Riksdagen beslutade 1990 om en ny jordbrukspolitik.
Den gamla regleringspolitiken med rötter från 1930-talet
skall ersättas av en mer marknadsinriktad livsmedelspolitik.
Vi har också att emotse en förenklad
jordförvärvslagstiftning inom en nära framtid. Det finns
därför goda skäl att anta att den statliga lantbruksbyråkratin
inom en nära framtid kan och bör reduceras till ett
minimum.
Den grundläggande principen måste vara att den
ersättning staten ger lantbrukssektorn skall utgå direkt till
brukarna/företagarna. Således inga omvägar över dyrbara
ämbetsverk. Folkpartiet liberalerna har länge hävdat att
lantbrukarna bör ha en arealersättning som lön för
landskapsvårdande arbete. Ersättningen till jordbruket bör
naturligtvis ha den karaktären att det ryms i GATTs ''gröna
box''.
Det levande landskapet och det landskapsvårdande
arbete som jordbrukarna står för utgör grunden för den
yttre kulturmiljön. Ett vårdat kulturlandskap är en
värdefull faktor både för vårt lands invånare och för
utländska turister. Utöver detta finns beredskapsaspekter.
Jordbruket och landsbygden i ett funktionsdugligt skick är
en viktig del av folkförsvaret. I samband med beslutet i
riksdagen om den framtida livsmedelspolitiken meddelade
folkpartiet liberalerna att vi ansåg att återkomma med
kravet om arealersättning till jordbruket.
Nu, ett halvt år efter riksdagsbeslutet, kan konstateras
att det råder mycket stor oro inom lantbrukssektorn. En
god skörd under 1990 har kompletterats med inkomststöd --
ett inkomststöd som till stora delar går tillbaka i skatt
eftersom reserveringsmöjligheterna reducerats. Men oron
gäller vad som kommer att hända om 3--4 år, då de tillfälliga
inkomst- och omställningsstöden planat ut.
Medan regeringen nu gör allt för att banta
lantbruksnäringen inträffar det paradoxala att man
samtidigt bygger upp ett stort statligt ämbetsverk -- statens
jordbruksverk. Det nya verket har det positiva med sig, att
det ersätter Lantbruksstyrelsen och Jordbruksnämnden,
men om näringen bantas hårt måste även administrationen
bantas ordentligt. Ett statens jordbruksverk med 175
tjänster förutom ytterligare 90 tjänster på särskilda anslag
är överdrivet stort då arbetsuppgifterna i samband med
avregleringen kraftigt minskar.
Folkpartiet liberalerna hävdar att slutmålet för statens
administrativa engagemang bör minimeras. Det nya
jordbruksverket bör reduceras till sin storlek och som ett
första steg föreslår jag att de 175 tjänsterna minskas till 150.
Frigjorda ekonomiska resurser inom den statliga
lantbruksadministrationen bör bli grundplåten för den
föreslagna arealersättningen. En ersättning som i huvudsak
kan administreras av lantbruket närstående organisationer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reducering av statens
jordbruksverk.