Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat att
användningen av djurförsök i forskningen bör minska.
Antalet förbrukade djur har också gått ned som ett resultat
av förbättrade metoder. Detta är positivt. Däremot tycks
djurförsök som testmetod vara lika utbredd som tidigare.
Alternativa metoder används visserligen i ökad grad, men
mer som ett komplement än som en ersättning för
djurförsök. Risk finns samtidigt att den ökade
användningen av kemikalier i samhället och de miljö- och
hälsorisker som detta medför leder till en ökande
användning av djurförsök. Det krävs därför ytterligare
insatser för att säkerställa att det av riksdagen uttalade
målet verkligen tillgodoses.
Det är nödvändigt att skärpa kraven på när djurförsök
får användas och tillförsäkra att djuren utsätts för minsta
möjliga lidande. Det är också viktigt att påskynda
utvecklingen av metoder som är alternativ till djurförsök.
Alltför ofta synes djurförsök användas för att uppfylla
formella testkrav utan att resultatet egentligen ger några
säkra belägg för hur kemikalier påverkar exempelvis
människor. Det är naturligtvis angeläget att djurförsök som
inte fyller något meningsfullt syfte upphör så fort som
möjligt. Den prövning som varje djurförsök skall
underkastas i de etiska nämnderna syftar bl.a. till detta.
Någon mer djupgående vetenskaplig utvärdering finns det
dock ingen möjlighet att genomföra i nämndbehandlingen.
Det finns därför anledning att, som under många år
krävts i riksdagsmotioner, genomföra en omfattande
utvärdering av de djurförsök som för närvarande
förekommer i Sverige. Utvärderingen bör gälla dels
metodernas relevans, dels betydelsen av de syften
djurförsöken har. Även om antalet djurförsök är stort är
antalet försöksändamål och metoder mer begränsat varför
det bör vara möjligt att ändå få en rimlig överblick över
verksamheten. Det är viktigt att såväl vetenskapsmän med
erfarenhet av djurförsök som vetenskapsmän med
erfarenhet av alternativa metoder deltar i denna
utvärdering.
Ett viktigt arbete läggs, trots knappa ekonomiska
resurser, ner på att utveckla metoder som kan vara
alternativ till djurförsök. Också här är det viktigt med
insatser för att utvärdera de alternativa metodernas
relevans t.ex. när det gäller att mäta akut toxicitet. Ett
sådant arbete genomförs för närvarande av Skandinaviska
Celltoxikologiska sällskapet, en frivillig sammanslutning av
forskare som arbetar med alternativa metoder till
djurförsök inom toxikologin. De ekonomiska resurserna är
dock mycket knappa. Det finns därför anledning för staten
att stödja denna utvärderingsverksamhet.
Ett av de viktigaste användningsområdena för
djurförsök är testning av kemiska produkter av olika slag
som skall introduceras på marknaden. Många av dessa
produkter fyller inga nya behov utan är bara duplikat av
produkter som redan finns. Att djur skall behöva utsättas
för lidanden bara för att marknaden skall kunna berikas
med sådana produkter är naturligtvis orimligt. Det finns
därför anledning att införa någon form av behovsprövning
innan tillstånd ges att använda djurförsök för att därigenom
kunna införa nya kemiska produkter på den svenska
marknaden.
För att djurförsök skall kunna avvecklas utan att skapa
onödiga risker för människans hälsa är det viktigt att
alternativa metoder utvecklas. De statliga satsningarna på
att utveckla sådana metoder är dock hittills mycket
blygsamma, knappt 2 milj. kr. Den låga anslagsuppräkning
som regeringen nu föreslår till CFN torde innebära att
resurserna för dessa ändamål realt kommer att minska
ytterligare. Till detta kommer vissa anslag från ideellt
hopsamlade medel, bl.a. genom Nordiska Samfundets
stiftelse för Vetenskaplig forskning utan djurförsök. Om ett
verkligt genombrott när det gäller alternativa metoder skall
kunna åstadkommas krävs dock forskningsinsatser av en
helt annan storleksordning. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med ett samlat forskningsprogram
för utveckling av alternativ till djurförsök. Detta program
kan lämpligen finansieras genom en särskild avgift på
djurförsök. I avvaktan härpå bör anslaget för forskning med
alternativa metoder räknas upp med 1 milj. kr. som ställs till
centrala försöksdjursnämndens förfogande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av
den djurförsöksverksamhet som förekommer i Sverige, dels
med hänsyn till metodernas relevans, dels med hänsyn till
försökens syfte,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för
utvärdering av för närvarande tillgängliga alternativ till
djurförsök,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
behovsprövning av nya kemiska preparat i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt
program för forskning kring alternativa metoder,
5. att riksdagen till anslaget F 7 Centrala
försöksdjursnämnden anslår ett med 1
000
000 kr. förhöjt belopp om 6
112
000 kr., för att möjliggöra motsvarande ökade anslag till
forskning om alternativ till djurförsök.
Stockholm den 25 januari 1991
Pär Granstedt (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Elving Andersson (s)
Ingbritt Irhammar (c)