Det importerade lingarnets allt mer försämrade kvalitet,
småodlarnas problem med linodling och de tunga
momenten beredning och spinning var tillsammans med
farhågorna om att linkunskapen var på väg att försvinna i
Sverige samt det ökade intresset för linodling som en
alternativ gröda inom jordbruksnäringen bakgrunden till att
nämnden för hemslöjdsfrågor år 1984 tillsatte en särskild
arbetsgrupp för att bearbeta de olika frågorna inom
linområdet.
Riksgruppen för linets utveckling består av:
Glesbygdsdelegationen, Nämnden för Hemslöjdsfrågor,
ALA-gruppen inom Sveriges Lantbruksuniversitet,
Högskolan i Karlstad, Jordbrukstekniska institutet,
Örebro-Lin, Svalöf AB, Hallands läns
hushållningssällskap, Linlandet Hälsingland, Växbo
Spinneri AB, Stiftelsen för Svensk Industridesign och
landets linföreningar.
Behovet av inhemskt odlad linfiber gjorde att nämnden
för hemslöjdsfrågor på arbetsgruppens inrådan vände sig till
regeringen med begäran om en förutsättningslös utredning
om möjligheterna att återuppta en inhemsk linhantering i
lämplig storskalig omfattning. Då den statliga
linutredningen senare tillsattes bistod arbetsgruppen med
sin samlade sakkunskap utredaren i dennes arbete.
Utredningen avlämnade sitt betänkande i februari 1987 ---
Inhemsk odling och beredning av lin, DsI 1987:1.
Utredningen föreslog att ett femårsprogram bör inrättas,
som bl.a. bör innehålla följande stimulans- och
stödåtgärder (här medtas endast de punkter som berör den
textila sidan):
1. Stöd i olika former till den hantverksmässiga
hanteringen av spånadslin primärt syftande till ett
vidmakthållande av den svenska linkulturen och till
utveckling av bl.a. teknik i småskalig hantering. Ett stöd
härför bör kunna ges via nämnden för hemslöjdsfrågor
avseende konsulentverksamhet på fält och i beredning samt
också avseende maskinutveckling och maskinanskaffning.
2. Uppdrag att bedöma utvecklingssituationen
beträffande ny teknik för beredning från halm till fiber och
vidare till spunnen tråd för textila ändamål samt behov av
FOU-insatser för att återuppta industriell produktion av
lingarn ges till Textilforskningsinstitutet eller annan
institution inom branschen. STU bör kunna medverka i
lämpliga projekt.
3. Stöd för FOU kring tekniken för kedjan från mogen
linplanta på fältet till en produkt anpassad efter industrins
varierande krav. Utvecklingen bör ta hänsyn till behov för
såväl textilråvara som annan användning av fibern/halmen.
STU bör kunna medverka i projektet, som lämpligen kan
genomföras vid jordbrukstekniska institutet.
4. Ett begränsat växtförädlingsprogram avseende
spånadsoch oljelin bör tas upp för att en eventuell framtida
odling skall kunna baseras på sorter, bättre anpassade till
svenskt klimat än det för närvarande tillgängliga
materialet.
För närvarande pågår projekt i Hälsingland och
Västernorrland för att undersöka möjligheten att utveckla
linet och linnäringen. Förra året startade Växbo linspinneri
utanför Bollnäs sin verksamhet. Spinningen sker med
importerad linfiber, något som i fortsättningen bör ersättas
med inhemsk odlad och beredd högklassig linfiber.
Linet är en mångsidigt användbar växt. De långa
fibrerna kan användas till vävning, kortare fibrer till olika
typer av industriell produktion, linhalmen till t.ex.
spånskivetillverkning och eldning i värmeverk och fröna till
bakning eller tillverkning av linolja och foderkakor till djur.
Linolja används bl.a. för träskydd, rostskydd och i färg.
Linet har rika traditioner i Sverige och kan bli även
framtidens gröda. I jämförelse med andra länder har vi
många fördelar bl.a.Sverige har en oavbruten
hantverkstradition på den textila sidan som innebär att stor
kunskap om linfibern och linneprodukter finns tillgänglig
vid uppbyggnaden av en svensk linindustri.Sverige har
inte de låsningar och blockeringar i linhanteringen som
utvecklats i de etablerade linfiberproducerande länderna.
Möjligheterna till ett systemtänkande i linhanteringen är
därför betydligt bättre. Sverige har ett unikt samarbete
mellan olika aktörer representerande alla delar av
linhanteringen, från växtförädling till marknad, från
forskning till produktion. Sverige har en hög och bred
kompetens både industriellt, textilt och odlingsmässigt
vilket skapar goda förutsättningar för en lyckosam satsning
på linets traditionella och nya tillämpningar.Sverige har
goda klimatiska förutsättningar för produktion av linfrö.
Linfrökvaliteten är högre ju längre norrut linet odlas, och
ingen annanstans går odlingsgränsen för oljelin så högt som
i Norden.Sveriges nordliga läge innebär också
möjligheter att producera fibrer och frö med unika
egenskaper.
För att få fart på den svenska linodlingen krävs
ytterligare medel till forskning och utveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad satsning på forskning och
utveckling av linodling.
Stockholm den 15 januari 1991
Sigrid Bolkéus (s)
Britta Sundin (s)
Iris Mårtensson (s)