Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen i Sverige utgör en
viktig del av näringslivet. Den omsätter inklusive
markbyggnadssektorn ca 6 miljarder kronor per år och
sysselsätter ca 30 000
personer.
Konsumtionen av grönsaker, frukt, bär och växter
baseras i stor utsträckning på inhemsk odling. Av alla
krukväxter och utplanteringsväxter kommer ca 60 % från
svenska växthus. På slanggurka är vi nära nog
självförsörjande. Trädgårdsodlarna kan producera varor av
hög klass tack vare ett gynnsamt klimat, ett väl anpassat
växtmaterial och ett utvecklat kunnande. En lika viktig
faktor är att statsmakterna följer utvecklingen på
trädgårdsområdet och anpassar politiken så att inga
drastiska ändringar i konkurrensförhållandet till utlandet
uppstår.
Trädgårdsnäringsutredning
De förhandlingar som pågår i GATT och mellan EG och
Efta kommer att innebära en ännu öppnare
konkurrenssituation för svensk trädgårdsodling. De
svenska förhandlarnas intresse riktas då i första hand på
våra traditionella exportnäringar. Jordbruk och
trädgårdsnäringarna måste då själva peka på sin betydelse.
Förutom en stark exportindustri måste en differentierad
småföretagsverksamhet finnas i landet. Därför måste
trädgårdsnäringen värnas.
Med hänsyn till näringens allvarliga ekonomiska
situation och behovet av inhemskt odlade
trädgårdsprodukter är det nödvändigt att staten omgående
tillsätter en utredning, som kan tillvarataga
trädgårdsodlarnas intressen. Till utredningen bör knytas
parlamentariker samt experter och förtroendemän från
trädgårdsnäringen. Den fortlöpande anpassningen till en
öppnare marknad kommer att kräva ett intimt samarbete
mellan statsmakterna och branschen om övergången skall
löpa någorlunda friktionsfritt. Riksdagen har tidigare
uttalat sig till förmån för en trädgårdsutredning. Trots detta
har inget hänt på området. Det är skälen till att vi nu
upprepar kravet på en utredning, som omedelbart bör
tillsättas, vilket bör ges regeringen till känna.
Livsmedelskontroll
Riksdagen har tidigare beslutat att kraftigt reducera
användningen av bekämpningsmedel och gödselmedel.
Trädgårdsnäringen utnyttjar sedan länge biologisk
bekämpning i stor omfattning och
näringsåtervinningssystem är under utveckling. Tyvärr har
man inte kommit lika långt på dessa områden i t.ex. södra
Europa. Därifrån importerar vi tidvis trädgårdsprodukter,
som odlats i ett klimat med ofta högt infektionstryck. Den
svenska konsumenten måste kunna lita på att dessa
produkter inte innehåller skadliga rester av
bekämpningsmedel. Det är därför enligt vår mening ett
ytterst rimligt krav att det inte bör tillåtas import av
trädgårdsprodukter och övriga livsmedel som behandlats
med i Sverige förbjudna medel. Detta krav är också befogat
utifrån näringarnas konkurrensvillkor. Detta bör ges
regeringen till känna.
I dag ställer sig beklagligtvis inte riksdagens majoritet
bakom ovanstående krav. Det finns därför mycket stor
anledning att ge bra information om svenska livsmedel och
trädgårdsnäringens produkter. Miljövänlig odling kräver
ofta större insatser, som fördyrar produkten. En större
spridning av kunskap om svenska produktionsförhållanden
och varuhantering vore önskvärd. Regeringens anslag till
informationsinsatser för näringen är otillräcklig och
behöver ökas, vilket bör ges regeringen till känna.
Biologisk bekämpning
Beslutet i Sverige att reducera kemikalieanvändningen
kommer successivt att medföra att fler och fler kemiska
preparat försvinner från marknaden. Medlen är ofta
selektiva och med färre tillgängliga preparat ökar risken för
resistens. Därför är det viktigt att biologiska
bekämpningsmedel hinner utvecklas i samma takt som de
kemiska avvecklas.
I den biologiska bekämpningen utnyttjar man i dag
parasitoider, patogener, antagonister och predatorer. De
sistnämnda rovlevande organismerna är mest använda och
finns i ett dussintal arter. Av all bekämpning i världen över
utförs ännu bara ca 1 % med biologiska medel men
metoden är under stark utveckling. Då är det viktigt att
Sverige är med i detta arbete på framskjuten plats. I en
friare marknad med stor rörlighet över gränserna följer
också angrepp av nya skadegörare.
För att stimulera användningen av biologisk
bekämpning måste liberala registreringsavgifter tillämpas.
Varje biologiskt medel är avsett för en viss skadegörare,
ibland i en bestämd kultur. Därför kan en hög
inregistreringskostnad medföra en orimlig belastning på
enskilda produkter. Detta bör ges regeringen till känna.
Forskning
Beträffande forskning och utveckling behövs både en
fördjupad grundforskning, t.ex. kring insektspatologisk
genteknik, och en större bredd på den tillämpade
forskningen. Inom institutionen för växt- och skogsskydd
vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar man f.n. med
rotzonens biologi, med nyttodjursanvändning i växthus,
med antagonister mot sjukdomar på köksväxter och på
jordgubbar. Vid Umeå universitet bedrivs forskning med
insektsparasitära nematoder, som även omfattar den
tillämpade sidan. Grundforskning rörande insektspatogena
mikroorganismer pågår vid universitetet i Lund, Stockholm
och Uppsala. I Lund arbetar man dessutom med
nematodpatogena svampar.
Resurser behövs till följande viktiga arbetsfält inom den
tillämpade forskningen:Kartläggning av naturligt
förekommande antagonister, insektspatogener och
nyttodjur, som kan ha betydelse för
växthusproduktionen,Utvärdering av utländska
biologiska bekämpningsmedel, som kan vara användbara
under svenska förhållanden.
En resursförstärkning, som naturligt knyter an till
pågående verksamhet vid Institutionen för växt- och
skogsskydd, borde snarast åstadkommas. Detta skulle bidra
till att styra svensk växtodling mot en ännu lägre
kemikalieanvändning.
Näringsåtervinning
Luft- och vattenföroreningen är ett hot mot miljön i
västra Skåne. Orsakerna är flera men kanske främst
befolkningstätheten, ökande trafik, vissa industriutsläpp
samt ett intensivt jordbruk. I det sammanhanget är
föroreningen från trädgårdsnäringen relativt liten.
I växthustäta områden, som t.ex. Höganäs kommun,
kan trädgårdsnäringen bidra till minskningen av
näringsläckaget genom att införa slutna odlingssystem där
praktiskt taget fullständig återvinning kan uppnås. Ett
utvecklingsarbete pågår i Holland och Danmark.
Trädgårdsnäringens Riksförbund, TRF, har initierat
orienterande försök, som löper för andra året på Alnarp.
Näringen bidrar till finansieringen med restituerade
handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter. I takt med
sjunkande användning av gödsel och kemikalier kommer
denna finansieringsmöjlighet med tiden att försvinna.
Återbäringen har redan reducerats alltför mycket.
Alnarp har upprättat en plan för mera omfattande
forskningsinsatser i ämnet. Den sträcker sig över 3--5 år och
är budgeterad till ca 15 miljoner kronor.
Ovanstående exempel visar behov av ökade medel till
forskning på området, vilket bör ges regeringen till känna.
Sveriges lantbruksuniversitets Alnarpsdel
Mot bakgrund av tidigare relaterade frågor, som berör
livsmedelskontroll, biologisk bekämpning och
näringsåtervinning, ser trädgårdsnäringen det som
följdriktigt att de tre nyinrättade professurerna i
trädgårdsvetenskap och produktlära på Alnarp får
tillräckliga resurser till sitt förfogande. Huvuddelen av
verksamheten på Alnarp rör trädgård och om vi i Sverige
skall kunna få tillgång till andra länders forskningsresultat,
måste vi ha något att lämna i utbyte. Därför är det viktigt att
stimulera forsknings- och försöksverksamheten för att höja
Alnarps status i trädgårdskretsar Europa över.
På universitetet i Lund pågår forskningsarbete inom
angränsande områden varför ett närmare samarbete mellan
Alnarp och Lund på sikt förefaller naturligt.
Rådgivningsverksamheten
Inom trädgårdsområdet pågår den huvudsakliga
rådgivningsverksamheten i lantbruksnämndernas regi.
Efter ett riksdagsbeslut hösten 1989 kommer
huvudmannaskapet att flyttas över till länsstyrelserna.
Även hushållningssällskapen, Trädgårdsutveckling, de
ekonomiska försäljningsföreningarna och privata firmor
erbjuder konsulttjänster. En samordning och
effektivisering är nödvändig. Just i denna situation av
omorganisering vore en koncentration av
konsulentresurserna till Alnarp naturlig. Genom en nära
anknytning till forskning och försök ges goda
förutsättningar för konsulenterna att förmedla rönen till
odlarna. En behovsanpassad organisation bör kunna
delfinansieras av näringen, men vägledande direktiv från
statsmakternas sida saknas.
Vad som ovan anförts om samordning och effektivisering
av rådgivningsverksamheten bör ges regeringen till känna.
Åtgärder för att minska luftföroreningen
Trädgårdsnäringen har tidigt visat intresse för övergång
till uppvärmning med naturgas. För närvarande är ett l30-
tal företag med totalt ca 200.000 m2 växthus anslutna
till naturgasnätet. För de ursprungligen 65 koleldade
anläggningarna, som ligger utanför naturgasnätet, blir en
successiv övergång till andra bränslen nödvändig. Det nya
miljöskatteförslaget accepteras i princip av näringen.
Däremot önskar näringen en gradvis anpassning till de
kommande höjda energipriserna för att klara
omställningen. Energiproblematiken bör kunna belysas i
den trädgårdsutredning, som vi tidigare föreslagit.
Alla de ovan beskrivna problemställningar, som kräver
resursförstärkningar, bör åtminstone delvis kunna
finansieras genom att delar av de miljöskatter odlarna
årligen betalar ska kunna gå tillbaka till näringen på samma
sätt som tidigare avgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel gjort. Därtill behöver
trädgårdsnäringen rena resurstillskott. Detta bör ges
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en trädgårdsnäringsutredning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot import av livsmedel
som producerats på ett i Sverige förbjudet sätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av ökat anslag till
informationsinsatser för trädgårdsnäringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om registreringsavgifter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av ökad forskning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rådgivningsverksamheten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om näringens energiproblem,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av olika förslag.
Stockholm den 25 januari 1991
Ingbritt Irhammar (c)
Ulla Tillander (c)