Utvecklingen inom genteknikens område har gått
mycket snabbt och nya användningsområden har successivt
tillkommit. Betydande framsteg har gjorts. Nya mediciner
har kunnat utvecklas. Även industrin och de areella
näringarna har dragit nytta av olika biotekniska
tillämpningar. Bioteknikens genombrott har gett
forskningen en ny dimension. Det har blivit möjligt att
studera celler och livsprocesser med en precision som
tidigare inte varit möjlig. Gentekniken har utomordentligt
stor betydelse för grundforskningen.
Den snabba utvecklingen har även skapat oro.
Diskussionen har i stor utsträckning kretsat kring den nya
teknikens eventuella risker. Även etiska invändningar har
rests. De etiska frågeställningarna har koncentrerats kring
människans förhållande till tekniken. Hur stora ingrepp får
människan göra utan att komma i konflikt med andra
värderingar?
Forskningen är mycket värdefull och måste därför ges
möjlighet att vidareutvecklas. Ökade kunskaper är en
betydelsefull komponent i samhällsutvecklingen. Det gäller
även på bioteknikområdet. Ökade kunskaper är till nytta
för mänskligheten. Utvecklingen måste dock genomsyras av
principen om människovärdets okränkbarhet och rätten till
personlig integritet.
I dag är gentekniken i vissa delar rättsligt oreglerad. Det
finns behov av viss lagstiftning; olika myndigheters ansvar
och åligganden måste preciseras. Det krävs även en
samordning av resurser.
Det pågår omfattande genteknisk forskning både inom
och utom Europa. Det är viktigt att vi deltar i denna. Det
finns anledning att eftersträva en internationell samsyn vad
gäller synen på och tillämpningen av denna forskning.
Etik en nödvändig utgångspunkt
I den allmänna debatten sker ofta en sammanblandning
av etiska aspekter och de säkerhetsaspekter som kan läggas
på användningen av gentekniskt framställda produkter.
Etik handlar, enkelt uttryckt, om rätt och orätt och om
vad som är gott och ont. Man kan säga att etik är moralens
teori. Med moral avses då de principer som finns i ett
samhälle. Etiskt acceptabelt är det som både kan motiveras
med goda skäl och argument och som respekterar rådande
fakta och värderingar. Handlandet styrs av normer och
riktlinjer som bygger på erfarenheter som under
århundranden gått i arv från generation till generation.
Normer och värderingar kan förändras över tiden beroende
på vilken tidsanda som råder och vilka förändringar som
samhället genomgår.
Ställningstaganden till nya rön blir svårare i en tid med
snabb utveckling. Det är därför viktigt med ett genomtänkt
etiskt ställningstagande inför stora omvälvande
förändringar som åstadkoms genom den framåtskridande
forskningen inom genteknikens område. Det skapar
trygghet inför framtiden.
Människors skepsis och oro bottnar ofta i brist på
kunskaper. Det främmande ter sig skrämmande särskilt om
det upplevs stå i strid med grundläggande etiska värden. Av
den anledningen är det av stort värde både för forskningen
och samhället i övrigt att en bred upplysningsverksamhet
bedrivs både av forskare och ansvariga myndigheter. En
samhällsdebatt om genteknikens möjligheter och en
lagreglering som fastställer gränser är nödvändig. En sådan
debatt bör behandla både etik och rättssäkerhet och föras
ut till allmänheten så långt som möjligt.
Den diskussion som hittills förts i media har inte varit till
gagn för de människor som har sökt kunskap -- ej heller för
den pågående forskningen -- eftersom den alltför ofta styrts
av tro och känslor och inte grundats på kunskap och förnuft.
Etiska problem uppstår när skilda etiska principer
kommer i konflikt med varandra. De etiska
konfliktmomenten måste klarläggas och de motstridiga
intressena måste definieras. En avvägning måste ofta göras
mellan å ena sidan den skyldighet människan har mot djur
och miljö, samt å andra sidan värdet av det som
användningen av gentekniken kan tillföra samhället.
Politisk detaljreglering får enligt vår mening inte i onödan
hindra viktig forskning inom området. Konflikter uppstår
oftare när det gäller tillämpningen av forskningsresultaten,
än när det gäller själva kunskapsinhämtandet.
Att utsätta djur för onödigt lidande är inte etiskt
acceptabelt. Vid bedömning av den etiska frågeställningen
kommer syftet med forskningen att få en avgörande
betydelse.
Det finns skäl för att forskning med genteknik på växter
och djur bedrivs under kontrollerade former, men det är
särskilt viktigt att tillämpningen noga kontrolleras. Detta
kan ske genom tillståndsprövning eller anmälan. Ett sådant
förfarande bör omfatta såväl etiska som säkerhetsmässiga
aspekter.
Risker vid användning av genteknik
Både i Sverige och utomlands bedrivs forskning om de
risker som är förknippade med utsläpp av genetiskt
förändrade växter, djur och mikroorganismer. Sverige bör
inom ramen för det internationella samarbetet ta aktiv del i
detta arbete. Frågeställningarna kring genetiskt förändrade
växter och mikroorganismer är komplexa. Det är i åtskilliga
fall inte klarlagt när eller framför allt hur en oönskad
spridning kan ske.
Ökade kunskaper måste utgöra grunden för
konsekvensanalyser och riskbedömningar som kan
användas när användning av tekniken bedöms. Det är
viktigt att sådana analysmetoder finns som har en god
säkerhet och som kan bedöma konsekvenserna för
människor och miljö.
Även om riskbedömningen vid gentekniskt förändrade
djur blir en annan än när det gäller växter måste säkra
bedömningar kunna göras. Här väger de etiska aspekterna
tungt.
Prövning av forskning och tillämpning
Det vore oklokt och orealistiskt att införa ett generellt
förbud eller moratorium för forskning på djur, växter och
mikroorganismer. Det skulle drabba svensk forskning och
kunskapsuppbyggnad ensidigt och negativt. Däremot är det
viktigt att myndigheterna i ett tidigt skede får ta del av de
enskilda forskningsprojekten och bedöma tillämpningen.
Detta fordrar att forskning med genteknik på växter, djur
och mikrorganismer antingen blir anmälningspliktig eller
tillståndspliktig.
Regeringen bör återkomma med ett samlat förslag om
hur forskning och tillämpning på detta område skall prövas.
Utgångspunkt bör vara att forskningen inte skall hämmas,
samtidigt som vederbörlig hänsyn skall tas till miljö,
säkerhet och etik.
Myndighet
Det skulle vara av stort värde att all information om
forskning och användandet av genteknik samlas hos ett
nationellt organ. Även kontrollfunktionen bör i huvudsak
vara där den samlade kunskapen finns. Den nuvarande
Hybrid-DNA-delegationen är det organ som har störst
förutsättningar att bli ansvarig för dessa funktioner. För att
fullgöra dessa uppgifter kan det krävas vissa förstärkningar
och förändringar. Delegationen i nuvarande skick är inte
lämplig att pröva enskilda fall rörande användning av
genteknik på djur, växter och mikroorganismer. Även i
denna fråga bör regeringen snarast återkomma till
riksdagen med förslag.
Patent på nya rön som uppkommit genom genteknik
Det pågår ett omfattande arbete i övriga Europa inom
patentområdet. Eftersom vi i Sverige är anslutna till EPO
(europeiska patentverket) innebär det att vi måste komma
fram till med övriga medlemmar gemensamma
ståndpunkter för att kunna kvarstanna som medlem i EPO.
Även med tanke på ett framtida svenskt EG-medlemskap
är en samstämmighet önskvärd. Mycket talar för att patent
skall kunna erhållas på upptäckter som skett med hjälp av
genteknik. Uppfinnarens ensamrätt till dessa upptäckter är
av stor betydelse för utvecklingen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning inom genteknikens
område,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kontroll av genteknikens
tillämpningar,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat förslag
om hur forskning och tillämpning inom genteknikområdet
skall prövas,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om patent på genteknikområdet.1]
Stockholm den 21 januari 1991
Sven Eric Lorentzon (m)
Jens Eriksson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Ivar Virgin (m)
Mona Saint Cyr (m)
Birgit Henriksson (m)
Hans Dau (m)
Ingrid Hemmingsson (m)
Anders G Högmark (m)
Karl-Gösta Svenson (m)