När riksdagen i juni 1990 fattade beslut om en förändrad
livsmedelspolitik innebar det för fårnäringen att
pristillägget för får- och lammkött skulle avvecklas under en
treårsperiod. Det innebar också att dessa produkter
kommer att bli dyrare eller att producenterna får ett ännu
lägre pris än idag. Samtidigt är det en besvärlig situation på
skinnmarknaden med mycket låga priser. Dessa faktorer
sammantagna kommer att innebära en minskning av den
svenska fårstammen.
Ett höjt gränsskydd löser inte fårnäringens problem.
Även om får- och lammproducenter skall få del av det nya
landskapsvårdsstödet anser vi det viktigt att produktionen
inte får stimuleras enbart i landskapsvårdande syfte. Detta
kommer, enligt vår uppfattning, att leda till att en fortsatt
lammköttsproduktion omöjliggörs.
Enligt vår mening finns det starka skäl för ett fortsatt
stöd till denna näring och vi vill bl a anföra följande:
Fårnäringen har liksom flera näringar i jordbruket inte
erhållit kompensation för sina ökade
produktionskostnader.Skinn och ull som inte är
prisreglerade ger för närvarande inget nettotillskott till
fårägaren.Behovet av betesdjur för att upprätthålla
önskad naturvårdsbetning är redan i dagsläget för lågt.
Om inte näringen stöds minskar fårproduktionen så starkt
att nödvändiga basfunktioner, fårkontroll m m inte kan
upprätthållas.Fårskötseln är en del av mångfalden i
svenskt jordbruk.Utan fårskötsel kan omistliga natur-
och kulturvärden inte bevaras.Många i Sverige
producerade ulltyper liksom de grå pälslammskinnen är
unika produkter möjliga att vidareutveckla inom mindre
glesbygdsindustrier.Fårskötseln kan i viss mån ses som en
nischproduktion särskilt för mindre jordbruk i glesbygden
där en vidareförädling av produkterna kan ge ett värdefullt
inkomsttillskott eftersom fåret sedan gammalt har en
naturlig anknytning till hantverk.
De senaste fem åren har antalet tackor minskat med ca
10 % och om inte lönsamheten förbättras tyder allt på en
fortsatt accelererad minskning. Med tanke på kommande
utslaktning av nötkreatur så kommer marknaden att bli
pressad och vi anser därför att pristillägget bör bibehållas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bibehållande av pristillägget.
Stockholm den 22 januari 1991
Gunhild Bolander (c)
Stina Eliasson (c)