1973 års fiskevattenutredning föreslog ett antal insatser
från samhällets sida för att främja sportfiskets utveckling.
Utredningens förslag resulterade inte i några konkreta
åtgärder. Undantaget blev att Fiskeristyrelsen fick ett
särskilt anslag på ca 5 miljoner kronor att disponera för
statligt stöd till fiskevård och bildandet av
fiskevårdsområden. Dessutom får Sveriges Sportfiske- och
Fiskevårdsförbund samt Sveriges Fiskevattenägareförbund
bidrag från anslaget till speciella projekt inom fiskevårdens
område.
Detta anslag har på intet sätt motsvarat behovet. Väl
motiverade ansökningar motsvarande ca 25 miljoner kronor
har förelegat. Anslaget har dessutom inte höjts sedan det
infördes i början av 1980-talet. Det uppgår under
nuvarande budgetår till 5,324 miljoner kronor.
Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen att
anslaget för fiskevård m.m. skall upphöra från och med
nästa budgetår. Detta förslag måste riksdagen tillbakavisa.
Skälen till detta är många men främst följande:
1. Riksdagen har så sent som under föregående riksmöte
utlovat statligt stöd till alla som före första september 1990
inkommer med ansökan om stöd för bildande av
fiskevårdsområde.
I Stockholms län föreligger ansökningar om statligt stöd
till 27 sådana fiskevårdsområden. Sammanlagt beräknas
kostnaderna för dessa områdens bildande uppgå till ca
närmare en miljon kronor. Enligt Fiskenämnden är den
beräknade statsbidragsdelen ca 450 000
kronor.
2. Det finns fortfarande stora behov av aktiva
fiskevårdsinsatser i våra sjöar och åar, utmed vår långa
kuststräcka och andra vattendrag.
I Stockholms län finns väl motiverade ansökningar till
sådana projekt där det sökta statsbidraget uppgår till ca 170 000
kronor. Det sammanlagt disponibla beloppet för
Fiskenämnden är 15 000
kronor.
Under 1980-talet har sammanlagt ansökningar inkommit
till Fiskenämnden för projekt som totalt beräknats till drygt
3 miljoner kronor, varav sökt statsbidrag uppgått till
närmare 2 miljoner kronor. Totalt har under den tiden ca
700 000
kunnat beviljas.
3. Fiskevård bedrivs såväl i vatten där det råder fritt fiske
med handredskap som i vatten där fiskekort måste köpas
innan fiske påbörjas.
Några fiskekortsintäkter och/eller arrenden till
vattenägarna finns inte att tillgå som finansieringskälla för
fiskevården i vår skärgård där handredskapsfisket är fritt.
Staten har ett ansvar för att fiskevård också bedrivs där, inte
minst mot bakgrund av att det fria handredskapsfisket
tillkom just av ett riksdagsbeslut.
4. I Stockholms län finns många mindre bäckar där
havsöringen leker och ungarna växer upp. Det går inte att
finansiera fiskevård i dessa vatten då dels den vuxna
havsöringen befinner sig en kort tid i bäcken i samband med
leken och då är fredad, dels de aktuella vattendragen är för
små att fiska i. De har sin funktion som lekplats och
barnkammare och är därmed en mycket viktig plats i
havsöringens livscykel.
5. Det är viktigt att samhället (stat och kommuner)
utvecklar samverkan med det ideella föreningslivet på bl.a.
sportfiskets område. Genom att ta tillvara engagemang,
kunnande samt arbetskapacitet hos föreningslivet betyder
varje satsad krona mycket mer än vad som syns i
räkenskaperna.
Sportfiskarna och Fiskevattenägarna gör betydande
insatser för fiskevården med hänsyn tagen till erhållet
statligt bidrag (sammanlagt ca 1 miljon kronor). Rådgivning
och informationsverksamhet gentemot inte bara sina egna
medlemmar (föreningar, klubbar, m.fl.) utan också
gentemot allmänhet, andra fiskevårdsaktiva som t.ex.
kommuner m.fl. är viktiga delar i dessa organisationers
arbete.
Slopandet av statsanslaget till fiskevård m.m. får
förödande konsekvenser för dessa organisationer. I en tid
då den statliga administrationen på fiskets område
ordentligt skall bantas, måste vi i än högre grad låta fiskets
egna funktioner få ett fullgott stöd i sin verksamhet, inte
minst på fiskevårdens område.
Behovet av statligt stöd till fiskevård är väl motiverat, för
staten kan inte frånhända sig ansvaret för vården av miljön
under vattenytan.
Fiskeristyrelsen har i sitt budgetäskande begärt 8,324
miljoner kronor för budgetåret 1991/92. Detta är väl
motiverat och bör få riksdagens gehör.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar räkna upp anslaget för statligt
bidrag till fiskevård m.m. så att det under nästkommande
budgetår uppgår till 8,324 milj.kr.