Bakgrund
Under 80-talet har fiske med drivnät blivit allt vanligare. Drivnät är löst drivande nät som markeras med radiosändare och ljussignaler. Denna form av fiske bedrivs långt ute till havs utan någon internationell kontroll. Denna fiskemetod är ett resultat av havens utfiskning. Drivnäten har förmåga att fånga in utspridda stim av fisk som tidigare inte varit ekonomiskt intressanta att fiska. Det är framförallt tonfisk och lax som fiskas med denna metod. Varje dygn ligger enligt preliminära uppgifter minst 1 000 nät à 4 mil ute -- det är lika med jordens omkrets...
Problem
I dessa nät fastnar och dör en mängd andra djurarter än de fiskarter man är ute efter. Havssköldpaddor, hajar, sjöfågel, sjölejon, delfiner och andra mindre valarter dör en kvalfylld död i dessa nät. Mycket av det som fångas i näten kasseras. Det beräknas att ca 800 000 sjöfåglar dör enbart i Norra Stilla havet i drivnät. Ca 100 000 delfiner dör årligen i näten.
Trasiga nät driver fritt omkring i okänd omfattning och förorsakar skador. Många av de arter som fastnar i näten är redan innan detta hot fanns akut hotade. Årligen uppskattas det att minst 1 000 km nät kommer på drift och blir ''spöknät''.
Det oreglerade och helt marknadsstyrda drivnätsfisket påskyndar utfiskningen och den genetiska utarmningen av de fiskarter näten är avsedda för.
Det är stora flottor från i huvudsak Taiwan, Japan och Syd-Korea som ägnar sig åt drivnätsfiske. Det undergräver bl.a. det mer lokala fisket för ö-nationer som tex Kiribati. Japan självt har förbjudit drivnätsfiske 1 600 km ut från sina kuster...
Som fiskemetod är drivnätsfisket mycket effektiv med avseende på att det mesta fångas med en låg insats av arbetskraft och andra resurser. Dock har det låg effekt eftersom bl.a. en stor del av fångsten förloras när näten vittjas. Denna fiskemetod skulle med andra ord kunna kallas för kvalificerat rovfiske utan någon som helst tanke på de långsiktiga ekonomiska och ekologiska följderna.
Uppgifter finns också som tyder på att fler länder tänker ägna sig åt eller öka sitt drivnätsfiske vilket är mycket oroande.
Åtgärder
Konsumentorganisationer m.fl. har bl.a. i USA tvingat tonfiskleverantörer att märka sina produkter så det framgår att produkten inte kommer från drivnätsfiske. Man har märkt dem ''Delfinsäker tonfisk'' eftersom den amerikanska allmänheten är mest upprörd över de tusentals delfiner som mister livet i drivnäten.
Vänsterpartiet anser att import till Sverige av drivnätsfiskade produkter bör förbjudas. Detta är ett konsumentintresse. Nyligen har lagstiftningen förändrats så att konsumentintresse kan utgöra grund för importförbud. Så är t.ex. fallet när det gäller bestrålade livsmedel. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till importförbud av drivnätsfiskade produkter. Livmedelsverket bör få till uppgift att kontrollera att förbudet efterlevs.
Vidare bör regeringen få i uppdrag att i internationella fora kraftfullt driva kravet på förbud mot drivnätsfiske.
Sverige bör också överväga -- kanske i samarbete med övriga nordiska länder eller/och EG -- att direkt försöka påverka Japans, Taiwans och Syd-Koreas regeringar för att få dessa länder att upphöra med det ohämmade drivnätsfiske som nu förekommer.
Med anledning av det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till importförbud av produkter där fisken fångats med drivnät,
2. att riksdagen begär att regeringen i aktuella internationella fora driver kravet på förbud mot drivnätsfiske.
Stockholm den 21 januari 1991 Annika Åhnberg (v) Viola Claesson (v) Rolf L Nilson (v) Jan Jennehag (v) Bengt Hurtig (v) Jan Strömdahl (v)