Behov av forskning om Vätterns miljöproblem
Bakgrund
I propositionen redovisas miljömålen för vatten och hav. Med utgångspunkt från de övergripande målen föreslår regeringen att en strategi läggs fast för en god vattenkvalitet i bl.a. de stora sjöarna.
De socialdemokratiska partidistrikten runt Vättern hälsar detta med tillfredsställelse. Härigenom uppfylls ett av de viktigaste kraven i den gemensamma plattform för miljöarbetet med Vättern, som distrikten fastställde år 1988.
Vid en konferens om Vättern, som genomfördes nyligen av de berörda partidistrikten, kunde vi också konstatera att även ett annat viktigt förslag genomförts. Den vattenvårdsplan ''Vättern 90'', som Vätternvårdsförbundet presenterat uppfyller på ett utmärkt sätt vårt krav på en åtgärdsplan som en gemensam grund för enhetliga bedömningar och konsekventa åtgärder i berörda län och kommuner.
I vattenvårdsplanen redovisas en rad konkreta åtgärder inom olika prioriterade problemområden syftande till att skydda Vättern som en viktig naturresurs. Problemområdena är främst kväve, klororganiska föreningar, metaller, farligt gods och militär verksamhet.
Vi delar regeringens uppfattning att ansvaret för åtgärder i hög grad vilar på regionala och lokala myndigheter. Det är en uppgift för länsstyrelserna att i ett regionalt perspektiv finna former för samordning av insatserna för en god vattenkvalitet. De miljömål för Vättern som utvecklats i vattenvårdsplanen måste tjäna som vägledning för kommunernas insatser.
Men det handlar också om ett personligt ansvar. Vi måste alla medverka till att förebygga miljöproblem och ta ansvar för den gemensamma miljön. Vi måste angripa själva uppkomsten av miljöproblemen. I detta sammanhang har vi tagit del av ett intressant projekt, som presenterats av Eko-region Vätterbygden. Projektet syftar till att stimulera och medverka till ett aktivt förebyggande miljöskyddsarbete bland alla som bor och verkar i Vätterbygden.
Vättern är klassad som riksintresse för vetenskaplig naturvård och friluftsliv. Omkring 270 000 människor får sitt dricksvatten från sjön. För att bibehålla Vätterns nuvarande status krävs en god kännedom om nuvarande tillstånd, samband mellan orsak och verkan samt en åtgärdsinriktad kunskapsuppbyggnad. Genom Vätternförbundet har under årens lopp genomförts en rad studier och undersökningar med detta syfte. De studier som nu ska genomföras enligt vattenvårdsplanen omfattar bl.a. förekomsten av kväve, metaller och klororganiska föreningar.
Genom denna motion vill vi särskilt uppmärksamma följande problem, som enligt vår mening kräver medverkan av den forskning, som samordnas inom ramen för naturvårdsverkets övergripande ansvar: kväveomsättningenbottnarnas ekologi sedimentstudier
Kväveomsättningen i Vättern inger oro dels med tanke på den ökade belastningen av Östersjön via Motala ström, dels med hänsyn till att ändrade förhållanden mellan fosfor och kväve kan tänkas medföra förändringar i Vätterns ekosystem. Orsaken till kväveökningen i Vättern är för närvarande inte känd, men såväl interna som externa förändringar har betydelse.
Tungmetaller analyseras inte rutinmässigt i Vätterns tillflöden. Dessa analyser bör därför tillföras naturvårdsverkets övervakningsverksamhet.
Vissa undersökningar av sediment har tidigare skett. Undersökningar om metaller avslutades år 1984. Samma gäller vissa miljögifter. Vad som hänt därefter vet man inte. Därför är det utomordentligt angeläget att sedimentundersökningarna återupptas, särskilt med tanke på eventuella läckage. Flera av de klororganiska föreningar som förekommer i sjön är svårnedbrytbara i naturen. Vilka ekologiska effekter dessa ''naturligt'' förekommande klororganiska föreningar ger i sjöekosystemet är för närvarande inte känt.
Sammanfattningsvis vill vi framhålla att det är ytterst angeläget att få ytterligare klarhet i hur sjön påverkas av ökad kvävebelastning och hur olika miljögifter i bl.a. sedimenten påverkar ekologi, fiske och vattenkvalitet. Detta måste ske inom ramen för den forskning och de undersökningar som ligger under naturvårdsverkets övergripande ansvar. Vi förutsätter att detta i första hand sker i samarbete med Vätternförbundet, men att även Eko- region Vätterbygden kan bli en intressant samarbetspartner.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning och fortsatta undersökningar av miljöpåverkan av Vätterns ekosystem.
Stockholm den 11 mars 1991 Åke Gustavsson (s) Anders Nilsson (s) Sonia Karlsson (s) Helge Hagberg (s)