En av Kalmar läns angelägnaste miljöfrågor, det s.k.
Emå-projektet, väntar på Vattendomstolens beslut innan
några ytterligare åtgärder görs. I avvaktan på detta beslut,
som förhoppningsvis kommer under 1991, vill jag föreslå att
en utredning kommer till stånd om Emån och dess framtida
utveckling och utnyttjande.
Emån har vid ett flertal tillfällen behandlats i riksdagen.
Motioner, bl.a. från folkpartiet liberalerna, läggs varje år
för att i naturresurslagen få ån skyddad mot
vattenkraftutbyggnad. Någon större utbyggnad planeras
dock för närvarande inte sedan Sydkraft dragit tillbaka sitt
förslag till utbyggnad.
På senare år har även det s.k. Emå-projektet kommit
med i bilden. Genom rensning och invallning skulle
översvämningarna av jordbruksmark undvikas.
Riksdagsbeslut om statens bistånd till åtgärder fattades
1978. En första etapp, ca. 7 km. Högsby--Åsebo, av detta
projekt utfördes sommaren 1988 med vissa efterarbeten
1989. Den hårdhänta kanaliseringen av ån medförde bl.a.
en stark vattengrumling och att tungmetallhaltiga
bottensediment rördes upp.
Arbetet 1988 stoppades efter en månad men fick senare
återupptas med större hänsynstagande till bl.a. fiskens
lekplatser, särskilt då mal och laxarter. Emåns havsöring
och lax är en genetisk resurs av betydelse för fisket i
Östersjön.
För att bevara denna resurs startade ''Gustaf Ulfsparres
stiftelse för bevarandet av havslaxöringar i Emån'' 1989 ett
projekt som syftar till att havsöring och lax före detta sekels
slut åter skall kunna vandra upp i Emån ända till
Vetlandatrakten, ca. 12 mil, såsom de kunde i början av
seklet.
Grundförutsättningarna för detta fiskprojekt är
framförallt två:Den ursprungliga, vilt lekande, storväxta
stammen av havsöring i Emån (och delvis också lax även om
den är uppblandad) finns i år.Förutsättningarna för vild
lek och yngeluppväxt i Emån är goda, även uppströms
nuvarande vandringshinder. Dessa naturtillgångar gör att
vild reproduktion bör prioriteras före andra former (odling,
utsättning osv.).
De fem berörda kommunerna (Oskarshamn, Mönsterås,
Högsby, Hultsfred, Vetlanda) har alla förklarat sig positiva
till att stödja projektet. En gemensam arbetsgrupp har
bildats som skall se till att projektet fullföljs. De första
kontakterna med Sydkraft, som har de fyra första
vandringshindren, är tagna. Ett antal laxtrappor och andra
anordningar behöver byggas på sju ställen och den totala
kostnaden har uppskattats till drygt 7 milj.kr.
Några pengar skall inte äskas här och nu. Jag vill istället
yrka att en större och mer omfattande utredning görs om
hur den rika naturtillgången Emån skall behandlas i
framtiden. Hur skall man bäst ta tillvara ett fisk-, djur- och
växtliv som redan är försvunnet på andra håll men som i
Emån endast behöver naturlig hjälp för att fortsätta att
utvecklas? Hur kan man förena ett fortsatt jordbruk med
dagens miljökrav inom ett känsligt område? Är det inte
dags att, i samband med den nya jordbrukspolitiken, se
över om man kan koppla samman stödet för det öppna
landskapet med Emåprojektet?
Kan fisketurism bli en ny näringsgren med internationell
dragningskraft? Dessa och andra frågor bör utredas innan
några nya åtgärdsbeslut om Emån fattas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
Emån och den framtida utvecklingen inom dess
vattenområde.
Stockholm den 18 januari 1991
Ingrid Hasselström Nyvall (fp)