Miljövård handlar om att skydda människors liv och
hälsa, bevara mångfalden av levande organismer och
bevara markens och vattnets produktionsförmåga. En
liberal utgångspunkt för miljöpolitiken är att människan
varken är naturens slav eller dess herre. Naturen sätter
gränser för vårt handlande. Långsiktiga överlevnadsfrågor
får inte bli föremål för avvägningar mot andra värden. Den
liberala förvaltarskapstanken ställer krav på skydd för
miljön och naturens mångfald, till gagn för kommande
generationer. Men inom de ramar naturen sätter finns
utrymme för utveckling, nyskapande och tekniska framsteg.
I öppna samhällen med marknadsekonomi kan varor
och tjänster som är bättre från miljösynpunkt ersätta äldre
och sämre alternativ. Förnyelsen stimuleras om
miljöavgifter får belasta skadliga produkter.
Marknadskrafterna tas i miljöpolitikens tjänst.
I motionen utvecklar vi tankegångar om att skyddet av
miljön skall utgå från vad naturen långsiktigt tål. Det
innebär att mål och normer för miljöns kvalitet skall vara
styrande för vilka verksamheter och utsläpp som skall
tillåtas.
1 Inledning 1.1
Liberalismen och förvaltarskapet
Liberalismens utgångspunkt är den enskilda människan.
Det är hennes överlevnad och önskan om en god miljö som
utgör motivet för en liberal miljöpolitik. Liberalismen
innebär tilltro till människans möjligheter att rädda naturen
och utvecklas i samklang med den.
Människan har en unik egenskap i det att hon är
medveten om konsekvensen av sina handlingar. Det kan
endast vara människan själv som sätter gränser för sitt
handlande. Hon kan planera för framtiden, för sin
avkomma och för framtida generationer av människor, djur
och växter.
Miljöpolitik måste utgå från ideologiska värderingar. De
bestämmer såväl ambitionsgrad som de styrmedel man
väljer. En liberal och engagerad miljöideologi utgår från att
naturen inte får utnyttjas mer än vad den tål. Människan har
rätt att bruka och utveckla men inte att utnyttja och utarma.
Denna förvaltarskapstanke med historiska rötter i en
kristen och humanistisk tradition hör ideologiskt samman
med liberalismens ideal om livschanser för alla. En
oförstörd miljö och bevarande av en mångfald av
naturmiljöer utgör förutsättningen för överlevnad och
valfrihet även för framtidens generationer.
Förvaltarskapstanken ställer stora krav på den enskildes
engagemang och medverkan. På få områden är detta så
viktigt som när det gäller miljön. Ingen kan komma undan
sitt ansvar för det gemensamma arvet genom att hänvisa till
andra.
De principer som hittills har styrt svensk miljöpolitik har
inneburit att ekonomiska och tekniska förutsättningar ofta
fått väga tyngre än miljökraven. Förvaltarskapstanken går
längre. Den strävar efter att sätta hänsynen till miljön
framför andra intressen. Den avvisar den gröna
fundamentalismen som utgår från att människan bara är en
varelse bland andra. Det unika människovärdet förnekas av
de ideologier, som jämställer människorna med djuren.
1.2 Miljön kan räddas endast i ett liberalt samhälle
Möjligheterna att bedriva en framgångsrik miljöpolitik
bestäms också av hur samhället i övrigt ser ut. Det öppna
och demokratiska samhället med fria organisationer är en
viktig förutsättning. Marknadsekonomins utvecklingskraft,
öppenhet och tekniska landvinningar är en annan. Den kan
bättre än något annat ekonomiskt system förenas med
ekonomiska styrmedel. Att riva murarna på alla områden i
det internationella umgänget är en tredje förutsättning
därför att den ger möjligheter till kontakter, till
kunskapsutbyte och till påverkan på andra länders
miljöpolitik. Framväxten av ett medborgarnas Europa är
positiv också från miljösynpunkt. Ett svenskt medlemskap i
EG skulle förstärka de krafter både inom EG och i Sverige
som vill föra en ambitiös miljöpolitik.
Diktatur och fattigdom hotar miljön. Där opposition
mot miljöförstöring undertrycks och ekonomiska resurser
saknas fortsätter förgiftningen och utarmningen av naturen.
Tydliga ekonomiska signaler har också stor betydelse för
miljön. Det socialistiska systemet visar hur naturresurser
förslösas och miljöförstöringen tillåts öka okontrollerat när
marknaden sätts ur spel och utvecklingen avstannar.
Samtidigt har makthavarna förnekat att miljöproblem ens
skulle kunna uppstå i en socialistisk ekonomi. I verkligheten
har stora områden i Sovjetunionen och Centraleuropa blivit
utplundrade. Åkermark, sjöar och vattendrag har förgiftats
eller förvandlats till saltöknar. Miljön i industriområdena
har blivit så hälsovådlig att folkhälsan avsevärt försämrats.
2 Utgångspunkter för miljöpolitikenLåt skyddet av
miljön utgå från vad naturen tål.Öka användningen av
ekonomiska styrmedel.
I den här partimotionen utvecklar folkpartiet liberalerna
sina åsikter om hur miljöpolitiken skall utformas. Vi lämnar
konkreta förslag inom områdena luftvård, internationellt
samarbete och resurshushållning. I andra partimotioner till
årets riksmöte lämnar vi förslag om naturvård och
miljöfrågor relaterade till vatten. En kommittémotion
behandlar trafik och miljö. Vi avstår från att driva
anslagsfrågor och en rad detaljerade krav nu, men har för
avsikt att återkomma när regeringen lämnar sin aviserade
miljöpolitiska proposition.
Folkpartiet liberalerna anser att regler för skyddet av
miljön skall utgå från vad naturen långsiktigt tål. Det
innebär att mål för miljökvalitet skall vara styrande för vilka
verksamheter och utsläpp som skall tillåtas.
För naturvårdspolitiken innebär det att bevarande av
biologisk mångfald, dvs artrikedom och genetisk variation,
prioriteras. En naturvårdsstrategi som utgår från vad
naturen tål bygger på biologiska kunskaper om hur
landskapets mosaikartade sammansättning påverkar
växternas och djurens talrikhet och utbredning. Ett nätverk
av områden med olika grad av skydd och förhöjd
naturvårdshänsyn skapar förutsättningar att bevara en rik
och mångformig flora och fauna. Folkpartiet liberalerna
utvecklar dessa tankegångar och lämnar konkreta förslag i
en särskild partimotion om naturvård till årets riksmöte.
För miljöskyddet innebär en politik som utgår från vad
naturen tål att kritiska gränser -- så kallade
kvalitetsnormer -- för miljöpåverkan måste fastställas med
stöd av lag. En kvalitetsnorm kan vara ett gränsvärde för ett
förorenande ämne i luft eller vatten. Normerna skall
kombineras med handlingsregler så att åtgärder mot
miljöförstöringen kan vidtas när gränsen passeras. Ett
annat viktigt krav är att miljökonsekvensanalyser alltid bör
föregå beslut som kan påverka miljön.
Ett annat krav vi har på miljölagstiftningen är att den
skall samordnas och effektiviseras. Vi fäster stor vikt vid att
miljöskyddskommitténs arbete inriktas mot att lägga fram
förslag om en samlad lagstiftning på miljöområdet, något
som kommit att kallas en miljöbalk.
Den enskildes rätt till en god miljö stärks i ett system där
det finns en gräns för hur dålig miljö man behöver tåla.
Ideella miljöorganisationer bör ges rätt att överklaga
miljöbeslut. Enskildas talerätt kan stärkas genom
inrättande av en miljöombudsman.
Ett annat viktigt inslag i liberal miljöpolitik är
ekonomiska styrmedel. Miljöavgifter gör kostnaden för
miljöförstöring synlig. De stimulerar därför till konsumtion
av miljövänliga produkter, användning av skonsamma
metoder och utveckling av ny miljövänlig teknik. Avgifter
på kolväten och tungmetaller bör införas, liksom på
miljöfarliga konsumentprodukter.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande meddela
regeringen vad som här anförts om att miljöpolitiken skall
utgå från vad naturen tål. Riksdagen bör också ge
regeringen till känna vad som anförts om principer för
naturvård, principer för miljöskyddslagstiftning och
kvalitetsnormer, ideella organisationers talerätt och ett ökat
användande av ekonomiska styrmedel. Riksdagen bör
dessutom begära att regeringen inrättar en
miljöombudsman.
3 Renare luftMål för luftkvalitet bör omformas till
miljökvalitetsnormer.Ett handlingsprogram mot buller
skall utarbetas.
3.1 Kemiska luftföroreningar
Luft förorenad av partiklar, svaveloxider, kväveoxider,
kolmonooxid och kolväten förekommer bl.a. i städernas
kärnor. Sådan luft kan vara direkt hälsovådlig att andas.
Den orena och korroderande luften förstör dessutom
byggnader och kulturskatter -- ett problem som berörs i
folkpartiet liberalernas partimotion om kulturmiljövård.
Även när luften inte är direkt farlig är den ofta illaluktande,
obehaglig och minskar trevnaden. Lokala problem i
städerna orsakas ofta av trafiken men också av utsläpp från
värmepannor och industrier.
Förorenad luft vållar också problem av regional natur.
Kväveoxider bildar tillsammans med kolväten s.k.
fotokemiska oxidanter under inverkan av solljus. Den
viktigast oxidanten är ozon, en mycket reaktiv
syreförening, som vållar vävnadsskador på levande
organismer. I södra Sverige uppnås sommartid ozonhalter
vid marken som orsakar skador och tillväxtminskningar på
växtligheten. Enligt en nyligen gjord uppskattning orsakas
produktionsminskningar på svenska jordbruksgrödor
motsvarande ca en miljard kronor. För att få bukt med
ozonproblemen måste utsläppen av både kväveoxider och
kolväten minska.
Många luftföroreningar transporteras mycket längre än
några kvarter. De följer med molnen från land till land -- i
det avseendet måste Europa norr om Alperna betraktas
som en ''miljögeografisk region''. Föroreningarna regnar
ned och leder bl.a. till försurning av mark, skog och vatten
vilket har blivit ett av den industrialiserade världens
svåraste hot mot livet i skogar och sjöar. Med luften
transporteras också kvicksilver och andra tungmetaller.
Nedfallet från luften av svaveldioxid och kväveoxider
över svenska land- och vattenområden är allt för stora för
att naturen skall klara av att neutralisera de försurande och
gödande effekterna. Försurning av marken lakar ut
näringsämnen och ökar rörligheten av olika gifter -- t.ex.
kvicksilver. På sikt kan skogsmarkens produktionsförmåga
minska. Värst utsatt är landets sydvästra delar, men
försurningen drabbar också områden i Norrlands inland och
fjälltrakter. Enligt naturvårdsverket måste det försurande
nedfallet över södra Sverige minska med 75 procent.
Över Götaland regnar varje år 10--20 kg gödande ämnen
per hektar ner på mark och vatten. Nedfallet måste halveras
enligt naturvårdsverket. Stora områden mättas med kväve.
Effekterna ser vi bland annat som floraförändringar. I
Sydsveriges skogar breder gräsen ut sig på blåbärsrisets
bekostnad. Kvävegynnade och försurningståliga örter
konkurrerar ut blåsippor och andra vårblommor.
I vattenmiljöer och havet leder övergödningen till
algblomningar och syrebrist i bottenvattnet. 16 000 sjöar
och 100 000 km rinnande vatten har försurningsskador. På
många ställen har värdefulla fiskstammar och andra
vattenorganismer slagits ut. Frågor om vattenvård
behandlas i en särskild partimotion om vatten från
folkpartiet liberalerna.
De inhemska kväveoxidutsläppen genereras till stor del
av vägtrafiken. Införandet av katalysatorrening har haft
positiva effekter, som kommer att fortsätta i takt med att
bilparken förnyas. I kampen mot trafikens miljöpåverkan
spelar också prisinstrumentet utan tvekan en viktig roll.
Den höjning av bensinskatten som genomförts inom ramen
för skattereformen ledde till minskad trafik under 1990. De
olika åtgärderna måste emellertid kompletteras med en
omfattande satsning på järnvägstrafik. Förslag i avsikt att
komma till rätta med trafikens miljöproblem framläggs i
folkpartiet liberalernas partimotion om trafikens
infrastruktur och i en kommittémotion om trafik och miljö.
Med en miljöpolitik som utgår från vad naturen -- och
därmed människan -- tål blir det naturligt att begära ett
förslag från regeringen om hur naturvårdsverkets förslag till
miljömål för luftkvalitet kan omformas till kvalitetsnormer
för luftkvalitet. Vad som här anförts om normer för
luftkvalitet bör riksdagen ge regeringen till känna.
3.2 Buller
Buller är ett allvarligt men hittills tämligen försummat
miljöproblem. Under hösten 1990 har dock riksdagen på
förslag av folkpartiet liberalerna begärt att ett samlat
handlingsprogram mot buller skall utarbetas av regeringen.
Vårt krav på regeringen är att en konkret och
genomarbetad aktionsplan mot buller skall finnas med i
vårens miljöproposition. Även om några månader är en
kort tid för att reparera alla försummelser måste i allt
väsentligt förslagen fram nu.
Rätten till tystnad måste hävdas med långt större kraft
än hittills. Människors hälsa skall inte behöva ta skada av
buller i omgivningen. Det behövs ett samlat
handlingsprogram mot alla typer av buller -- såväl i den yttre
miljön från trafik och industri som i den inre miljön.
Utvecklingen av lågbullrande däck, motorer och
vägbeläggningar måste stimuleras. Bullerkraven på bilar
och motorcyklar bör successivt skärpas. En effektiv kontroll
av att kraven uppfylls måste införas. Kraven på
ljudisolering i bostäder måste skärpas. Särskild
uppmärksamhet måste ägnas åt bullerstörningar i fritids-
och friluftsmiljöer.
4 Internationellt miljösamarbeteSverige bör bli
medlem i EG för att bättre kunna påverka arbetet att skapa
en bättre miljö i Nordeuropa.Sverige bör verka för att
likvärdiga ekonomiska styrmedel på miljöområdet införs i
Europas länder.Till konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar bör fogas protokoll
om begränsning av ämnen som bidrar till ozonbildning och
begränsning av luftburna tungmetaller. Svavel- och
kvävereglerna bör skärpas ytterligare.För att möta
miljöhoten i tredje världen bör en global miljöfond inrättas.
Sverige bör också arbeta för en konvention för skydd av
tropiska skogar. Byten av skulder mot miljövårdsinsatser
bör kunna användas där så är lämpligt.En internationell
miljöskyddsstyrka bör inrättas för att bl.a. kunna ingripa
mot gift- och oljeutsläpp i tropiska kusthav.Sverige bör
medverka till att en konvention om jordens biologiska
mångfald kan undertecknas 1992.
4.1 Europas miljö
Det sura regnet och den förorenade luften vi drabbas av
i Sverige härrör från utsläpp från inhemska källor och från
våra grannländer. Eftersom ''importen'' är betydande har vi
ett stort intresse att få till stånd europeiska avtal om
utsläppsbegränsningar. Utan tvekan är arbetet inom EG
den viktigaste komponenten i alla strävanden för att
förbättra miljön i Europa norr om Alperna. EG:s egna
miljökrav är styrande för hur snabbt utsläppen från Europas
rikaste industrinationer minskar. Men EG-ländernas
ekonomiska samarbete med det befriade Öst- och
Centraleuropa har också betydelse för hur snabbt nya
miljökrav införs och investeringar i ny teknik görs där.
För folkpartiet liberalerna står det klart att ett svenskt
medlemskap i EG påtagligt ökar Sveriges möjligheter att
påverka våra egna miljöförhållanden. Det står också klart
att de krafter i EG som vill driva en radikal miljöpolitik
skulle stärkas om Sverige blir medlem.
I det europeiska integrationsarbetet bör Sverige t.ex.
aktivt verka för att likvärdiga ekonomiska styrmedel införs
i Europas länder. Alla goda argument för miljöavgifter som
gäller i Sverige är också giltiga i andra länder. De blir
egentligen bara ännu bättre genom att industrins
konkurrensförhållanden inte snedvrids av nationella
särbestämmelser. Vad som här anförts om likvärdiga
ekonomiska styrmedel på miljöområdet i Europa bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Ett annat organ för europeiskt miljösamarbete är
konventionen om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar. Till konventionen, som är en
ramkonvention, hör två olika protokoll om reduktion av
svaveloxid- respektive kväveoxidutsläpp. I
svavelprotokollet har 21 europeiska länder kommit överens
om att minska sina svavelutsläpp med 30 procent. I
protokollet om kväveoxid, som 27 länder har undertecknat,
har ett utsläppstak satts vid nuvarande nivå.
I fortsatta förhandlingar är det viktigt att få till stånd
begränsningar av sådana ämnen som bidrar till
ozonbildning vid marken och begränsning av luftspridning
av tungmetaller. Också utsläppsmängderna av svavel och
kväve måste begränsas ytterligare för att utsläppen skall
hamna inom naturens toleransgränser. Ett annat viktigt mål
är att fler länder undertecknar protokollen om
utsläppsminskningar. Vad som här anförts om ytterligare
utsläppsbegränsningar bör riksdagen genom ett
tillkännagivande meddela regeringen.
Demokratiseringen och marknadsorienteringen i
Östeuropa påskyndar utvecklingen mot en bättre miljö
därför att föråldrade industrier kommer att slås ut och
förhoppningsvis sker dessutom investeringar i ny och renare
teknik.
4.2 Global samverkan 4.2.1
Miljön och global utveckling
För att häva miljöproblemen i tredje världen måste en
liberal revolution och demokratisk frigörelse ske också i de
allra fattigaste länderna. Fattigdomen måste undanröjas
genom ekonomisk utveckling där tillväxten sker inom
miljökravens ramar. För att stimulera en sådan utveckling
och samtidigt möta miljöhot som t.ex. markförstöring,
skogsskövling och havsförorening är inrättandet av en
global miljöfond ett steg på vägen. Fonden kan finansieras
genom att industriländerna årligen avsätter en del av sin
bruttonationalinkomst. Sverige bör i sitt internationella
arbete verka för att få till stånd en global miljöfond, vilket
riksdagen bör ge regeringen till känna.
Ett viktigt inslag i en utvecklingspolitik med mål att
också skydda natur och miljö i tredje världen kan vara att
låta den lokala befolkningen i ett område med skyddsvärd
natur få egna ekonomiska intressen i att området inte
förstörs. Men förutsättningen för att sådan verksamhet skall
bli framgångsrik är att de berörda länderna får möjlighet att
delta i det internationella ekonomiska utbytet och att en
ekonomisk tillväxt -- och utvecklingsprocess -- inleds som
kan minska trycket på utsatta mark-, vatten- och
skogstillgångar.
Skogarna -- både regnskogar och torrskogar -- utsätts för
ett hårt tryck i alla länder i tropikerna. Skogen skövlas av
olika anledningar som att ge odlingsjord, betesmarker eller
timmer. Jordmånen är svag och jordbruket ger efter några
år dålig avkastning. Ny jord måste odlas upp och
skogsskövlingen fortsätter. Virkesexploatörer i tropikerna
är ofta ointresserade av att få upp ny skog. Utnyttjandet av
de tropiska skogarna är inte långsiktigt hållbart.
Samtidigt skulle de tropiska skogarna kunna bli en
mycket viktig resurs i många fattiga länders utveckling om
de brukades på rätt sätt. Tropiskt timmer är värdefullt och
med riktiga brukningsmetoder -- här behövs ett
utvecklingsarbete -- skulle skogarna kunna ge en varaktig
avkastning. Sverige måste agera för att tillskapa en
internationell konvention för skydd och utveckling av
jordens skogstillgångar.
Skuldbyten inom exportkreditgarantisystemet är en
speciell finansieringsmetod som kan underlätta
samhällsnyttiga investeringar i ett låntagarland med
betalningssvårigheter. Samtidigt som fordringsägaren
åtminstone får en viss ersättning för krediterna omvandlas
skulden till något nyttigt. Inom miljöområdet har systemet
tidigare använts till bl.a. reservatbildning i tropikerna, men
då har det inte varit stater, utan enskilda fordringsägare,
som sålt skuldandelar. Skuldbyten av här skisserat slag bör
i lämplig omfattning användas för miljöinsatser i u-länder.
Detta bör ges regeringen till känna.
I Sverige har det inte tidigare förekommit försäljning av
statliga fordringar. Folkpartiet liberalerna erfar att frågan
om skuldbyten övervägs inom utrikesdepartementet,
finansdepartementet och exportkreditnämnden. Bilaterala
skuldbyten kan visa sig svåra att förena med den s.k. Paris-
klubbens regler. Paris-klubben är ett samarbetsorgan för
olika långivarländer. Vi menar att regeringen bör föreslå
regler som möjliggör för exportkreditnämnden att under
vissa förutsättningar sälja skuldandelar och att
möjligheterna att medverka till sådana miljösatsningar
prövas inom ramen för Paris-klubben. Detta bör ges
regeringen till känna.
Utöver de mer långsiktiga åtgärder vi föreslagit ovan
menar vi också att mer konkreta och omedelbara åtgärder
måste till för att visa att Sverige lever upp till miljömålen i
biståndspolitiken. En sådan åtgärd är att Sverige bör ta
initiativ till att inrätta en internationell miljöskyddsstyrka
för snabba insatser vid miljökatastrofer i utvecklingsländer.
Inledningsvis bör ''brandkårsstyrkan'' utrustas för att kunna
ingripa mot olje- och giftutsläpp som hotar kusthavens rika
biologiska liv och fiskeresurser. Vad som här anförts om en
internationell miljöskyddsstyrka bör ges regeringen till
känna.
Övriga förslag om miljöinsatser i biståndet återfinns i
folkpartiet liberalernas partimotion om bistånd.
4.2.2 Hot mot biologisk mångfald
I dag känner vi till 1,4 miljoner växt- och djurarter på
jorden, men ökad kunskap om regnskogarna gör att
biologer nu gissar att det kan finnas så många som 30--50
miljoner arter. Risken är stor att 15--20 procent av de nu
kända arterna är utrotade år 2000.
Att arter försvinner och nya uppkommer är i och för sig
en naturlig företeelse. Men den våg av utrotning vi upplevt
under de senaste hundra åren går mycket fortare än
någonsin tidigare under de 3,5 miljarder år det har funnits
liv på jorden.
Utrotningen beror främst på att arters livsmiljöer
förstörs eller förändras genom människans verksamhet. Vi
ser i dag hur miljön utarmas allt snabbare inte bara genom
att enskilda arters livsmiljöer förstörs utan även genom att
hela landskapet förändras radikalt. Det sker inte bara i
tropiska länder.
Inför FN:s miljökonferens 1992 förbereds en konvention
om den biologiska mångfalden. Sverige bör medverka till
att konventionen kan undertecknas i samband med
konferensen. En rad skäl för att bevara artrikedom och
biologisk mångfald diskuteras i vår partimotion om
naturvården. Vad som anförts om en konvention för skydd
av biologisk mångfald bör genom ett tillkännagivande
meddelas regeringen.
4.2.3 Växthuset jorden
Ett annat miljöhot, som i bokstavlig mening har global
verkan, är risken för en ökad växthuseffekt. Tack vare vissa
naturligt förekommande gaser -- främst koldioxid -- har
atmosfären förmåga att hålla kvar värme vid jordytan och
skapa ett drägligt klimat. Nu ökar växthuseffekten därför
att energiproduktion och industriprocesser släpper loss
stora mängder koldioxid som varit bundet i fossilt kol.
Också metan och freoner med besläktade ämnen har
kraftiga växthusegenskaper. Resultatet kan bli höjda
temperaturer, torka i viktiga jordbruksområden, stigande
havsnivå och översvämmade låglandsområden. Hundratals
miljoner människor kan tvingas på flykt.
Trots att ingen känner alla fakta och klimatforskarnas
modeller innehåller stora osäkerheter måste vi handla nu
för att begränsa de troliga skadeverkningarna. Tillförseln av
växthusgaser till atmosfären måste begränsas. Sverige har
sedan mitten av 1970-talet reducerat utsläppen med ungefär
en tredjedel. Det har varit möjligt genom effektivisering av
energianvändningen, utbyggnad av kärnkraften och en
övergång från olja till el. Den största utsläppskällan i
Sverige i dag är trafiken som dessutom kommer att öka.
För att förhindra klimatförändringar måste kraftfulla
åtgärder vidtas. Riksdagen beslöt 1988 att inte öka
koldioxidutsläppen. Folkpartiet liberalernas inställning är
att ett globalt klimatavtal skall eftersträvas, och kunna
undertecknas vid FN-konferensen om miljö 1992.
Folkpartiet liberalernas ambition är att de inhemska
åtgärder Sverige vidtar på olika områden bl.a. inom
trafikoch energisektorn skall ligga i linje med strävan att
motverka växthuseffekten. Detta är en viktig bakgrund till
våra energipolitiska ställningstaganden, inte minst
motståndet mot den förtida avvecklingen av kärnkraften
och förordet för en ökad användning av biobränslen.
Uppgörelsen om energipolitiken som träffades mellan
folkpartiet liberalerna, centerpartiet och
socialdemokraterna hälsar vi med tillfredsställelse. Den
lägger grunden för en energipolitik i linje med våra åsikter.
Folkpartiet liberalerna avser att återkomma till frågan
om klimatstrategier när anledning finns i anslutning till
regeringens aviserade propositioner om miljöpolitik och
energipolitik.
4.2.4 Ozonhålet
Nedbrytningen av ozonskiktet är ytterligare ett miljöhot
med globala konsekvenser. Ozonet i stratosfären reagerar
med utsläppta freoner och närbesläktade ämnen som bland
annat används som köldmedium i kylskåp och för att blåsa
upp skumplast. När ozonet försvinner tränger mer
ultraviolett strålning från solen ner till jordytan. Ozonets
verkan tiotals kilometer upp i luften skall alltså inte
förväxlas med ozoneffekter vid markytan. Det ultravioletta
ljuset orsakar organskador hos människor och djur,
mutationer och tumörer. Växternas produktionsförmåga
och därmed livsmedelsproduktionen minskar. Folkpartiet
liberalerna står bakom Sveriges linje om internationell
avveckling av all användning av freon och andra gaser som
hotar ozonskiktet.
5 ResurshushållningEkonomiska styrmedel och
lagstiftning skall stimulera resurshushållning, slutna system
och materialåtervinning.Nya kemikalier skall
förhandsgranskas innan de släpps ut på marknaden.
Kemikalieinspektionen bör upprätta materialbalanser för
de farligaste och mest använda ämnena.Miljörevisorer
tillsatta av aktieägarna skall införas i syfte att förbättra
miljökunskaper och intern kontroll inom företag.
5.1 Naturtillgångar
I vårt industrialiserade och urbaniserade tidevarv är det
många som har glömt att naturen i en mycket
grundläggande och påtaglig mening är samhällets bas.
Utnyttjandet av naturresurserna är en förutsättning för den
välfärd vi njuter i Sverige. Den tekniska revolutionen och
en starkt ökad omsättning av naturens tillgångar har på de
senaste två hundra åren skapat ett välstånd i den rika delen
av världen utan tidigare motstycke.
Det är lätt att peka ut den tekniska och ekonomiska
utvecklingen som orsak till miljöförstöringen. Historiskt
har industrialismen ofta inneburit rovdrift och skövling.
Men det är en alltför enkel -- och lättköpt -- förklaring av
problemet. Det går också att hävda att det är okunskap,
brist på resurser och avsaknad av ekonomiska motiv för
miljövänlig produktion som orsakat miljöförstöringen.
Resursslöseri och miljöförstöring har dessutom varit en
följd av att miljön har betraktats som en fri tillgång.
I takt med välståndsökningen har insikten om
problemen och engagemanget för miljön ändå ökat.
Miljöhoten har skapat större medvetenhet om att den
ekonomiska tillväxten måste ske inom de ramar som
miljökraven formar.
Ibland hävdas att om alla människor på jorden skulle
förbruka naturresurser i samma takt som vi gör i Sverige så
skulle konsekvenserna bli katastrofala och resurserna skulle
snart ta slut. Påståendet illustrerar den skriande bristen på
jämlikhet mellan människor i olika länder, men är i övrigt
orimligt.
Åtminstone sedan tidig medeltid har tankar om
naturresursernas förestående förbrukande dykt upp.
Visserligen kan ändliga resurser som kol, olja och
kopparmalm i fysisk bemärkelse ta slut, men tvärt emot
profetiorna har de kända tillgångarna snarare ökat än
minskat. Det beror på att marknaden reagerar på
resursknapphet och höga priser. Det blir lönsamt att söka
och utvinna nya fyndigheter -- även sådana som tidigare inte
var brytvärda. Teknisk utveckling kan också ''öka'' de
kända tillgångarna av råvaror. Knapphet och
teknikutveckling gör det dessutom lönsamt att hushålla
bättre, återvinna eller finna ersättningsvaror.
Således klarar marknadsekonomin av att hantera
problemen med resursknapphet, även om det ibland sker i
mindre tilltalande former. Trots allt händer det att tillgångar
överexploateras lokalt. Resursanvändning som kan
uppfattas som slöseri sticker också i ögonen med tanke på
de stora skillnader i ekonomisk jämlikhet som finns mellan
människor i olika länder. Ekonomiska styrmedel kan dock
användas för att stimulera till ökad materialåtervinning och
utveckling av en fungerande marknad för återvunna
råvaror. Förslagen nedan om miljöavgifter och panter på
avfall och uttjänta produkter verkar i just den riktningen.
Med tanke på kostnadsbesparingar för råvaror och energi
finns redan idag ett antal viktiga industriprocesser där
återanvändning är lönsam.
5.2 Avfall
Välståndet skapar avfall, ett växande problem i vårt land
liksom i de övriga industriländerna. En lag med generella
regler om avfall och krav på återvinning bör införas. De
förändringar i renhållningslagen som gjordes 1990 är i det
avseendet inte tillräckliga. Folkpartiet liberalerna menar att
återvinningen bör styras inom en fungerande
marknadsekonomi där också kostnader för produktens
slutliga hantering som avfall räknas in i priset. Då
påskyndas utvecklingen mot slutna system och varsamheten
ökar vid nyttjandet av naturtillgångar.
Ekonomiska styrmedel bör alltså användas också på
avfallsområdet. Deras syfte skall vara att styra bort
miljöfarliga produkter och onödiga förpackningar från
marknaden samt förhindra resursslöseri. Panter bör
användas i resurshushållande syfte för att stimulera dels
återanvändning dels insamling av t.ex. miljöfarliga
batterier.
Folkpartiet liberalerna menar också att det är viktigt att
många aktörer får finnas på avfallsområdet. Kommunerna
bör ha ett tillsyns- och planeringsansvar, men ett
kommunalt obligatoriskt renhållningsansvar som regel,
befrämjar inte uppkomsten av en fungerande marknad för
återvunna råvaror. I stället finns det risk att ett monopol för
avfallshantering uppstår. Avfallsproducentens vilja att ta
ansvar för avfallet minskar och seriösa enskilda företag
trängs undan. Teknikutveckling och nytänkande inom
avfallshantering och materialåtervinning kan stagnera.
Såväl hushållens som industrins avfall bör källsorteras.
Förbränning av sorterade sopor är en fullt godtagbar metod
att utnyttja avfall som inte kan återanvändas.
Sopförbränning förutsätter dock höga krav på avfallets
kvalitet och effektiv rökgasrening.
5.3 Kemikalier och gifter
Kemisamhället är en företeelse på gott och ont.
Kemikalier och bekämpningsmedel har bidragit till
välståndet. Samtidigt håller de på att bli ett av vår tids stora
miljöproblem. Ofta vet vi för litet om deras hälso- och
miljöfarlighet i förväg. Kampen mot de miljöfarliga
kemikalierna måste intensifieras.
Förhandsgranskning av kemikalier bör införas. Nya
kemikalier, liksom bekämpningsmedel måste testas innan
de släpps ut på marknaden.
Giftiga ämnen kan vara kemiska produkter eller
bekämpningsmedel, men de kan också vara biprodukter vid
industriprocesser eller naturligt förekommande ämnen som
koncentreras eller ges storskalig spridning genom mänsklig
verksamhet. I idealfallen kan gifterna tas om hand i slutna
system, där de återanvänds i industriprocesser, tas till vara
för andra ändamål eller behandlas så de blir mindre farliga.
Ekonomiska styrmedel kan stimulera till återvinning och
rening.
Massaindustrins blekerier släpper varje år ut 100 000 ton
klorhaltig organisk substans -- den del av veden det inte går
att göra papper av. Kloret ger direkta skador på fisk -- sår
och missbildningar -- men dödar också växt- och djurlivet
vid utsläppspunkterna. Vid sekelskiftet mot 2000-talet bör
utsläppen ha upphört. Förslag som rör vattenmiljön
återfinns i en partimotion om vatten till årets riksmöte.
Kemikalieinspektionen bör upprätta materialbalanser
för de farligaste och mest använda ämnena. På så sätt kan
kemikalieflödet i samhället följas och olika problem
identifieras.
5.4 Industrins ansvar
Industrin måste känna samma ansvar för vad som
hamnar på affärsdiskarna och, slutligen, i
avfallshanteringen, som man idag gör för att begränsa
utsläppen från produktionen. Intresset måste fokuseras på
produkters innehåll och komponenter och på möjligheterna
att återvinna dem eller ta hand om avfallet.
Miljörevisorer utsedda av aktieägarna förbättrar både
miljökunskapen inom företaget och egenkontrollen.
Interna materialbalanser över de ämnen och råvaror som
används i produktionen kan bidra till att ge en god bild av
och bättre kontroll över resurshushållningen i företaget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regler för skyddet av miljön
skall utgå från vad naturen långsiktigt tål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principer för naturvården,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principer för
miljöskyddslagstiftningen,
4. att riksdagen hos regeringen begär sådana ändringar
i lagstiftningen att ideella miljöorganisationer ges talerätt i
miljömål,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättande av en miljöombudsman,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt och utökad användning
av ekonomiska styrmedel,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om normer för luftkvalitet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatta förhandlingar inom
ramen för konventionen om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av likvärdiga
ekonomiska styrmedel på miljöområdet i Europa,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en global miljöfond,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att bevara tropiska
skogar,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skuldbyten för att finansiera
miljövårdsprojekt,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna att inom ramen
för den s.k. Parisklubben medverka till internationellt
förankrade miljösatsningar av det slag som skisserats i
motionen,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en internationell
miljöskyddsstyrka,1]
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en konvention om skydd av
jordens biologiska mångfald,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel för att
stimulera avfallsåtervinning och resurshushållning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förhandsgranskning av
kemikalier,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om materialbalanser,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljörevisorer.
Stockholm den 21 januari 1991
Bengt Westerberg (fp)
Birgit Friggebo (fp)
Kerstin Ekman (fp)
Jan-Erik Wikström (fp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Charlotte Branting (fp)
Christer Eirefelt (fp)
Sigge Godin (fp)
Elver Jonsson (fp)
Lars Leijonborg (fp)
Ingela Mårtensson (fp)
Daniel Tarschys (fp)
Anne Wibble (fp)
Sören Norrby (fp)