Under 80-talet har fiske med drivnät blivit allt vanligare.
Drivnät är löst drivande nät som markeras med
radiosändare och ljussignaler. Denna form av fiske bedrivs
långt ute till havs utan någon internationell kontroll. Denna
fiskemetod är ett resultat av havens utfiskning. Drivnäten
har förmåga att fånga in utspridda stim av fisk som tidigare
inte varit ekonomiskt intressanta att fiska. Det är
framförallt tonfisk och lax som fiskas med denna metod.
Varje dygn ligger enligt preliminära uppgifter minst 1 000
nät à 4 mil ute -- det är lika med jordens omkrets...
Problem
I dessa nät fastnar och dör en mängd andra djurarter än
de fiskarter man är ute efter. Havssköldpaddor, hajar,
sjöfågel, sjölejon, delfiner och andra mindre valarter dör en
kvalfylld död i dessa nät. Mycket av det som fångas i näten
kasseras. Det beräknas att ca 800 000
sjöfåglar dör enbart i Norra Stilla havet i drivnät. Ca
100 000
delfiner dör årligen i näten.
Trasiga nät driver fritt omkring i okänd omfattning och
förorsakar skador. Många av de arter som fastnar i näten är
redan innan detta hot fanns akut hotade. Årligen
uppskattas det att minst 1 000
km nät kommer på drift och blir ''spöknät''.
Det oreglerade och helt marknadsstyrda drivnätsfisket
påskyndar utfiskningen och den genetiska utarmningen av
de fiskarter näten är avsedda för.
Det är stora flottor från i huvudsak Taiwan, Japan och
Syd-Korea som ägnar sig åt drivnätsfiske. Det undergräver
bl.a. det mer lokala fisket för ö-nationer som tex Kiribati.
Japan självt har förbjudit drivnätsfiske 1 600
km ut från sina kuster...
Som fiskemetod är drivnätsfisket mycket effektiv med
avseende på att det mesta fångas med en låg insats av
arbetskraft och andra resurser. Dock har det låg effekt
eftersom bl.a. en stor del av fångsten förloras när näten
vittjas. Denna fiskemetod skulle med andra ord kunna
kallas för kvalificerat rovfiske utan någon som helst tanke
på de långsiktiga ekonomiska och ekologiska följderna.
Uppgifter finns också som tyder på att fler länder tänker
ägna sig åt eller öka sitt drivnätsfiske vilket är mycket
oroande.
Åtgärder
Konsumentorganisationer m.fl. har bl.a. i USA tvingat
tonfiskleverantörer att märka sina produkter så det framgår
att produkten inte kommer från drivnätsfiske. Man har
märkt dem ''Delfinsäker tonfisk'' eftersom den
amerikanska allmänheten är mest upprörd över de tusentals
delfiner som mister livet i drivnäten.
Vänsterpartiet anser att import till Sverige av
drivnätsfiskade produkter bör förbjudas. Detta är ett
konsumentintresse. Nyligen har lagstiftningen förändrats så
att konsumentintresse kan utgöra grund för importförbud.
Så är t.ex. fallet när det gäller bestrålade livsmedel.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till
importförbud av drivnätsfiskade produkter.
Livmedelsverket bör få till uppgift att kontrollera att
förbudet efterlevs.
Vidare bör regeringen få i uppdrag att i internationella
fora kraftfullt driva kravet på förbud mot drivnätsfiske.
Sverige bör också överväga -- kanske i samarbete med
övriga nordiska länder eller/och EG -- att direkt försöka
påverka Japans, Taiwans och Syd-Koreas regeringar för att
få dessa länder att upphöra med det ohämmade
drivnätsfiske som nu förekommer.
Hemställan
Med anledning av det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
importförbud av produkter där fisken fångats med drivnät,
2. att riksdagen begär att regeringen i aktuella
internationella fora driver kravet på förbud mot
drivnätsfiske.
Stockholm den 21 januari 1991
Annika Åhnberg (v)
Viola Claesson (v)
Rolf L Nilson (v)
Jan Jennehag (v)
Bengt Hurtig (v)
Jan Strömdahl (v)