Alternativodling har en lång tradition i Sverige, men det
är främst under senare delen av 1980-talet som utvecklingen
tagit ordentlig fart. 1990 var 30 000 hektar alternativodlat.
KRAV -- kontrollföreningen för alternativ odling --
uppkom ur behovet av en enhetlig kontroll av alternativ
odling och en gemensam märkning av alternativt odlade
produkter. KRAV bildades 1985 av de organisationer som
var verksamma inom alternativ odling. Nu ingår också
medlemsorganisationer som representerar miljö- och
konsumentintressen.
KRAV-kontrollen finansieras huvudsakligen av avgifter
från anslutna lantbrukare. De betalar i genomsnitt 1 000
kronor per år. I takt med att den alternativa odlingen ökat i
omfattning har också kraven på kontroll ökat. Det finns ett
stort behov av att utöka kontrollen i de senare leden av
kedjan mellan producent och konsument.
Miljö- och hälsointresset ökar, därmed också intresset
att i marknadsföring och reklam använda positiva begrepp
förknippade med hälsa och miljö. Det är ur
konsumentperspektiv mycket viktigt att skilja reklamen
från den seriösa varuinformationen. Det är därför angeläget
att KRAV-kontrollen, som sker enligt givna objektiva
kriterier, stärks. Därmed får konsumenten garantier för att
produkterna verkligen uppfyller kraven på alternativt
odlade produkter.
Den alternativa odlingen har en förhållandevis stark
ställning i Sverige jämfört med många andra länder. I
relation till detta satsar samhället alltför lite resurser på att
bygga upp kontrollverksamheten. Ett samhälleligt
engagemang i form av en statlig auktorisation och utökade
ekonomiska resurser skulle stärka konsumentintresset och
bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för en
fortsatt utökning av alternativ odling.
I många jämförbara länder är det samhälleliga
ekonomiska åtagandet betydligt större än i Sverige. Den i
ord välvilliga attityden till alternativ odling stämmer hittills
inte särskilt väl överens med de i handling knappt tilltagna
ekonomiska satsningarna.
KRAV befinner sig nu i en period av snabb tillväxt, det
behövs en långsiktighet i satsningarna. Riksdagen bör
därför anvisa medel för kommande år, som möjliggör ett
långsiktigt uppbygge.
I budgetproposition för budgetåret 1991/92 föreslås att
330 000
kronor anvisas för uppbygget av
kontrollverksamheten. Mot bakgrund av vad som ovan
anförts är det uppenbart att det behövs ytterligare medel.
Jag föreslår därför att riksdagen anvisar 1 000 0000 kronor
för budgetåret 1991/92 för kontroll av alternativ odling,
samt uttalar att detta är början på ett mer långsiktigt
samhälleligt åtagande som kommer att följas av
motsvarande anslag de kommande budgetåren.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till kontroll av alternativ odling för
budgetåret 1991/92 anvisar 1
000
000 kr. eller således 670
000 kr. utöver vad regeringen föreslår,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om auktorisation av
kontrollverksamhet beträffande alternativ odling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om långsiktigt stöd till kontroll av
alternativ odling.