I det avtal inom EFTA som Sverige undertecknade i Oslo ingår, utom fullständig liberalisering av handeln med fisk och marina produkter, även avreglering av generella stöd till fisket. Avtalet öppnar våra gränser för fri import och direktlandningar och avtalet skall med utgången av 1993 vara genomfört.
Det innebär stora fördelar för de stora fiskenationerna Island och Norge som utan att ge något i stället får tillgång till den svenska marknaden.
Sverige har vid Oslomötet liksom vid andra tillfällen bestämt hävdat att en förutsättning för frihandel med fisk är att det råder likartade konkurrensförhållanden inom fiskerinäringarna. Detta har uttalats av bl.a. statsminister Ingvar Carlsson.
Konkurrensneutraliteten har fått en dålig start för svenskt fiskes del. Regeringen tog redan första året bort rätten att förhandla om fiskpriserna (det s.k. normprisavtalet). I skatteuppgörelsen med Folkpartiet togs avdragen bort för fördyrade levnadskostnader för de fiskare som ej övernattar och kommer att sänkas för de fiskare som ligger ute till havs. Regeringen har aviserat att fiskerilånen skall tas bort. I andra EFTA-länder går man en annan väg. Där försöker man skydda sitt fiske genom att förändra stöden i stället för att ta bort dem. Det innebär konkurrensfördelar framför svenskt fiske.
Norge har t.ex. höjt sitt s.k. fiskaravdrag från 20 procent av bruttoinkomsten från fiske med ett tak på 16.000 nkr till 23 procent med taket 55.000 nkr. Även Island, den andra stora fiskenationen inom EFTA, ger sina fiskare stora skattelättnader.
Svenska fiskare har under många år krävt att liksom sina norska kolleger få infört ett särskilt fiskaravdrag. Anledningen därtill är i första hand att fiskaren, liksom sjömännen, tillbringar en stor del av sin verksamma tid till havs utan att kunna utnyttja de förmåner för vilka han erlägger skatt. När nu de stora nationerna förstärker fiskets ställning ekonomiskt vore det rimligt att också Sverige gjorde likadant. Från konkurrenssynpunkt, som skall vara likvärdig inom EFTA, måste förmånerna för fisket följas åt.
Därför bör Sverige införa ett fiskaravdrag av den modell som finns i Norge.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationer,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om fiskaravdrag i enlighet med vad i motionen anförts.1]
Stockholm den 22 januari 1991 Jens Eriksson (m) Ingvar Eriksson (m)
1 1990/91:Sk354