Utanför den svenska västkusten och den norska sydkusten finns mängder av gamla vrak, i första hand från andra världskriget, som innehåller stora mängder olja, stridsgas och andra kemikalier.
I Oslofjorden och områdena utanför ligger minst 28 rostande fartygsvrak från andra världskriget. Bl.a. kryssaren Blücher som tros innehålla minst 1.500 ton olja. Efterhand som vraken rostar sönder kommer olja att läcka ut i vattnet. Dessa oljeutsläpp kommer att ställa till mycket stor skada för bl.a. fisket.
Dumpning var ett sätt att göra sig av med olika typer av kemiska stridsmedel efter krigsslutet. Utanför Arendal i Oslofjordens mynning ligger 10 sänkta fartyg lastade med senapsgas. Rakt väster om Gullholmen utanför Bohuskusten ligger nio rostande fartyg lastade med minst 18.000 ton gasbomber. Dessa fartyg sänktes efter andra världskriget, av de allierade, sedan de fyllts med granater innehållande senapsgas, tabun, fosgen och sarin.
Stridsgasen har således legat i havet i 45 år. Fartygsplåten rostar och skroven kan brytas sönder av strömmar. Inte minst för yrkesfiskarna innebär detta ett allvarligt hot.
Dessa omkring femtio år gamla vrak utgör tidsinställda miljöbomber som kan hota hela det ekologiska systemet i Skagerrak, och ställa till stor skada på den svenska västkusten och den norska sydkusten.
Det brådskar med insatser för att inte katastrofen skall bli ett faktum. Regeringen måste därför ges i uppdrag att omgående ta internationella initiativ för att få till stånd aktioner för att bärga och destruera dessa kemiska vapen. Bunkerolja som finns i vraken måste också bärgas innan den läcker ut i vattnet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska initiativ för att avvärja miljöhoten mot Skagerrak från vrak och dumpade kemiska stridsmedel.
Stockholm den 15 januari 1991 Elving Andersson (c)