med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
Bevara fiskerilånen
Fisket har stor regional betydelse för Bohusläns
kustbygd. En stark fiskerinäring med
utvecklingsmöjligheter är även ett nationellt
näringsintresse, bl.a. livsmedelspolitiskt och för att stärka
handelsbalansen.
Fisket har alltid varit en bransch utsatt för stora
svängningar. Antalet sysselsatta i det direkta fisket har gått
ned starkt under de sista decennierna, och antalet
yrkesfiskare har minskat med 16 % sedan 1985. Fortfarande
spelar dock fisket en betydande roll direkt och indirekt för
sysselsättningen på många orter i Bohusläns
kustkommuner, t.ex. i Öckerö, Tjörn/Orust och Sotenäs
kommuner. Om fisket och fiskberedningsindustrin
reduceras ytterligare så hotar det möjligheten i många
kustsamhällen att trygga försörjning, arbete och en
acceptabel samhällservice.
Mot denna bakgrund är det allvarligt att regeringen i sin
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt föreslår
att fiskerilånen slopas.
Möjligheterna att finansiera investeringar på ett rimligt
sätt är extra viktiga nu, då det gäller att rusta sig för det än
mer konkurrensutsatta läge, som kommer att råda efter
1993. Det är bara en rationell och effektiv fiskeflotta som
kan hävda sig i den internationella konkurrensen.
Regeringen motiverar sitt förslag med statsfinansiella
skäl och behovet av att begränsa de offentliga utgifterna.
Dessa motiv är ej bärande när det gäller fiskerilånen. I
proposition 1990/91:100 (bil. 11) föreslog regeringen att ett
belopp beräknas för lån till fiskerinäringen om 40 miljoner
kronor. Då det är fråga om lån är dock detta ej den verkliga
kostnaden. Subventionen för fiskerilånen uppgår enligt
regeringens egna uppgifter inte till mer än 3 miljoner
kronor, och torde därför inte ens ha marginell betydelse för
statsbudgetens saldo.
Erfarenheterna från systemet med fiskerilån visar att
lånen haft stor betydelse för möjligheterna att bevara och
utveckla den svenska fiskeflottan. Fiskarna har även skött
sina låneantaganden och staten har således inte gjort några
reella kreditförluster.
Regeringens förslag att slopa lånen för fiskets
rationalisering bör därför avvisas. Ramen bör tvärtom
utökas med 20 000 000 kronor och det högsta tillåtna
lånebeloppet höjas till 2,5 miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att lån för fiskets rationalisering skall finnas kvar,
2. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret
1991/92 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 60 000 000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högsta tillåtna lånebelopp för
fiskerilån.