Motion till riksdagen
1990/91:Jo48
av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)

med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt


Östersjöfisket
Regeringen föreslår i tillväxtpropositionen att
fiskerilånen skall avskaffas. Förslaget bör avvisas av
rikadagen. Ett anslag på 40 milj. kr. bör tas upp i budgeten
för 1991/92 till fiskerilån.
En avveckling av fiskerilånen skulle innebära ett
allvarligt bakslag för fisket generellt men framför allt på för
ostkustfiskarena eftersom fiskerilånen i första hand är ett
effektivt stöd för de mindre och medelstora fiskeföretagen,
vilka utgör den helt dominerande delen av fiskenäringen på
ostkusten.
Fiskets betydelse för Kalmar län
Fiskerinäringen har stor betydelse för Kalmar län. Fisket
utmed Kalmar läns kust och på Öland är på många orter den
näring som tillsammans med binäringar håller landsbygden
levande. En livskraftig fiskerinäring är också en
förutsättning för strävandena att behålla en levande
skärgård.
Kalmar län är det tredje största fiskelänet i landet. Inom
Kalmar län finns ca 500 verksamma fiskare. Deras samlade
fångst uppgår till ungefär 10 000 ton fisk med ett värde av
40 milj. kr. Fiskarena i Kalmar län svarar för över 20 % av
det samlade fångstvärdet i landet. Det är mer än dubbelt så
mycket som något annat län redovisar.
Fiskerinäringen i Kalmar län är en typisk
småföretagarnäring och en effektiv sådan. Med hänsyn till
länets regionala näringslivs- och sysselsättningssituation är
det avgörande för länets framtida utveckling att
fiskerinäringen kan bestå och behålla denna sin effektivitet
och omfattning. En förutsättning härför är att näringen har
statsmakternas vilja och stöd i botten. En avveckling av
fiskerilånen som regeringen nu föreslår skulle medföra en
allvarlig störning i förutsättningarna för fortsatt utveckling
av fiskerinäringen i Kalmar län.
Fiskerilånen kvar
Motiven för ett fortsatt ökat stöd för fiskerinäringen i
länet är många. Kan länet få en effektiv och
framtidsinriktad fiskerinäring också i fortsättningen är det
bra för näringen, bra för länet och bra för landet. Som ovan
nämnts skulle sysselsättningen bättre kunna klaras i en svår
region. Landet skulle få mat som vi inte behövde importera
utan kunde exportera och vi skulle därmed kunna förbättra
vår bytesbalans.
Det finns även mer närliggande motiv. Marknaden för
fisket hårdnar. En avveckling av fiskerilånen nu skulle
innebära att vi går före våra konkurrentländer med
avvecklingen av subventioner för en anpassning till en
framtida EG-marknad. Våra ambitioner får inte vara att
avveckla snabbare än EFTA-länderna. Regeringens förslag
om en avveckling av fiskerilånen skulle få den följden att
det svenska fiskets konkurrentländer som t. ex. Island och
Norge kommer att ta marknadsandelar från Sverige, vilket
skulle kunna slå ut en stor del av den framtida fiskenäringen
vid en integrering i ett närmare Europasamarbete.
För att klara en hårdnande konkurrens inför ett vidgat
Europasamarbete finns det behov av utveckling inom
fiskenäringen. Nya produkter behöver tas fram och
utvecklas. Fiskeflottan behöver förnyas. Till allt detta krävs
nya resurser. Utrymme för kapacitetsökningar finns.
Biologer har på grund av brist på tillgång rekommenderat
minskat fiske i Nordsjön. Därmed borde efterfrågan öka
och marknaden kunna vidgas för östkustfiskets del.
Utvecklingen har också lett till att överlevnaden på
utsättning av fisk har ökat. Därmed förväntas, om
miljöproblemen i Östersjön snabbt kan bemästras,
tillgången på fisk kunna öka i framtiden.
Fiskerilånen spelar en mycket stor roll när det gäller att
ge yrkesfiskarena konkurrensneutralitet i förhållande till
EG. Det gäller framför allt de små och medelstora
fiskeföretagen. De största företagen har på annat sätt haft
möjlighet att förstärka sin konkurrenskraft genom bl. a.
varvsstöd och subventioner från angränsande länder. Den
möjligheten har inte de små familjeföretagen bland
yrkesverksamma fiskare på ostkusten och Kalmar län.
Effektivt stöd
Systemet med fiskerilån är en för staten billig men
oerhört effektiv form av stöd. Staten får igen mycket på
varje satsad krona. Anslaget som uppgår till 40 milj. kr. är
till sin konstruktion lån som skall betalas tillbaka av den
som får lånet. Stödet består av en förmånlig ränta.
På en anslagspost på 40 milj. kr. utgör således den
verkliga kostnaden för staten endast 3 milj. kr., resten
kommer senare att återbetalas till statskassan. Det vore
oklokt att avveckla en stödform som i förhållande till sin
kostnad har en så avgörande betydelse för att behålla och
utveckla en näring som har så avgörande betydelse för ett
läns utveckling som en fortsatt framgångsrik fiskenäring har
för t. ex. Kalmar län.
Rekrytering
Risken är uppenbar att en avveckling av fiskelånen,
förutom vad som nu anförts, kommer att slå dubbelt
negativt för många yrkesfiskare som behöver investera för
att leva vidare. I ett läge där möjligheterna till krediter
begränsas har det visat sig att bankerna ofta ser stödet från
staten i form av fiskerilån som förutsättning för att bevilja
ytterligare krediter. Om fiskelånen stoppas kommer många
yrkesfiskare således inte att få möjlighet att överhuvudtaget
kunna ta upp lån för nödvändiga investeringar.
Detta kommer att slå särskilt hårt mot Kalmar län. I
Kalmar län finns det nu många yngre familjer i framför allt
mindre orter som är beredda att först i mindre skala starta
yrkesfiske. Det gäller också en del som söker
kombinationssysselsättning med fiske i samband med
omställningen av jordbruksnäringen som följd av tidigare
fattade beslut i riksdagen. Möjligheterna för dessa skulle
helt stoppas om inte fiskerilånen får vara kvar. Därmed
försvåras rekryteringen till fiskerinäringen eller kanske helt
avstannar. Det vore djupt olyckligt, sett i ett
framtidsperspektiv, för länets fiskerinäring.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i
motsvarande del beslutar att anvisa 40 milj. kr. till fiskerilån
för budgetåret 1991/92.

Stockholm den 6 mars 1991

Agne Hansson (c)

Marianne Jönsson (c)