Sportfisket, dvs. fiske med handredskap för nöje och
rekreation, har under de senaste decennierna utvecklats till
en av svenska folkets viktigaste friluftssysselsättningar.
En nyligen av Fiskeristyrelsen och SCB genomförd
omfattande undersökning (Fritidsfiske 90) visar således att
hela 2,8 miljoner personer i åldersgruppen 18--74 år är
intresserade av fiske och att 2,1 miljoner av dessa utövade
fiske de senaste 12 månaderna.
Trots sportfiskets omfattning och stora värde har
samhällets och inte minst statens insatser för att utveckla
verksamheten varit av ytterst liten omfattning. 1973 års
Fiskevattenutredning presenterade förslag till finansiering
av sportfiske och fiskevård genom en särskild allmän
fiskevårdsavgift. Sportfiskarna har ställt sig positiva till
införande av en allmän fiskevårdsavgift. Förslag till
principer för en sådan avgift har också formulerats.
Befrielse från avgiften ges i följande fall: Personer
som fiskar efter andra arter än lax och havsöring efter kust
och i hav. Barn och ungdom under 16 år.
Fiskerättsägare som fiskar i eget vatten. Licensierade
yrkesfiskare.
Medel som inflyter genom fiskevårdsavgiften bildar en
särskild fiskevårdsfond med kammarkollegiet som
förvaltningsmyndighet.
Var och en som upplåter fiskerätt till annan skall vara
skyldig att tillse att den, vilken fiskerätten upplåtits till, har
erlagt fiskevårdsavgift.
På enskilt fiskevatten och allmänt vatten får kontroll
utövas av den ordinarie statliga tillsynen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av allmän
fiskevårdsavgift.
Stockholm den 24 januari 1991
Torsten Karlsson (s)
Sture Thun (s)