Det beslut om livsmedelspolitik som fattades i riksdagen den 9 juni förra året anger att lönsamheten i det norrländska jordbruket inte skall tillåtas sjunka i nämnvärd grad. I beslutet förutsattes vidare att regeringen skall återkomma till riksdagen i frågan om dels prisstödets konstruktion, dels områdesindelningen. Man kan emellertid konstatera att lönsamheten i Norrlandsjordbruket därefter klart har försämrats. Enligt min mening behövs en lönsamhetsförstärkning.
Statens jordbruksnämnd framlade i december en delrapport avseende områdesgränserna för stödet till jordbruket i norra Sverige. Detta förslag stämmer inte med riksdagsmålsättningen om Norrlandsjordbrukets lönsamhet.
Det gäller bl.a. att en framtida indelning skall baseras på de s.k. skördeområdena. Dessa har skapats som ett instrument inom skördeskadeskyddet och tar ej hänsyn till arrendering, bearbetningsgrad m.m. Utan att här gå in på detaljer, skulle jordbruksnämndens förslag innebära kraftigt försämrad lönsamhet för lantbrukarna i Västerbotten. Detta strider mot riksdagsbeslutets intentioner.
Försämringar skulle uppstå på två sätt. Dels genom att vissa områden förs från högre till lägre område, dels genom att den uppdelning som idag finns i form av område 2a och 2b skulle försvinna. Enligt beräkningar gjorda av Norrmejerier skulle överföringen från område 1 till 2 försämra med 4--5 miljoner och ihopslagningen till område 2 försämra med ca 9 miljoner. Sammantaget skulle det hårt pressade jordbruket i Västerbotten förlora 14 miljoner kronor.
Det är viktigt att notera att dessa försämringar slår direkt på företagens lönsamhet. För heltidsföretag kan det påverka lönsamheten med många 10.000-tals kronor. Det kan i många fall röra sig om upp till hälften eller mer av bondens 'lön''. Detta kan rimligtvis inte ha varit riksdagens avsikt med beslutet om ''i stort sett bibehållen lönsamhet''.
Exemplet Norsjö kommun
Norsjö är en inlandskommun där antalet jordbrukare minskat i mycket snabb takt. Jag vill som ett exempel för riksdagen redovisa hur förslaget slår för jordbrukarna i denna inlandskommun.
Enligt Norrmejeriers senaste årsberättelse levererades från Norsjökretsen 3.054.533 kg mjölk. Skillnaden i pristillägg mellan 1 och 2 är för närvarande 20 öre/kg vilket gör 611.000 kr för ovan angiven mjölkmängd. En sammanslagning av område 2a och 2b skulle göra ytterligare 9 öre eller ca 275.000 kr. Från Norsjö levererades dessutom 78.000 kg kött. En sänkning av ersättningen med 3,50 kr gör 273.000 kr. Sammantaget skulle jordbruksnämndens förslag betyda ett inkomstbortfall för Norsjöbönderna i storleksordningen 1.159.000 kr. Till detta skall läggas minskat avräkningspris som av andra orsaker drabbar alla.
Enligt min mening får inte omläggning av områdesgränser i Västerbotten innebära försämringar för Västerbottensjordbruket. Det finns tvärtom starka skäl att överföra vissa mycket utsatta jordbruksområden till högre pristillägg. Jag har tidigare till riksdagen vid ett antal tillfällen konkret redovisat denna min inställning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förändringar i områdesgränser inte får leda till försämringar för Västerbottensjordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att korrigeringar i stället bör göras genom att vissa utsatta områden överförs till högre pristillägg.
Stockholm den 21 januari 1991 Börje Hörnlund (c)