Det beslut om livsmedelspolitik som fattades i riksdagen
den 9 juni förra året anger att lönsamheten i det norrländska
jordbruket inte skall tillåtas sjunka i nämnvärd grad. I
beslutet förutsattes vidare att regeringen skall återkomma
till riksdagen i frågan om dels prisstödets konstruktion, dels
områdesindelningen. Man kan emellertid konstatera att
lönsamheten i Norrlandsjordbruket därefter klart har
försämrats. Enligt min mening behövs en
lönsamhetsförstärkning.
Statens jordbruksnämnd framlade i december en
delrapport avseende områdesgränserna för stödet till
jordbruket i norra Sverige. Detta förslag stämmer inte med
riksdagsmålsättningen om Norrlandsjordbrukets
lönsamhet.
Det gäller bl.a. att en framtida indelning skall baseras på
de s.k. skördeområdena. Dessa har skapats som ett
instrument inom skördeskadeskyddet och tar ej hänsyn till
arrendering, bearbetningsgrad m.m. Utan att här gå in på
detaljer, skulle jordbruksnämndens förslag innebära
kraftigt försämrad lönsamhet för lantbrukarna i
Västerbotten. Detta strider mot riksdagsbeslutets
intentioner.
Försämringar skulle uppstå på två sätt. Dels genom att
vissa områden förs från högre till lägre område, dels genom
att den uppdelning som idag finns i form av område 2a och
2b skulle försvinna. Enligt beräkningar gjorda av
Norrmejerier skulle överföringen från område 1 till 2
försämra med 4--5 miljoner och ihopslagningen till område
2 försämra med ca 9 miljoner. Sammantaget skulle det hårt
pressade jordbruket i Västerbotten förlora 14 miljoner
kronor.
Det är viktigt att notera att dessa försämringar slår
direkt på företagens lönsamhet. För heltidsföretag kan det
påverka lönsamheten med många 10.000-tals kronor. Det
kan i många fall röra sig om upp till hälften eller mer av
bondens 'lön''. Detta kan rimligtvis inte ha varit riksdagens
avsikt med beslutet om ''i stort sett bibehållen lönsamhet''.
Exemplet Norsjö kommun
Norsjö är en inlandskommun där antalet jordbrukare
minskat i mycket snabb takt. Jag vill som ett exempel för
riksdagen redovisa hur förslaget slår för jordbrukarna i
denna inlandskommun.
Enligt Norrmejeriers senaste årsberättelse levererades
från Norsjökretsen 3.054.533 kg mjölk. Skillnaden i
pristillägg mellan 1 och 2 är för närvarande 20 öre/kg vilket
gör 611.000 kr för ovan angiven mjölkmängd. En
sammanslagning av område 2a och 2b skulle göra ytterligare
9 öre eller ca 275.000 kr. Från Norsjö levererades dessutom
78.000 kg kött. En sänkning av ersättningen med 3,50 kr gör
273.000 kr. Sammantaget skulle jordbruksnämndens förslag
betyda ett inkomstbortfall för Norsjöbönderna i
storleksordningen 1.159.000 kr. Till detta skall läggas
minskat avräkningspris som av andra orsaker drabbar alla.
Enligt min mening får inte omläggning av
områdesgränser i Västerbotten innebära försämringar för
Västerbottensjordbruket. Det finns tvärtom starka skäl att
överföra vissa mycket utsatta jordbruksområden till högre
pristillägg. Jag har tidigare till riksdagen vid ett antal
tillfällen konkret redovisat denna min inställning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förändringar i
områdesgränser inte får leda till försämringar för
Västerbottensjordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att korrigeringar i stället bör
göras genom att vissa utsatta områden överförs till högre
pristillägg.