Den totala produktionen av får- och lammkött i Sverige
omfattar årligen ca 4 500 ton, vilket motsvarar en
självförsörjningsgrad på ca 70 procent. Produktionen är
starkt säsongsbunden. Detta innebär att producenterna
strävar efter att sälja så mycket som möjligt av köttet färskt
på hösten för att undgå en kostsam infrysning.
Konsumentpriset på lammkött är lågt i Sverige i
jämförelse med andra länder, vilket till stor del beror på det
statliga pristillägget, på för närvarande 6,05 kr/kg.
Det finns många skäl för att även i framtiden säkerställa
en svensk fårnäring. Bl.a. kan nämnas att den svenska
fårnäringen är en produktion som uppfyller högt ställda
etiska krav, är invändningsfri ur djurskyddssynpunkt,
har stor betydelse för landskapsvården, ger värdefulla
biprodukter med unika egenskaper (pälslammskinn och
lantrasull), ger möjlighet till sysselsättning i glesbygd,
är ingen överskottsproduktion och utgör en viktig del i
vårt kulturarv.
Lönsamheten har under många år varit låg i den svenska
fårnäringen. Den har dessutom dramatiskt försämrats
under de två senaste åren då efterfrågan på pälslammskinn
och ull varit obefintlig.
Genom den ensidiga sänkningen av införselavgiften på
1,50 kr/kg för lammkött som genomfördes 1989 har
näringen i motsats till andra köttproduktionsgrenar redan
fått känna på konkurrensen från världsmarknaden.
Tillgången på billigt kött från t.ex. Nya Zeeland och Polen
har varit mycket stor och importen har hela tiden ökat.
Under 1990 ökade konsumtionen i Sverige av lammkött
med 16 procent. Av dessa utgjorde 15 procent ökad import.
Detta har lett till en fortsatt kostsam infrysning av det
svenska lammköttet. I januari 1991 utgjorde detta lager
1 092 ton.
Förutsättningarna för den svenska fårnäringen kommer
genom den nya jordbrukspolitiken ytterligare att försämras.
Sänkningen av införselavgiften parallellt med en mycket
hård konkurrens av importerat lammkött kommer att
medföra att många fårproducenter slutar.
Landskapsvårdsersättningen kommer att förbättra
lönsamheten för en del, men det stora flertalet kommer inte
att få möjlighet att sälja markvårdstjänster. Intentionerna
i det jordbrukspolitiska beslutet är att landskapsvårdande
produktion med exempelvis fårskötsel är önskvärd. Denna
målsättning är svår att uppfylla med de villkor som gäller.
Det är angeläget att fårnäringen även i framtiden kan
leva vidare och ge dess utövare en skälig ersättning för
nedlagt arbete och kapital. Den omställningstid som gäller
för jordbruket i övrigt är fem år. Betydande belopp betalas
under denna tid ut till de brukare som går in i
omställningen.
Likaväl som jordbrukets omställning får ta en viss tid i
anspråk måste detta gälla även för fårnäringen. Därför bör
det statliga pristillägget inte trappas av snabbare än under
fyra år.
I en fri och avreglerad marknad krävs omfattande
marknadsföringsinsatser för att bibehålla eller öka
avsättningen. Eftersom lönsamheten är låg saknas de
ekonomiska resurser inom näringen som behövs för att
genomföra kraftfulla marknadsföringsinsatser.
Ur det samlade anslaget för jordbrukets omställning bör
10 milj.kr. anslås som ett engångsanslag till projekt för att
finna nya vägar för avsättning av det svenska lammköttet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nedtrappningen av pristillägget
för lammkött,
2. att riksdagen beslutar att anslå 10 milj.kr. ur det
samlade anslaget för jordbrukets omställning till
marknadsföringsinsatser för fårnäringen.
Stockholm den 25 januari 1991
Bertil Danielsson (m)