Miljöproblemen berör oss alla och handlar i grunden om
vår framtid. Vi får dagligen rapporter om
miljöförstöringens effekter på människor, djur och natur
och det står allt mer klart att grundläggande förutsättningar
för vår existens hotas. Det handlar inte längre om vilken
framtid vi väljer utan om vi överhuvudtaget har någon
framtid att välja.
Hoten mot vår miljö
Miljön i Skåne, speciellt dess västra del, är problematisk.
Den påverkas av ett intensivt jordbruk och en omfattande
industri. Den påverkas av trafik. Inte bara den egna utan
också genomfartstrafiken är omfattande -- området utgör
flaskhalsen mot Europa. Av geografiska skäl är Skåne
dessutom svårt drabbat av nedfall av luftföroreningar från
andra länder.
En del av föroreningarna är luftburna medan de hamnar
efterhand i mark eller vatten. Andra kan förefalla främst
markpåverkande -- t.ex. bekämpningsmedel -- men de
påverkar också vattendragen. Sammantaget är hotet mot
luften, marken och vattnet så nära förknippade att de bör
betraktas som en enhet.
Försurningen av mark och vatten
Försurningen av mark och vatten har blivit ett av våra
allvarligaste miljöproblem. Försurningen berör direkt eller
indirekt människors livsmiljö. I olika grad påverkas sålunda
skogs- och jordbruk, vattentäkter, olika industriella
verksamheter, yrkes- och fritidsfiske samt turism och
rekreation och givetvis naturen själv.
Undersökningar i sydlänen har visat att mer än hälften
av 1 625
undersökta sjöar är försurade eller
försurningskänsliga. Mer än en femtedel är akut
försurningshotade och i omedelbart behov av kalkning för
att inte fisk- och kräftbestånden helt skall slås ut.
Ytterligare en femtedel befinner sig i farozonen och
beräknas vara i behov av kalkning inom de närmaste åren.
Sjön Immeln i nordöstra Skåne är en av de sjöar som
redan drabbats av försurningens skadeverkningar. Massiva
kalkningsinsatser har hittills kunnat rädda denna för
frilufts- och rekreationslivet så betydelsefulla sjö från total
utslagning.
Miljömässig planering
Miljöfrågorna griper in i många områden. En
miljömässig helhetssyn är svår att få. Planeringen kommer
att spela en allt viktigare roll i miljöarbetet. Det är i
planfrågor som avvägningen om hur vi skall utnyttja
marken görs. Här skall behoven av jordbruksmark,
industrimark, bostadsmark och rekreationsområden vägas
mot varandra. Genom en bra och omsorgsfull planering kan
miljöförstöringar undvikas. Detta kommer att kräva
ändringar i lagstiftningen, såsom exempelvis samordning av
miljöskyddslagen, PBL och naturresurslagen.
Vårt gröna Skåne
Ingen näringsgren i Skåne har genomgått en sådan
centralisering och effektivisering som jordbruket och
livsmedelsindustrin. Successivt har ett mångsidigt och
artrikt odlingslandskap förvandlats till ett stordriftens och
ensidighetens produktionslandskap.
Flora och fauna har förändrats. Inget annat område i
Sverige har så många hotade djur och växtarter. Jordbruket
av idag domineras av intensiv växtodling, användning av
tunga jordbruksmaskiner, försurande och förorenande
gödselmedel samt kemiska bekämpningsmedel. Skogsmark
har röjts och blivit åker, ängar och hagar har satts under
plogen, skog avverkats, främmande arter förts in,
våtmarker dikats ut, ägoskiljande vallar tagits bort
tillsammans med träddungar och buskage. Detta har lett till
en utarmning som vi inte kan acceptera.
För att bevara karaktären hos den skånska
landskapsbilden bör en utökad plantering ske av lövträd,
vilket bör kompletteras med lagstiftning om förbud mot
granplantering inom vissa områden.
Mark för rekreation
Skåne är ett tättbefolkat land med över en miljon
människor. Många verksamheter av olika slag -- industrier,
jordbruk, skogsbruk, täkter m.m. -- konkurrerar om
Skånes naturtillgångar. Vi har emellertid många unika
naturvärden i Skåne som vi måste slå vakt om -- säregna
naturpartier, mossar, våtmarker, lövskogar m.m. Den källa
till rekreation och upplevelser som naturen erbjuder måste
människorna få tillgång till. Samhället måste därför
underlätta för människorna att komma ut i naturen.
I Skåne, speciellt i södra och västra delen, är de naturoch
skogsområden som finns ofta av betydelse för flera
kommuner. Därför måste det ske en betydligt utökad
samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna för
att lösa gemensamma frågor beträffande skötsel och
tillgänglighet av naturområden samt information om dessa
och miljöfrågor i allmänhet.
Industrier
Av speciell vikt är planeringen av industriområden och
industribyar och deras samklang med bostadsbebyggelse.
Samtidigt som det finns ett intresse, ur
kommunikationssynpunkt, för att bostäder och industrier
samlokaliseras så får detta inte innebära att störande
industri och människors boendemiljö sammanblandas.
Det är nödvändigt att genomföra inventeringar av
Skånes industriområden ur miljösynvinkel i syfte att få ett
samlat grepp om industrins roll som störningskälla. En
genomgång bör dels ske av tillståndsprövade anläggningar
för att bedöma behovet av omprövning. Likaså bör också
inventering ske av anläggningar som saknar tillstånd enligt
miljöskyddslagen. Mycket talar för att den största bristen
när det gäller begränsningen av utsläpp till luft finns inom
kolvätesektorn. Branscher med sådana utsläpp bör därför
prioriteras vid en sådan genomgång av prövnings- och
omprövningsmöjligheterna. Särskilt verksamheter inom de
större tätorterna bör behandlas med förtur eftersom dessa
samtidigt är mest belastade av trafiken. Denna typ av
inventeringar bör samtidigt inriktas på att kartlägga
kemikalieanvändningen. Kemikaliehanteringen är ett av de
mest förbisedda områdena när det gäller orsaker till de
störningar vi idag har i miljön.
Energi
Energifrågorna har en direkt koppling till
miljösituationen. All energiproduktion innebär
miljöbelastningar. Därför måste arbetet med att få en
effektivare energianvändning fortsätta, likaså arbetet med
att få en bättre energihushållning genom sparåtgärder.
Även i framtiden kommer samhällets energirådgivning att
spela en viktig roll. Samhället skall ta totalansvar för
tillförsel, distribution och användning. En trygg, långsiktig
energiförsörjning skall eftersträvas och inom ramen för
denna skall överkapacitet i energiproduktionssystemet
undvikas. Det skall löna sig för såväl kommunen som för
den enskilde att hushålla med energi.
Kärnkraftsavvecklingen måste ske så att säker
elförsörjning kan upprätthållas. Skånes luft utsätts
emellertid redan idag för hårda påfrestningar. Detta för att
vi svårligen kan medverka till ytterligare utsläppskällor i
regionen. Genom att ta tillvara den outnyttjade energi som
uppkommer vid olika industrianläggningar kan betydande
energi- och miljövinster göras. Ytterligare sådana energi-
och miljövinster kan göras om t.ex. värme vid industriella
processer tillvaratas. Naturgasen har blivit en betydelsefull
energikälla med många användningsområden.
Möjligheterna att ytterligare utnyttja naturgasen måste
tillvaratas samt där så är möjligt måste övergång ske till
miljövänligare energislag såsom vindkraft och biobränslen.
Stat och kommun skall stimulera och göra det
ekonomiskt möjligt för privatpersoner, föreningar och
bolag att bygga och använda vindkraftverk samt
anläggningar för biobränslen. Den geotermiska energin
är för en del av Skåne en speciell och stor energiresurs som
kan få stor betydelse för den framtida värmeförsörjningen.
Trafiken
Vad gäller trafikens inverkan på miljön så hänvisar vi till
en motion av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) om den
trafikpolitiska utvecklingen i Skåne.
Mål
Målet måste vara att låta miljöaspekterna prägla
planeringen. Skåne skall utvecklas till ett grönt landskap
och miljöpåverkan från industri, trafik och
energiproduktion minimeras.
Förpackningsindustrin
Förpackningar utgör idag en fjärdedel av
hushållsavfallet. Eftersom det i Skåne finns en betydande
förpackningsindustri vore det angeläget att forskningen vid
universitetet i Lund kompletteras med en inriktning som
har koppling till förpackningar för att på så sätt hitta
lösningar som är optimala ur miljö- och energisynpunkt.
Avlopp
Att minska kväveutsläppen och därmed övergödningen
av haven är av stort intresse i vår region. De kommunala
reningsverken måste byggas ut för höggradig rening av
kväve och fosfor. Dessa insatser måste kombineras med
åtgärder inom jordbruket.
Till reningsverken förs idag ett avloppsvatten som
innehåller många ej behandlingsbara ämnen med ursprung
från såväl industri, hushåll som dagvatten. Dessa
föroreningar blir ett problem både vad det gäller slam och
påverkan på mottagande vattendrag. Problemet är
omfattande och berör hela vårt produktions- och
konsumtionsmönster. Försök bör göras med att separera
industri- och hushållsavloppsvattnet. Industriavlopp med
höga föroreningshalter bör renas vid källan innan det
blandas i stora mängder avloppsvatten. En särskild
industritaxa för industrins avloppsvattenutsläpp till
reningsverken kan införas där avgiften tas ut efter
föroreningsinnehåll.
Jordbruket
Skåne har Sveriges bördigaste jord, här produceras 1/3
av hela vårt livsmedelsbehov. Samtidigt är Skåne som
Sveriges kornbod hotat. De allvarligaste hoten kommer
från gödsel och bekämpningsmedel.
Inom jordbruket har vi en överproduktion av framförallt
spannmål. Vi stressar våra jordar med hjälp av kemiska
medel, såväl gödsel som bekämpningsmedel, för att
frambringa stora skördar som vi inte själva behöver utan
som måste säljas på världsmarknaden till låga priser.
Detta har hittills skett med bidrag från svenska
konsumenter. Vi måste sluta med detta slöseri och denna
miljöförstöring genom att dra ned på
kemikalieanvändningen och inte odla så ensidigt. Därför
innebär den nya livsmedelspolitiken att på sikt skall inga
bidrag utgå för att täcka exportförluster. Under en
omställningsperiod kommer dock bidrag att utgå för arealer
där det odlas grödor som t.ex. biomassa för
energiproduktion, plantering av lövskog samt områden som
används för anläggning av våtmarker.
Kemiska medel
Samma utveckling har skett i fråga om kemiska medel
(bekämpningsmedel). Jordbruket håller på att hamna i
bekämpningsmedlens våld. De svenska lantbrukarna
använder tillsammans mellan 400 och 500 olika
bekämpningsmedel. S.k. planbekämpning är inte ovanlig.
Denna innebär att grödorna besprutas efter almanackan
med en lång rad preparat enligt ett i förväg uppgjort
schema -- oavsett om varje gift behövs eller ej. Då Skåne
har stora odlingar av spannmål, sockerbetor, potatis och
grönsaker är det en mycket stor del av dessa kemiska medel
som används just i Skåne.
Det finns alternativ till detta som på sikt inte ger sämre
resultat. Ett miljövänligare skogs- och jordbruk kan
bedrivas med samma lönsamhet som dagens. Kommunerna
kan, i egenskap av markägare, genom ett medvetet
agerande ge ett aktivt bidrag till en bättre miljö. Vid
nyupplåtelser av och när arrenden på jordbruksmark löper
ut bör i första hand den person antas som är beredd att
bruka marken i huvudsak utan användning av kemiska
bekämpningsmedel.
Att sprida miljömedvetenhet
Flera undersökningar har visat att oro för miljön är den
fråga som engagerar folk mest. Intresset och engagemanget
för miljöfrågorna har aldrig varit så utbrett som det är idag.
Barn och ungdomar har ett naturligt och spontant
intresse för sin omvärld. Detta intresse måste utnyttjas för
att stimulera till engagemang i miljöfrågor. Natur och
ekologi bör ingå redan i förskolan. Att leva miljömedvetet
är ett pedagogiskt moment i sig. Miljökunskap bör göras till
ett obligatoriskt inslag i undervisningen på olika stadier.
Kommunen skall delta i det upplysande arbetet genom
en aktiv konsumentombudsverksamhet och
informationskampanjer riktade till olika målgrupper.
Det kan bland annat gälla information kring
kemikalieanvändning i hushåll och vid bilvård. Vid val av
rätt typ kemikalie och arbetsmetod kan naturen sparas
många påfrestningar och reningseffekten i reningsverken
öka.
I Skåne har vi en aktiv natur- och miljövårdsrörelse. Den
representerar en stor tillgång i arbetet med att förbättra och
slå vakt om vår miljö. Samhället måste ta till vara dess
kunnande och engagemang. Detta skulle kunna ske genom
att myndigheterna -- både i kommunerna och på
länsplanet -- remitterar ärenden som gäller natur- och
miljövård till miljöorganisationerna för yttrande. De ideella
organisationerna kan även engageras i det direkta arbetet
genom att de t.ex. får i uppdrag att sköta och vårda ett
naturområde, friluftsområde eller en vandringsled. I sådant
arbete kan även andra organisationer än
miljöorganisationer engageras såsom t.ex. Korpen och
Hyresgästföreningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den miljöpolitiska utvecklingen
i Skåne.
Stockholm den 22 januari 1991
Ingegerd Wärnersson (s)
Karin Wegestål (s)
Nils T Svensson (s)