Motion till riksdagen
1990/91:Jo303
av Ingegerd Sahlström och Lars Svensson (s)

Begränsning av granplantering


Ett antal olika stödåtgärder har införts för att stimulera
varaktig omställning av åkermark till annan produktion än
livsmedelsproduktion. Detta är en nödvändighet för att ett
livskraftigt jordbruk skall bestå.
Att plantera skog på åkermark är ett
omställningsalternativ. När det gäller skogsbrukets
inriktning måste dock hänsyn till miljö- och
naturvårdsintressen iakttas.
Halland har utvecklats från ett till stora delar skoglöst
landskap för drygt 100 år sedan till ett skogslän med landets
högsta virkesförråd per hektar. Fortfarande expanderar
skogsmarken.
En ökad satsning på löv-, bland- och tallskog är positivt.
Däremot måste nyplantering av gran begränsas.
Granifieringen medför en rad negativa konsekvenser för
natur, miljö, landskapsbild och friluftsliv. Granskogen är
starkt försurande och dess förmåga att neutralisera det sura
nedfallet är sämre än lövskogens. Dessutom fångar
granskogen upp luftföroreningar och belastningen av svavel
och kväve är betydligt högre på mark bevuxen med gran
jämfört med övriga trädslag eller öppen mark.
I miljökänsliga och i redan av miljöförstöring hårt
drabbade områden såsom Halland bör regler för
begränsning av granplantering övervägas. Detta som ett led
i vår strävan att återskapa en god miljö.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om begränsning av granplantering.

Stockholm den 21 januari 1991

Ingegerd Sahlström (s)

Lars Svensson (s)