Regeringen har, med anledning av bl a motioner från
vänsterpartiet, tillsatt en parlamentarisk beredning vars
uppgift är att belysa -- och föreslå åtgärder på många olika
områden med anknytning till avancerad bioteknik. I
direktiven nämns särskilt:Behovet av kunskaper när det
gäller ekologiska risker.Behovet av metoder för
ekologisk riskvärdering.Utarbetande av etiska principer
för användning av avancerad bioteknik.Principer för
anmälningsplikt och prövning.Övergripande
immaterialrättsliga frågor.
Dessa frågor är mycket svåra att hantera. Det behövs en
omfattande och allmänn diskussion i samhället kring den
avancerade biotekniken och dess tillämpning på olika
områden. Utvecklingen ger löften om lösningar på svåra
problem inom sjukvård, livsmedelsförsörjning och
miljösanering. Men utvecklingen innebär också risker.
Människan överträder gränser som naturen själv inte
överträder. Vi kan inte bedöma konsekvenserna av detta.
Det är naturligtvis inte ett problem enbart inom detta
område. Om vi alltid skulle kräva total förhandskunskap
om konsekvenserna av vårt handlande så skulle
utvecklingen avstanna. Men vi måste med insikt om att våra
möjligheter att eliminera risker är begränsade ändå göra allt
som står i vår makt för att förhindra negativa effekter av
denna oerhört dynamiska, nya teknik.
Den tillsatta beredningen arbetar nu med detta. Enligt
vår mening borde i avvaktan på detta arbete frisläppande
(utanför kontrollerade miljöer) av genetiskt förändrade
organismer inte ha tillåtits. Denna tanke har inte vunnit
gehör, vilket vi beklagar.
Av avgörande betydelse för hur den avancerade
biotekniken kommer att utvecklas och tillämpas, är hur
stora resurser som avsätts till forsknings och
utvecklingsarbete och vem som styr användningen av dessa
medel. Det finns en uppenbar risk att stora multinationella
företag inom läkemedelsbranschen och kemikalieindsutrin
helt dominerar utvecklingen.
Därmed kan resurser komma att avsättas för att utveckla
grödors resistens mot herbicider snarare än mot
skadegörarna på grödan. Tillämpad forskning och
utveckling av stor betydelse för länderna i tredje världen
åsidosätts till förmån för sådant utvecklingsarbete som på
kortare sikt beräknas ge högre ekonomisk utdelning för
företagen.
Mot bakgrund av detta är det av största vikt att dels
analysera resursanvändningen inom detta område i dag, i
Sverige och internationellt, dels utveckla internationellt
samarbete, som möjliggör de stora finansieringsbehoven.
Riksdagen bör begära redovisning och förslag kring
detta.
Eftersom behovet av en öppen och allmänn diskussion
är så stort i dessa frågor, där så mycket av diskussionen
hittills varit oseriös och spekulativ bör den tillsatta
beredningen också ges ansvar för att seminarier, debatter
och andra fora med tillträde för allmännheten skapas.
Dessutom bör det anvisas 2 miljoner
kronor på ett särskilt projektanslag så att
organisationer som arbetar med dessa frågor kan ordna
konferenser, ge ut informationsmaterial m.m.
I den gentekniska beredningen borde också
representanter för miljörörelsen, fackföreningsrörelsen,
djurskyddsorganisationer och konsumentorganisationer,
beredas plats som experter.
Flera organisationer inom dessa rörelser har länge
bedrivit ett gediget arbete kring bioteknik och har
kunskaper och erfarenheter som behövs i arbetet.
Dessutom får beredningen därigenom kanaler ut till
många människor och den öpnna debatten främjas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
internationellt samarbete kring forskning och utveckling
inom avancerad bioteknik,
2. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för
vilka resurser som i dag satsas på forskning och utveckling
inom bioteknik i Sverige och internationellt i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare expertmedverkan i
genteknikberedningen.
Stockholm den 24 januari 1991
Annika Åhnberg (v)
Alexander Chrisopoulos (v)
Jan-Olof Ragnarsson (v)