I motioner under de senaste åren har vi framhållit det
paradoxala i att trålfiske får bedrivas i Vänern samtidigt
som staten, landsting och kommuner runt Vänern satsar
betydande belopp i det stora projektet Laxfond Vänern.
För att laxstammarna ska öka i Vänern krävs att det
finns foderfisk i samma sjö. När trålfiske bedrivs försvinner
stora mängder foderfisk.
Det kan förefalla som om den ena myndigheten inte vet
vad den andra gör. Nu visar det sig vara värre än så.
Fiskeristyrelsen är i högsta grad medveten om paradoxen.
Varför man inte upphör med licensgivningen till trålfiske,
återstår att ge svar på.
Möjligen vet tjänstemän i fiskeristyrelsen.
Stiftelsen Laxfond Vänern skriver i en PM att
jordbruksdepartementet hade väntat sig en mer restriktiv
hållning till trålningstillstånd än vad fiskeristyrelsen visat.
För Laxfonden är trålningsverksamheten psykologiskt
tungt belastande då finansiärer kan tveka inför
smoltutsättningar i vatten där trålning tillåts. Då trålning är
helt inriktad mot siklöja medför verksamheten även ökad
konkurrens om laxens näringsbas.
Avvecklingen kan göras successivt genom att
inskränkningar görs i tillstånden.
Eftersom vi motionärer i flera tidigare motioner utförligt
beskrivit agendan avstår vi i denna motion som vi hoppas
ska bli den sista där vi begär att trålfisket i Vänern avvecklas
på några års sikt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de negativa följderna av trålfiske
i Vänern och angelägenheten av att verksamheten
avvecklas.
Stockholm den 25 januari 1991
Göthe Knutson (m)
Gullan Lindblad (m)