Den totala produktionen av får- och lammkött i Sverige omfattar årligen ca 4 500 ton, vilket motsvarar en självförsörjningsgrad på ca 70 procent. Produktionen är starkt säsongsbunden. Detta innebär att producenterna strävar efter att sälja så mycket som möjligt av köttet färskt på hösten för att undgå en kostsam infrysning.
Konsumentpriset på lammkött är lågt i Sverige i jämförelse med andra länder, vilket till stor del beror på det statliga pristillägget, på för närvarande 6,05 kr/kg.
Det finns många skäl för att även i framtiden säkerställa en svensk fårnäring. Bl.a. kan nämnas att den svenska fårnäringen är en produktion som uppfyller högt ställda etiska krav, är invändningsfri ur djurskyddssynpunkt, har stor betydelse för landskapsvården, ger värdefulla biprodukter med unika egenskaper (pälslammskinn och lantrasull), ger möjlighet till sysselsättning i glesbygd, är ingen överskottsproduktion och utgör en viktig del i vårt kulturarv.
Lönsamheten har under många år varit låg i den svenska fårnäringen. Den har dessutom dramatiskt försämrats under de två senaste åren då efterfrågan på pälslammskinn och ull varit obefintlig.
Genom den ensidiga sänkningen av införselavgiften på 1,50 kr/kg för lammkött som genomfördes 1989 har näringen i motsats till andra köttproduktionsgrenar redan fått känna på konkurrensen från världsmarknaden. Tillgången på billigt kött från t.ex. Nya Zeeland och Polen har varit mycket stor och importen har hela tiden ökat. Under 1990 ökade konsumtionen i Sverige av lammkött med 16 procent. Av dessa utgjorde 15 procent ökad import. Detta har lett till en fortsatt kostsam infrysning av det svenska lammköttet. I januari 1991 utgjorde detta lager 1 092 ton.
Förutsättningarna för den svenska fårnäringen kommer genom den nya jordbrukspolitiken ytterligare att försämras. Sänkningen av införselavgiften parallellt med en mycket hård konkurrens av importerat lammkött kommer att medföra att många fårproducenter slutar.
Landskapsvårdsersättningen kommer att förbättra lönsamheten för en del, men det stora flertalet kommer inte att få möjlighet att sälja markvårdstjänster. Intentionerna i det jordbrukspolitiska beslutet är att landskapsvårdande produktion med exempelvis fårskötsel är önskvärd. Denna målsättning är svår att uppfylla med de villkor som gäller.
Det är angeläget att fårnäringen även i framtiden kan leva vidare och ge dess utövare en skälig ersättning för nedlagt arbete och kapital. Den omställningstid som gäller för jordbruket i övrigt är fem år. Betydande belopp betalas under denna tid ut till de brukare som går in i omställningen.
Likaväl som jordbrukets omställning får ta en viss tid i anspråk måste detta gälla även för fårnäringen. Därför bör det statliga pristillägget inte trappas av snabbare än under fyra år.
I en fri och avreglerad marknad krävs omfattande marknadsföringsinsatser för att bibehålla eller öka avsättningen. Eftersom lönsamheten är låg saknas de ekonomiska resurser inom näringen som behövs för att genomföra kraftfulla marknadsföringsinsatser.
Ur det samlade anslaget för jordbrukets omställning bör 10 milj.kr. anslås som ett engångsanslag till projekt för att finna nya vägar för avsättning av det svenska lammköttet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedtrappningen av pristillägget för lammkött,
2. att riksdagen beslutar att anslå 10 milj.kr. ur det samlade anslaget för jordbrukets omställning till marknadsföringsinsatser för fårnäringen.
Stockholm den 25 januari 1991 Bertil Danielsson (m)