Hushållningssällskapeen är landets äldsta organisation
på jordbruksområdet. Det första bildades redan 1791 på
Gotland, medan övriga kom till under första hälften av
1800-talet. Det låg i samhällets intresse att, ekonomiskt och
socialt, förbättra förhållandena på landsbygden, där ju
större delen av landets befolkning bodde på den tiden,
sysselsatta i jordbruket och dess binäringar. Med statligt
stöd bygggde hushållningssällskapen efter hand upp en
omfattande utvecklings-, försöks- och
rådgivningsverksamhet. Så småningom startades också
utbildning vid det som senare blev dagens lantbruks-,
trädgårds- och lanthushållsskolor.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien blev alltifrån
sin tillkomst 1811 tillsynsmyndighet för
hushållningssällskapen, en uppgift som 1890 överfördes till
den då nyinrättade Lantbruksstyrelsen.
Vissa av hushållningssällskapens uppgifter överfördes
1948 till de nyinrättade lantbruksnämnderna och 1967
överfördes den statligt finansierade delen av rådgivnings-
och serviceverksamheten från hushållningssällskapen till
lantbruksnämnderna. Hushållningssällskapen fick
samtidigt uppgiften att svara för en kontaktfunktion mellan
lantbruksnämnderna och näringsutövarna. I den senare har
bl.a. hushållningssällskapens medlemstidskrifter spelat en
stor roll. Hushållningssällskapen fick vidare behålla sin
tjänstebrevsrätt i denna funktion.
I riksdagens beslut rörande nämnda omorganisation
sades vidare att hushållningssällskap som efter den 1 januari
1968 önskar kvarstå som offentligrättsligt organ skall ha
stadgar som fastställts av Kungl. Maj:t eller av myndighet
som Kungl. Maj:t bestämmer. Uppgiften att fastställa
hushållningssällskapens stadgar delegerades till
lantbruksstyrelsen. Denna uppgift åvilar alltjämt
Lantbruksstyrelsen.
I utredningsbetänkandet ''Den nya centrala
jordbruksmyndigheten'' (SOU 1990:87) sägs att ''Det finns
enligt vår mening inte någon anledning att jorbruksverket
beslutar om sällskapens stadgar eller i övrigt engagerar sig i
deras sätt att bedriva sin verksamhet. Bemyndigandet från
1967 bör därför inte föras över till jordbruksverket. Vi har
inte heller haft anledning att pröva frågan --
--
-- om något annat organ bör fastställa sällskapens
stadgar''. Av bilaga 11 till budgetpropositionen
(Jordbruksdepartementet, s. 24) framgår att
departementschefen ''delar utredningens bedömning att
den nya myndigheten inte bör besluta om
hushållningssällskapens stadgar eller i övrigt engagera sig i
deras sätt att bedriva sin verksamhet''. Däremot tar
departementschefen inte upp frågan om huruvida något
annat organ bör fastställa sällskapets stadgar.
Hushållningssällskapen har under hela sin existens
genom sin offentligrättsliga ställning ansetts, och anses
fortfarande, som en organisation utan särintressen och vars
objektivitet och obundenhet inte satts ifråga. Den
offentligrättsliga ställningen har också lett till
hushållningssällskapens omfattande uppdragsverksamhet
åt bl.a. Sveriges Lantbruksuniversitet och Statens
Utsädeskontroll och samarbete med kommuner, landsting,
länsstyrelser och utvecklingsfonder. Ett samarbete som
hushållningssällskapen för sin del är beredda att utveckla
vidare.
Mot bakgrund härav anser vi det utomordentligt
angeläget att hushållningssällskapen får behålla sin
offentligrättsliga ställning och att regeringen även i
fortsättningen delegerar uppgiften till statlig myndighet att
fastställa sällskapens stadgar. Vi förordar att denna uppgift
i första hand överförs från lantbruksstyrelsen till den nya
myndigheten Statens Jordbruksverk. Om så av något skäl
inte anses lämpligt förordar vi att uppgiften delegeras till
länsstyrelserna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
hushållningssällskapens stadgar även fortsättningsvis efter
begäran bör få fastställas av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.
Stockholm den 25 januari 1991
Karl Erik Olsson (c)
Stina Gustavsson (c)