Forskningsprojekt om den svenska landsbygdsutvecklingen och jordbruksomställningen
Den svenska landsbygden står idag inför den största
förändringen sedan urbaniseringen vid industrialismens
genombrott.
Den mycket dramatiska befolkningsminskningen på
landsbygden som följt av industrialiseringen och
jordbrukets mekanisering har visserligen varit mycket
omvälvande men ändå hittills inte lett till total avfolkning.
Huvuddelen av åkermarken har alltjämt brukats och det
traditonella jordbrukslandskapet har kunnat hållas i hävd.
Däremot har betydande delar av forna tiders ängs- och
hagmarker försvunnit. Det som fortfarande finns kvar av
dessa sköts ofta med stöd av statliga och kommunala medel
i kultur- och miljöbevarande syfte.
Jordbruket är fortfarande ryggraden för vår landsbygd.
Med den omställning av svenskt jordbruk som nu kan
förväntas, lagd till tidigare förändringar, kommer vi inte
bara att få uppleva en ytterligare befolkningsminskning
utan också påtagliga förändringar av jordbrukslandskapet
och dess miljö.
Omställningen
Om de planer som nu finns, sätts i verket, kommer till en
början 500 000--900 000 ha åkermark att tas ur produktion
eller omställas till andra grödor. Den åker som inte kommer
att användas för produktion kommer med tiden att växa
igen. Vissa arealer kan komma att planteras in med
granskog och stora delar kommer sannolikt att tas i anspråk
för någon form av biobränsleproduktion, t ex energiskog.
Vissa delar kommer i bästa fall att användas för
framställning av råvara för drivmedelsetanol.
Med omställningen kommer många jordbruk att slås ut
eller slås samman till allt större enheter. Det fåtal som
fortfarande brukar jorden kommer troligtvis endast i
begränsad omfattning att bo kvar på landsbygden utan
kommer istället att bosätta sig i tätorter på pendelavstånd
från brukningsenheten. Till följd av detta kommer på sikt
allt fler bostadshus på landsbygden att försvinna eller
omvandlas till fritidsbostäder. Den service som fortfarande
finns kvar kommer att uttunnas ytterligare och i många fall
helt försvinna.
För svensken i gemen kommer landsbygden att bli något
helt annat än det man hittills förknippat den med. En
levande landsbygd i dess rätta bemärkelse kommer inte
längre att vara verklighet. Speciellt påtagligt blir detta i
skogs- och mellanbygderna där de lågproducerande
jordbruken är de som först kommer att slås ut i
konkurrensen med de högproducerande slättjordbruken.
Det är också dessa bygder som oftast förknippas med
begreppet svensk landsbygd.
En levande landsbygd
Det är inte troligt att svenska folket vill se sin landsbygd
utarmas och förfalla. En levande landsbygd är inte bara ett
intresse för den mindre del av befolkningen som nu bor och
verkar på landsbygden. Det är i högsta grad en fråga för oss
alla -- för vårt behov av livsmedel, för vårt behov av energi
och av förbättrad miljö och för vårt behov av rekreation.
Forskning för omställning av jordbruket
Även om det mesta av en omställning till energigrödor
bygger på redan känd teknik och kända grödor kräver en så
omfattande förändring som det nu är fråga om, både
forskning och utveckling.
Det gäller inte bara produkter och produktionsmetoder
utan kanske i ännu högre grad miljöaspekterna. Vi syftar då
i första hand på konsekvenserna för odlingslandskapet.
Detta utgör ett omistligt natur- och kulturvärde som med
stor varsamhet måste förvaltas för kommande generationer.
Beskogning av stora sammanhängande åkerarealer är ett
exempel på en olycklig förändring som bör förhindras. Dels
pga miljökonsekvenserna, dels därför att det för framtiden
omöjliggör en återgång till livsmedelsproduktion när det
kommer att behövas.
Nya, för energiändamål passande grödor, kan komma
att utvecklas och bli aktuella i större skala. Det är då
angeläget att det redan från början kan ske med metoder
som minimerar behovet av kemikalier.
På de stora slätterna där storskaligt spannmålsjordbruk
bedrivits sedan länge är den biologiska miljön ofta mycket
enahanda. Omställningen ger möjlighet att samtidigt
åstadkomma en större biologisk variation.
Även detta kräver forskning om samtidigt nya grödor
och odlingsmetoder skall introduceras.
Med den radikala förändring som en ny jordbrukspolitik
och en omställning av vårt energisystem kan komma att
innebära för svensk landsbygd såväl ekonomiskt,
miljömässigt som socialt, är det lämpligt att
landsbygdsutvecklingen utifrån alla aspekter blir föremål
för ett grundläggande forskningsprojekt. Ett sådant kan
med fördel knytas till institutionen för temaforskning vid
Linköpings universitet i samverkan med den forskning som
bedrivs vid Lantbruksuniversitetet. Därigenom skulle hela
bredden på landsbygdsutvecklingen kunna fångas upp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om landsbygdsutveckling och
jordbrukets omställning som forskningsprojekt.
Stockholm den 24 januari 1991
Roland Larsson (c)
Hugo Andersson (c)