Bevara och utveckla det svenska fisket
Fiskenäringen är mitt uppe i en omfattande och svår förändringsprocess. Det påverkar givetvis också utformningen av fiskeripolitiken. I internationella förhandlingar har beslutats om avreglering av fisket. En stor del av den traditionella fiskeripolitiken kan därför inte längre tillämpas.
Fisket påverkas också av den negativa miljöpåverkan som haven utsätts för. Situationen i haven måste snabbt förbättras genom en beslutsam och konsekvent miljöpolitik nationellt och internationellt. Haven har allt för länge fått vara soptippar för det moderna samhällets avfall.
Fiskeripolitiken måste ha som mål att bevara och utveckla det svenska fisket. Vi ska inte i efterhand anpassa vår fiskeripolitik uteslutande till resultaten av internationella förhandlingar. Vi måste ha en självständig ambition för det svenska fisket. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att ett bevarat och utvecklat fiske är ett mål för fiskeripolitiken.
Näringen är liten i Sverige, men den har stor betydelse i vissa regioner. Sysselsättning skapas också i förädlingsledet. Även i en modern industrination har det dessutom ett värde att ursprungliga sysselsättningar kan leva vidare om förutsättningar finns.
Endast en tredjedel av landets fiskförsörjning baseras på det svenska fisket. En näringspolitik för fisket ska syfta till att, i internationellt acceptabla former, öka den svenska andelen i fiskförsörjningen.
Fiskeriverket
Vi välkomnar förslaget om att samla handläggningen av fiskefrågorna till en myndighet, fiskeriverket, men vi beklagar att regeringen inte i detta sammanhang också lämnade förslag till samlad handläggning av fiskefrågorna i de stora sjöarna. I stället för en samordnad hantering är nu risken uppenbar att fiskefrågorna för en sjö splittras upp på flera länsstyrelser. Detta kan få negativa konsekvenser för beståndsvård och näringsutövning. Vi föreslår att regeringen får i uppdrag att samordna fiskefrågorna i de stora sjöarna under fiskeristyrelsen.
Ja till fortsatta fiskerilån
Regeringen föreslår nu, som tidigare aviserats, att fiskerilånen slopas. Vi står fast vid vårt krav att fiskerilånen ska vara kvar. Möjligheterna att finansiera investeringar på ett rimligt sätt är extra viktiga nu, då det gäller att rusta sig för det än mer konkurrensutsatta läge, som kommer att råda efter 1993. Det är bara en rationell och effektiv fiskeflotta som kan hävda sig i den internationella konkurrensen. Vi avvisar därför regeringens förslag att slopa lånen för fiskets rationalisering. Vi föreslår dessutom att ramen höjs med 20 000 000 kronor och att det högsta tillåtna lånebeloppet höjs till 2,5 miljoner kronor.
Argos
För att övervaka vad som händer med den marina miljön och för att Sverige ska kunna uppfylla sina internationella åtaganden på detta område så måste undersökningsfartyget Argos nu, efter 16 år, rustas upp. Kostnaden som beräknas till 12 miljoner kronor kan fördelas på två år. För budgetåret 1991/92 föreslår vi därför att 6 miljoner kronor anslås för upprustning av Argos. Dessutom behövs ytterligare 2 miljoner kronor för driften. Sammanlagt föreslår vi 8 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår.
Laxfond Vänern
Projektet Laxfond Vänern syftar till att bevara de vilda lax- och öringstammarna och skapa utrymme för ökat fiske efter dessa arter i Vänern. Utsättningen av smolt måste därför ökas från dagens 350 000/år till cirka 500 000/år. Laxfondens utsättning uppgår nu till 160 000 men det behövs en fördubbling. För att möjliggöra den utökade satsningen behövs en statlig finansiering med 3,75 miljoner kronor för budgetåret 1991/92. Därutöver bör ett förslag till mer långsiktig finansiering arbetas fram.
Sverige kan inte vare sig det gäller fisket eller någon annan näring isolera sig från övriga världen, men vi kan inte heller göra avkall på vår rätt att bedriva en självständig politik för att utveckla vårt land i enlighet med vad människor vill. Den uppgivna underordning i förhållande till omvärlden, särskilt EG, som nu präglar svensk politik är förödande. Vi behöver mångfalden i vårt land. Många olika näringar måste ges goda livsvillkor. Den biologiska produktionen är till sist ändå grunden för människans existens. Vi behöver ett svenskt fiske för framtiden. Den internationella anpassningen måste vara ömsesidig och ske i samma takt i olika länder. Sverige ska inte gå före och därmed utlämna det svenska fisket. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet för fiskeripolitiken skall vara ett bevarat och utvecklat svenskt fiske,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av fiskefrågorna för de stora sjöarna under fiskeristyrelsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lån för fiskets rationalisering skall finnas kvar,
4. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 anvisar 20
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 60 000 000 kr.,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högsta tillåtna lånebelopp för fiskerilån,
6. att riksdagen till upprustning och drift av undersökningsfartyget Argos för budgetåret 1991/92 anvisar 8
000
000 kr.,
7. att riksdagen till Laxfond Vänern för budgetåret 1991/92 anslår 3 750 000 kr. på nytt anslag,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till framtida finansiering av Laxfond Vänerns verksamhet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om takten i den internationella anpassningen.
Stockholm den 5 mars 1991 Annika Åhnberg (v) Jan Strömdahl (v) Bengt Hurtig (v) Alexander Chrisopoulos (v) Jan-Olof Ragnarsson (v) Rolf L Nilson (v) Viola Claesson (v)