra de
insatser som i motionen anförts. Snabba miljömässiga,
näringspolitiska och samhällsekonomiska vinster kan göras
om en satsning i motionens syfte snarast sker.
Medel för täckande av ovan föreslagna åtgärder bör
kunna utgå inom ramen för naturvårdsverkets anslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om angelägenheten av forsknings-
och försöksprojekt i syfte att återställa döda havsbottnar i
de i motionen berörda vattnen,
2. att riksdagen beslutar att bestrida kostnaderna för det
i yrkande 1 angivna projektet med medel ur anslaget till
Statens Naturvårdsverk B 4 Miljövårdsforskning.
Stockholm den 25 januari 1991
Ingvar Eriksson (m)
Carl G. Nilsson (m)
Bertil Danielsson (m)
Jens Eriksson (m)
Per Stenmarck (m)