Jämtlands län är ett stort skogslän med ca 11,5 % av
landets produktiva skogsmarkareal, 11 % av landets
virkesförråd och 9 % av landets tillväxt. Skogsbruket
(exklusive industri och transporter) ger för närvarande
underlag för ca 3 000
årsarbeten. Endast ca 15 % av råvaran förädlas i
länet.
I en skoglig länsutredning, som slutfördes 1989, framgår
att avverkningsnivån kan höjas från dagsläget med 300 000--400 000
kvadratmeter skog/år under 1990-talet.
Relativt sett till andra näringar i länet är lönsamheten för
skogsägaren låg i Jämtlands län. Samtidigt är
skogsvårdskostnaderna relativt höga mätt i kronor per
avverkad kubikmeter genom att kubikmassorna per
hektaravverkning är låga. Fler dimensioner, låga
kubikmassor per hektar, relativt stor andel gren i
avverkningen, långa transporter för personal, maskiner och
virke samt ofta svåra snöförhållanden vintertid bidrar till att
skogsägarens ekonomiska avkastning från skogen inte blir
så hög i Jämtlands län som i andra delar av landet.
Ett aktivt skogsbruk bidrar i hög grad till att bibehålla
och eventuellt också öka sysselsättningen i vårt läns
glesbygder. Skogsbruket har en mycket stor betydelse som
underlag för att kunna bibehålla en viss servicenivå för
befolkningen i glesbygden.
Skogsbilvägar
En förbättring för ett effektivt skogsbruk är ett väl
utbyggt skogsbilvägnät. Långa terrängtransportavstånd gör
avverkningen olönsam, varför den inte kommer till stånd.
Sker ändå avverkning försvåras occh fördyras
skogsvårdsåtgärderna så att risk finns till så låg intensitet i
skogsvården att den önskvärda framtida avverkningsnivån
inte kan upprätthållas.
Enligt beräkningar skulle utbyggnadsbehovet av
skogsbilvägar i länet vara minst 50 mil under hela 1990-
talet.
Det är angeläget att skogsbilvägnätet byggs ut
planmässigt så att det gör störst nytta per meter väg samt att
hänsyn tas till andra intressen, t.ex. naturvård och
rennäring när vägarna byggs. Bästa sättet att garantera
detta är att vägarna byggs med statligt stöd. Det vore därför
motiverat att anslaget till skogsbilvägar höjdes i stället för
att sänkas, som nu föreslås i budgetpropositionen.
5:3-bidrag
Naturvård och skogsvård har varit föremål för debatt
under många år. Statligt bidrag till förbättring av
lågproducerande skog, 5:3-bidraget, har blivit något av en
symbolfråga i debatten.
Det är dock viktigt att poängtera den förändring som
5:3-bidraget genomgått under årens lopp, där den större
delen av pengarna gått till förnyelse av restskogen i
Norrlands inland. Detta har skett utan någon strid mellan
olika intressen.
Sysselsättningsmässigt har 5:3-bidraget haft stor
betydelse. Man räknar med att det medfört att 600
helårssysselsättningstillfällen har skapats. Avskaffandet av
detta bidrag medför en lägre intensitet i skogsbruket och
minskad sysselsättning.
I årets budget föreslås att 55 miljoner av bidragsramen
i lågproducerande bestånd skall överföras till anslagsdelen
Åtgärder inom stödområdet. Resterande 27 miljoner som
används för bidrag utanför stödområdet får tillsvidare
användas för åtgärder i lågproducerande bestånd och för
naturvårdsåtgärder. Det är viktigt att det fortsatta stödet
utformas så att möjligheter till ett produktivt och
sysselsättningsskapande skogsbruk kan bibehållas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande skogsbruksstöd till
Norrlands inland.
Stockholm den 25 januari 1991
Nils-Olof Gustafsson (s)
Rune Berglund (s)