med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.
Svinproduktion i Norrland är till stor del förlagd till
Västerbottens län. Av totalt 4 100
suggor inom de fyra nordligaste länen fanns 3 300
i Västerbottens län. Det totala antalet inom hela
Norrland var samtidigt 7 300.
Under senare år har antalet minskat något på grund
av att flera företag övergått från specialiserad
slaktsvinproduktion till produktion som är integrerad med
egen smågrisproduktion. Utvecklingen har varit betingad
av problem med djurhälsan i besättningar där smågrisar
med olika ursprung sammanförts.
Det finns nu starka skäl som talar för att åstadkomma en
bättre djurhälsa genom en lokal produktion. Blandning av
svin från olika regioner medför alltid risker för överföring
av smitta. Ett ''uppförökningssystem'' för avelsdjur baserat
på inköpt material från avelsbesättningar i södra Sverige
skulle innebära alltför stora risker för djurhälsoproblem.
Lokal produktion är i långa loppet säkrare.
Avelsproduktion i norra Sverige kan också ha ett nationellt
värde om landet utsätts för smitta av någon av de svårare
svinsjukdomarna. Avståndet till de stora
produktionsområdena inom landet och de klimatiska
förhållandena i norr kan göra det möjligt att hålla
produktionen i norr smittfri. Även beredskapsskäl
motiverar en bibehållen hel produktionskedja från avel till
och med färdigt livdjur i Norrland.
Det är därför angeläget att ett produktionsstöd till
avelsproduktion av svin tillkommer om staten vill
upprätthålla en svinproduktion i Norrland. De ekonomiska
villkoren för avelsproducenterna måste förbättras genom
kompensation för de merkostnader som
Norrlandsproducenterna har i förhållande till övriga landet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avelsproduktion av svin i
Norrland.