1990 års livsmedelspolitiska beslut kommer att innebära
stora förändringar för svenskt jordbruk och
livsmedelsindustri. I Skåne har jordbruket och
livsmedelsindustrin en stark ställning. Beslutet berör även
sysselsättningen långt utanför den direkta
livsmedelsproduktionen.
Stora arealer åkermark måste snarast tas ur
livsmedelsproduktion för att minska
överskottsproduktionen av främst spannmål. Det rör sig om
10--20 procent av den totala åkerarealen på ca 2,8 miljoner
hektar. För den enskilde lantbrukaren gäller det nu att
utnyttja de omställningsmedel som ställts till näringens
förfogande. Men det gäller också att snabbt finna lämpliga
ersättningsodlingar som kan avsättas på marknaden.
Utöver odling av vissa nischgrödor och alternativt odlade
livsmedel, hjorthägn och extensiva betesmarker med
köttproduktion ser vi följande huvudalternativ.
Skogsplantering
På många håll i landet kommer säkerligen en del
åkermark att planteras igen med skog. Planttillgången kan
här vara en begränsande faktor. I Skåne pågår sedan 1987
i samarbete med Institutet för skogsförbättring försök med
snabbväxande lövträd av olika slag för plantering på
åkermark. Ett särskilt bolag har också bildats för
produktion av plantor och rådgivning. Bakom detta står
Hushållningssällskapen i Skåne, Skånes Skogsägare och
Skånska Lantmännen. Skogsindustrin uppges ha ett
betydande intresse för aspved som massaråvara.
Ett annat intressant projekt är Institutets för
Skogsförbättringsutveckling av odlingsmaterial av ädla
lövträd. Denna verksamhet finansieras under tre år med
bidrag från landstingets miljöfond i Malmöhus län.
Institutet finansieras annars till lika delar av staten och
skogsbruket. Båda dessa projekt är angelägna och kan
ytterligare öka skogsproduktionen i Skåne. Med de goda
tillväxtbetingelserna utgör skogsplantering ett alternativ på
sämre jordbruksmark även i Skåne. Genom
myndighetsingrepp får inte en omställning från åker till
skogsmark hindras. Sker detta måste ersättning utgå till
markägaren.
Energiskog
Sedan 1990 pågår försök med energiskogsodling.
Hushållningssällskapet i Malmöhus län samt organisationen
Biosyd har informerat ett antal kommuner om möjligheten
att använda biobränslen. Energiskog bedöms vara ett av de
mest konkurrenskraftiga alternativen vid produktion av
fastbränsle. Utbyggnaden av naturgas gör det dock svårt att
marknadsföra bioenergi där gasnätet redan finns. Det är
viktigt för framtiden att de olika energislagens
miljöpåverkan beaktas och att energibeskattningen
utformas härefter. Härigenom främjas utvecklingen av
miljövänliga energiformer.
Jordbruksgrödor som råvara till biobränslen
Om det öppna skånska landskapet skall kunna
bibehållas, inte bara på de allra bästa slättjordsområdena,
måste jordbruksnäringen finna någon form av avsättning
för traditionella jordbruksgrödor till annat än livsmedel.
Det gäller främst spannmål och oljeväxter.
Försök med direkteldning av spannmål har gjorts. Det
har dock rönt kritik, då det ansetts att man i Sverige inte
skall elda upp livsmedel när många i världen svälter. Vi har
dock svårt att förstå att det skulle vara sämre att elda upp
spannmål än att plantera energiskog på åkermark som
sedan eldas upp. Handlingsfriheten ökar om man i ett
överskottsläge använder spannmål för olika energiändamål.
Man kan då snabbt föra över produktionen till livsmedel.
Det är något svårare om man planterat energiskog.
Ett annat alternativ är att använda spannmål för
etanolframställning där etanolen används som drivmedel.
De försök som nu pågår t.ex. inom SL i Stockholm med
etanoldrivna bussar är positivt. Härigenom kan etanolen
utvärderas som drivmedel ur såväl miljösynpunkt som ur
ekonomisk synpunkt.
Oljeväxtodlingen skall enligt det livsmedelspolitiska
beslutet bibehållas på oförändrad nivå under en
övergångstid av fyra år fr.o.m. budgetåret 1991/92.
Odlingen i Sverige omfattar ca 170 000 hektar och härav
odlas ca 25 procent i Malmöhus län. Av odlingen utgöres ca
50 procent av höstraps och höstryps. Ur miljösynpunkt är
det värdefullt med så stora arealer som möjligt av höstsådda
grödor. Höstrapsen är dock den i särsklass bästa
kvävesamlaren då den tar upp nästan tio gånger så mycket
kväve som höstvetet gör. Risken för kväveläckage till
vattendragen minskas härmed. De skönhetsupplevelser
som blommande rapsfält ger under våren och försommaren
är också positiva om än icke ekonomiskt mätbara.
Det är angeläget att oljeväxtodlingen kan bibehållas
öven efter övergångstiden på nuvarande nivå. Genom ett
gott samarbete mellan odlarna och deras organisation,
växtförädlare, bearbetnings- och livsmedelsindustri och
animalproducenter har oljeväxtodlingen utvecklats på ett
föredömligt sätt.
Av oljeväxtfröet får man inte bara livsmedelsolja för
margarin och matolja, utan även proteinfoder till såväl
nötkreatur som svin och fjäderfä. Under 1980-talet har
rapsfodret fått en nästan fördubblad andel av den svenska
fodermarknaden. De nya s.k. dubbellåga höstrapssorterna
som introducerades med kort varsel våren 1990 har redan
använts till ca 50 procent av den höstsådda arealen 1990.
Genom att odlarna snabbt lyssnade till de nya signalerna
från marknaden, trots att någon längre prövning av de tyska
sorterna inte gjorts i Sverige, har konkurrenskraften för
odlingen ytterligare stärkts.
Men oljeväxterna kan användas till annat än livsmedel
och djurfoder. Redan i dag används rapsolja som ersättning
till mineralolja. Det gäller t.ex. till smörjolja, hydraulolja
och skärvätskor. Fördelen är bl.a. den kortare
nedbrytningstiden i naturen. Därmed skonas flora och
fauna. Ett nytt användningsområde för rapsolja är som
bränsle i dieselmotorer. Tidigare har man haft problem med
att motorerna koksat igen. Numera finns olika lösningar för
att undanröja dessa problem bl.a. genom den för
vegetabilisk olja konstruerade Elsbettmotorn. Malmöhus
läns Hushållningssällskap startar nu ett projekt med stöd av
landstingets miljöfond för att prova rapsolja som drivmedel
i ett fordon. Försöket omfattar även etanol som drivmedel
i traktorer.
Nyligen har Miljödelegationen för Västra Skåne
redovisat sin utredning Miljön i Västra Skåne (SOU
1990:93). Där sägs att minskade utsläpp från trafiken utgör
en viktig åtgärd för att minska luftföroreningarna. En
satsning på biobränslen bör därför ligga i linje med
miljödelegationens önskemål. Vi ser försöket med rapsolja
som drivmedel som ett viktigt projekt.
Samordning miljöpåverkan -- energibeskattning
För jordbruket är det av avgörande betydelse att kunna
utnyttja överbliven åkermark för energiproduktion av olika
slag. En förutsättning är att en sådan satsning långsiktigt
kan konkurrera på marknaden. De miljömässiga fördelarna
måste vägas in i detta sammanhang. Beskattningen måste ta
hänsyn till olika energislags miljöpåverkan. Genom att
satsa på utveckling av olika biobränslen kan riksdagens
beslut om ett koldioxidtak lättare hållas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av skogsodling på
åkermark och förädling av ädla lövträd,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av olika slag av
biobränslen.1]
Stockholm den 24 januari 1991
Per Stenmarck (m)
Rune Rydén (m)