Riksdagen beslutade i juni 1990 om en omläggning av livsmedelspolitiken. Beslutet innebär att prisstödet till stor del avvecklas till förmån för mera direkta stöd till miljöförbättrande åtgärder, landskapsvård, regional fördelning och beredskap.
Eftersom jordbruket i norra Sverige har en regionalpolitisk betydelse för att upprätthålla sysselsättning, befolkning och samhällsstruktur i dessa delar av vårt land fann riksdagen skäl att även fortsättningsvis ge regionalpolitiskt stöd i form av prisstöd till jordbruket i norra Sverige.
Den nuvarande utformningen av jordbruksstödet till norra Sverige har kritiserats för att möjliggöra ekonomiskt fusk. Ett sådant missbruk ger stödformen vanrykte och risk finns att stödet ifrågasätts om missbruket tillåts öka.
Ett annat problem är att stödets utformning kan medföra att djur transporteras lång väg genom landet för att sedan förvaras inom stödområdet under en relativt kort tid. Syftet med detta är att att djurägaren skall komma över stödet. Både transporten och förvaringen kan ibland ifrågasättas ur djurskyddssynpunkt.
Regeringen är medveten om denna kritik och av propositionen framgår att det inom jordbruksnämnden pågår ett arbete med att utveckla alternativa former för utbetalning av stödet.
För att undvika att statliga stödmedel missbrukas med de följder detta kan få för bibehållandet av jordbruksstödet vill vi understryka vikten av införandet av stödformer som inte uppmuntrar till missbruk. Det är också angeläget med kontroll och uppföljning av jordbruksstödet till norra Sverige för att säkerställa att stödet når sitt syfte.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av jordbruksstödet till norra Sverige samt behovet av kontroll och uppföljning av stödets användning.
Stockholm den 14 mars 1991 Iris Mårtensson (s) Axel Andersson (s) Sigrid Bolkéus (s) Karl Hagström (s) Sinikka Bohlin (s)