Riksdagen beslutade våren 1988 om ett åtgärdsprogram
för att minska jordbrukets växtnäringsförluster.
Programmet utgör basen i ett angeläget miljövårdsarbete.
För att förhindra växtnäringsläckage har
lantbruksstyrelsen utarbetat vissa regler för stallgödsel och
andra organiska gödselmedel. Därutöver har särskilda
regler utarbetats för föroreningskänsliga län och
kustområden. De områden som berörs är bl a
kustområdena i Kalmar län.
Bestämmelserna innebär bl a att stallgödsel i kustnära
områden skall kunna lagras åtta månader vid djurhållning
som omfattar nötkreatur, hästar, får och getter. För övriga
djurslag är lagringstiden tio månader.
Jordbruk som har otillräcklig kapacitet kan i
kustområdena få utbyggnadsbidrag. Detta kan högst täcka
20 % av byggnadskostnaderna och är maximerat till 25 000
kr. Åtgärderna skall vara genomförda senast 1995. Trots
detta kan bidraget endast sökas fram till och med den 30
juni 1991. Enligt vår mening bör ansökningstiden för
bidraget förlängas till den 30 december 1994.
Ändringarna i skötsellagen innebär stora kostnader för
den enskilde lantbrukaren. För många fastigheter, inte
minst de mindre och medelstora, kommer kostnaden för en
ny gödselvårdsanläggning inte att kunna motiveras ur
företagsekonomisk synpunkt. Investeringarna kan vara av
den storleksordningen att man väljer att lägga ner sitt
företag.
De högre produktionskostnader som blev följden av
ökade miljöoch djurskyddskrav skulle tas upp i samband
med prisöverläggningar. I april 1990 skriver
lantbruksstyrelsen i ett svar till Kalmar läns
kommunförbund: ''-- -- -- Förhandlingar om bidragets
storlek och utformning kan bli aktuella inom pågående
jordbruksprisöverläggningar. Statens jordbruksnämnd
håller därför på att i samråd med lantbruksstyrelsen ta fram
olika modeller för kompensation till lantbrukarna -- -- --.''
Ingen lösning har presenterats, trots att krav om
kostnadskompensation upprepade gånger framförts från
lantbrukets sida.
Lantbrukarna har under årens lopp betalat in stora
belopp i miljöavgifter på konstgödning och
bekämpningsmedel. 1988 uppgick avgifterna till ca 200 milj
kr. Nyligen höjdes dessa avgifter med 30 % för att finansiera
spannmålsöverskottet. Detta var ett avsteg från det tidigare
fattade riksdagsbeslutet om jordbrukspolitiken och innebär
en ytterligare kostnadsövervältring på jordbruket.
Centerpartiet tar starkt avstånd från ett sådant
förfaringssätt. Dessa medel borde istället återföras till
jordbruket i form av bidrag till sådana miljöförbättrande
åtgärder som gödselvårdsanläggningarna utgör.
Det är rimligt att staten svarar för de ökade
produktionskostnader som uppkommit med anledning av
riksdagsbeslutet om miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket. Det är bättre att lantbrukaren får möjlighet att
fortsätta med djurhållning och betesdrift än att dela ut
bidrag för att röja igenvuxna åkrar, ängar, hag- och
alvarsmarker. Detta är ett dyrt och konstlat sätt att
åstadkomma det alla säger sig värna om -- det öppna
landskapet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förlängning av tiden för ansökan
om bidrag för gödselvårdsanläggningar till 1995,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
av nuvarande regler för miljöavgiften på handelsgödsel och
bekämpningsmedel så att kostnadskompensation för gjorda
miljöinvesteringar inom jordbruket kan erhållas.
Stockholm den 11 januari 1991
Marianne Jönsson (c)
Agne Hansson (c)