Motion till riksdagen
1990/91:Jo774
av Ivar Franzén och Lennart Brunander (c)

Åtgärder mot bilavgaser


De i motion 1990/91:Jo760 behandlade grundläggande
bestämmelserna på bilavgasområdet har också stor
betydelse för att förbättringar i avgashänseende skall kunna
göras på bilar av tidigare årsmodell än 1989 eftersom de
aktuella reglerna, t.ex. A40-bestämmelserna, avser alla
bilar av 1976 och senare års modell.
Grundregeln i A40-bestämmelserna innebär alltså att
alla bilar av 1976 och senare års modell i avgashänseende
måste vara utrustade med exakt samma delar (ner till
enskilt artikelnummer) som det typprovade exemplaret
hade, från och med leverans till dess bilen skrotas.
Inte minst har detta betydelse för möjligheterna att
utrusta bilar som kan köras på blyfri bensin med
katalysatorer. Denna möjlighet regleras i A90-
bestämmelserna (SNFS 1989:12 MS 22). A90-
bestämmelserna innebär att endast billeverantörer har rätt
att ansöka om att få göra modifieringar i tidigare typintyg.
Detta utgör en viktig förklaringsgrund till att så få
billeverantörer erbjuder bilägare möjlighet att
tilläggsutrusta sina bilar med katalysatorer. Därför föreslås
att denna bestämmelse ändras så att det blir möjligt för
andra aktörer på marknaden än billeverantörer att ta fram
s.k. katalysatorkit som gör det möjligt för bilägare att låta
utrusta sina bilar med kompletterande
avgasreningsutrustning som uppfyller kravet om 40 % 
reduktion av avgasutsläppen, vilket krävs för att
bidrag skall utgå enligt SFS 1989:422. De bilar som är
aktuella i detta avseende är de som näst efter de allra nyaste
bilarna uträttar det största transportarbetet och därför i stor
utsträckning påverkar miljön. Antalet bilar som ur denna
synpunkt är möjliga att förbättra uppgår till ca 600.000.
För att stimulera konkurrensen, genom att möjliggöra
för andra än billeverantörer att ta fram tekniska lösningar i
här berörda avseenden -- vilket för övrigt gjorts i Tyskland --
krävs sannolikt också ett ökat bidrag till de bilägare som
vidtar miljöförbättringar. Ett bidrag på 2.000 per bil bör
rymmas inom de medelsramar som tidigare anvisats för
detta ändamål.
Dessa två förändringar, dels en ökning av bidraget, dels
en förändring av reglerna som gör att samhället inte
behöver vara beroende av billeverantörers eventuella, och
hittills dokumenterat svaga intresse att ta fram tekniska
lösningar för eftermontering av katalysatorer, bör leda till
avsevärda miljöförbättringar särskilt med tanke på att den
genomsnittliga livslängden för bilar i Sverige uppgår till
över 15 år. Med de ändringar som föreslås stimuleras
konkurrensen vilket med största sannolikhet leder till
positiva resultat i jämförelse med nuläget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen beslutar att höja bidraget till 2
000 kr. för de bilar som kan få bidrag enligt SFS
1989:422,1]
att riksdagen beslutar att A90-bestämmelserna (SNFS
1989:12 MS 22) bör ändras på sätt som anges i motionen.

Stockholm den 22 januari 1991

Ivar Franzén (c)

Lennart Brunander (c)
1 1990/91:T423